Publicerat i Gefle Dagblad lördag 10 november 1984
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Det här var en gång entrén till Europas nordligaste varubörs. Den var belägen i fastigheten Kyrkogatan 33 mitt emot Grand hotell. Planen vid sidan om byggnaden kallas i dag för Börsplan.
Huset uppfördes av AB Gefle Filialbank i böljan på 1850-talet i nyantik stil. Byggnaden, som då bestod av en våning med entresol (mellanvåning) utgorde filialbankens lokal och börs.
Huvudingången med sina toskanska gjutjärnskolonner samt sandstenstrappor är densamma som före branden, även ytterväggarna med de romanska fönstren.
Detta förhållande framgår tydligt av bilder som togs av huset omedelbart efter 1869 års stadsbrand.
Entrén ligger snett mot Kyrkogatan beroende på att före branden gick östra Lillån parallellt med entrén. En del av den gamla rännstenen av röd Gävlesandsten i trottoarkanten finns bevarad vid järnstaketet åt Börsplan.
Huset hade före branden ett utskjutande klocktorn. Den stora börs- och banksalen var försedd med kupoltak. Med sitt fria läge mot Östra lillån och Gavleån tillhörde “börshuset” en av de monomentalaste och vackraste byggnaderna i vår stad.
Det bör klassas som ett byggnadsminne från stadens storhetstid som handels- och sjöfartsstad.
Miste sitt vackra läge
Byggnaden kom att mista sitt vackra läge då Lillån fylldes igen och Grand Hotell byggdes 1901. Hotellet uppfördes på den park som låg framför Börshuset. Parken avslutades med en stor stentrappa ned till Gavleån. År 1908 byggde arkitekten Fritz Ulrich på börshuset med två våningar, varvid det förlorade något av sin charm.
Initiativtagaren till en börs i Gävle var Handelssocieteten. Efter flera försök av societeten inrättades en börs i staden 1767 på Gamla Rådhustorget. Man höll till i Rådhusets vestibul på nedre botten.
Ingången till börslokalen i Rådhuset var på husets södra sida. Där stod då två pinoredskap, den förskräckliga trähästen och skampålen.
Då dessa redskap var störande beslöt man flytta dem till Nytorget.
Den södra delen av torget, som nu är esplanad, kallades på 1800-talet för Stortorget. Där bedrev man då torghandel fram till branden 1869.
Börs på onsdagar
Börshandeln flyttade så småningom från Rådhuset till Börshuset på Kyrkogatan. I huset hölls börs på onsdagar och lördagar mellan klockan 12 och 13. Börsföreningens direktion bestod av storköpmännen i staden. I börsstyrelsens direktion ingick sålunda år 1863 konsularagenten Robert Rettig (tobakskungen), grosshandlarna A F Luth, C R Petré, J L Åsbrink och N J Kjellerstedt.
Börsföreningen hade även läsrum i börshuset. Där tillhandahölls för förenignens medlemmar tidningar och telegram, som bland annat kunde meddela Gävleskeppens positioner och laster.
Fyra stadsmäklare förordade av stadens handels- och sjöfartsnämnd samt utnämnda av magistraten stod för utropen.
Det hände ibland att fartygslasterna på resan till Gävle kunde byta ägare flera gånger på börsen.
Många ägare
Börshuset har haft många ägare och flera intressanta hyresgäster. Filialbanken efterträddes som ägare av AB Gefle Bank, som i sin tur efterträddes av Gävleborgs läns sparbank. Gävleborgs läns Sparbank sålde börshuset för 365.000 kronor år 1960 till ordenssällskapet Hjälpsamheten (SHN). Sällskapet Hjälpsamheten vårdar i dag ömt fastigheten och dess inredning.
Börssalen som är cirkelformad och försedd med kupoltak är sex och en halv meter hög. Runt väggarna löper en vacker panel närmare 2,4 meter hög. Bankdirektörens rum är en sevärdhet.
De blyinfattade fönstren i romansk stil med färgat glas och försedda med både länsvapnet samt Gästriklands och Hälsinglands vapen var för sig liksom inredningen i övrigt bidrar till rummets skönhet.
SHN:s klubbrum är smakfullt inredda med bibehållande av den gamla inredningen och med slipat glas i dörrspeglarna.
Ett av källarvalven är fantasifullt bemålat med yppiga vindruvsklasar och fin grönska. Målningarna har gjorts i senare tid av ordensbrodern och konstnären V E Danielsson.
Barn fick inte låna
Bland husets tidigare hyresgäster kan nämnas stadsbiblioteket som hyrde våningen en trappa upp under åren 1910 – 1938. Bibliotekarie var då grosshandlare W Lindeberg, expeditris Lova Juhlin och amanuens GretaDahl. Det var all personal.
fBarn under 15 år fick ej låna böcker under den första tiden.
Biblioteket som upptog 326 kvadratmeter golvyta flyttades 1938 till Sjömanskyrkan, för att år 1962 hyra in sig hos Böndernas hus i nuvarande lokaler i hörnet av Södra Rådmansgatan och Södra Strandgatan.
I dag finns varubörser endast i de stora världsmetropolerna. Som exempel kan nämnas att då tobaksexperten och chefen för Tobaksmonopolet i Gävle, Erik André, för Svenska Tobaksmonopolets räkning år 1933 skulle köpa tobak skedde detta på tobaksbörsen i Amsterdam.
FOLKE LÖFGREN
—————————————
februari 9, 2013
Sammanställt och kompletterat med bilder av – lisse-lotte@danielson.be
