BORGARSKOLAN – En byggnad som har tyngd och kraft – av FOLKE LÖFGREN

 

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 17 mars 1984

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

 

Borgarskolan  Vid Borgarskolans huvudingång finns två kapitäler, på dessa stå två sköldbärande lejon.

 

Den här entrén med porten och det fint smidda järngallret med årtalet 1915 samt bokstäverna GB och Hl leder in till Borgarskolan. Skolan har sitt ursprung från 1796 då kommerserådet P Brändström lämnar 10 000 riksdaler till startandet av en Elementarskola i Gävle.

 

I januari 1797 öppnar den Brändströmska Elementar­skolan sina portar för ungdom som “ärnar sig till näringsstånden”, som det hette. Sko­lan ändrar namn några gånger. Den sista gången var den 15 september 1890 då Gefle Borgareskola började sin verksamhet efter en helt ny organisation men med övertagande av de tillgångar som bland annat kommit från den Brändströmska Elemen­tarskolan. Gefle Borgareskola skulle stå öppen för manlig och kvinnlig ungdom som ville utbilda sig för det praktiska livet med undervisningen för­delad på särskilda linjer för handel, industri, lantbruk och byggnadskonst.

 

Den byggnad, som vi idag kallar Borgarskolan upp­fördes som militärskola för femte arméfördelningen år 1895. Till skolan kommende­rades befäl och manskap från infanteriregementen inom arméfördelningen.

 

Skolan ritades av arkitek­ten Erik Semmy Josephson, som var bror till konstnären Ernst Josephson. Den senare var en av landets mest fram­stående konstnärer. Original­ritningarna till skolan hänger målade i akvarellfärger inom glas och ram i skolans expe­dition. Erik Semmy Joseph­son ritade även Hälsinge re­gementes kaserner som blev färdiga 1908.

 

Från den militära tiden har skolan såväl till det yttre som inre militära drag av tyngd och kraft. På båda sidor om huvudingången finns en kolonett med en vacker kapitäl. På kapitälerna står två sköldbärande lejon. På den ena skölden återfinns dåvarande kungen Oscars namn och på den andra sköl­den kronprinsen Gustafs namn samt årtalet 1901 då de båda besökte militärskolan. Lejonen och sköldarna går igen i grafitmålningarna under taket och i några sköl­dar har man placerat Gävle stads gamla vapen, bokstaven G. Den fina stenbalustraden har tyvärr på senare år er­satts med enkla järnräcken. Till det inre har byggnaden ändrats och tillbyggts. Kvar från den militära tiden är bland annat några klassrum mot norr som är långa och smala. Här satt eleverna fyra och fyra i varje rad. Innan de satte sig kommenderades det: “Givakt — manöver — sitt”. Eleverna bar uniform, modell Ä, blått och gult med stånd­krage på vapenrocken och gula revärer på byxorna. En av dem som bevistade skolan var hälsingesonen och seder­mera överbefälhavaren Olof Thörnell.

 

Borgarskolan flyttade till före detta Militärskolan på Valbogatan 9—11 och där är den fortfarande. Tidigare hade skolan haft sina lokaler i Berggrenska gårdenS Strandgatan. Skolan har under sin senare verksamhetstid endast haft tre rektorer på 80 år: Axel Edlund 1890-1923, Sven Karsberg 1923-1956,  Hartwig Hermansson 1956-1980 och nu Per Bennemo (1984).

 

Borgarskolan var med sitt Högre Handelsinstitut i hög grad en praktisk skola. Den var pionjär inom många områden bland annat inom språkundervisningen. Till Högre Handelsinstitutet sökte sig ibland elever även utanför länets gränser. De återfanns som vuxna oftast i ledande befattningar inom våra järn­bruk och industrier. Rekto­rerna i skolan hade sin egen platsförmedling. Det hände att innan examensdagen var slut i Handelsinstitutet hade rektorn och hans medhjälpare skaffat samtliga elever anställ­ningar av olika slag.

 

Så till sist några sanna historier ur livet. Då jag bläddrade i den första skolka­talogen fann jag namnet på en elev som var född 1878. Hon hette  Signe Andersson. “Vackra Signe” kallades hon bland pojkarna. Hon erhöll premium ett år och då detta utdelades ropade hennes kvinnliga kamrater i korus: “Orättvist, orättvist”. De an­såg att magistern satt mera betyg på utseendet är kun­skaperna eller var det avund­sjuka?

 

I samma klass gick även bokförläggaren Erik Åker­lund. Han var son till en folkskollärare i Stigslund. Engelskläraren Daniel Elfstrand tyckte att pojken var svag i engelska. Han sändes till England och skrev efter någon tid ett brev till läraren och klassen på felfri engelska som lästes upp högt i klassen och under stort jubel.

 

En vänlig miljö i en skola som ej var alltför stor ska­pade sammanhållning och trivsel och till detta bidrog såväl rektorer, lärare som elever. För Gävles näringsliv har skolan haft och har fortfarande  stor betydelse.

 

FOLKE  LÖFGREN

 

Läs mer om Folke här:

—————————————

mars 07, 2013

Gå till Startsidan Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top