Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 23 februari 2001
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Klickbar bild.
Tre månader efter den stora branden i Gävle den första juli 1869 fastställdes en ny stadsplan, som utarbetats av den berömde kanal- och järnvägsbyggaren, översten Nils Ericsson. Denna stadsplan byggde på den Tessinska stadsplanen med Kungsgatan som huvudaxel och med en utökning av det rätvinkliga gatusystemet. I den nya utformningen ingick några breda esplanader, bland annat den så kallade Rådhusesplanaden.
Den anlades 1873 till 1875 enligt ett av stadsträdgårdsmästare Magnus Eriksson uppgjort förslag och är fortfarande i stort sett intakt. Rådhusesplanadens båda fontäner, skänkta 1880 till Gävle av grosshandlaren A. M. Hedberg, utgör välkända blickfång i Gävle stadsbild.
Anders Magnus Hedberg (1820-1882), som föddes i Söderhamn var mycket driftig och företagsam. Han arbetade från början som smed samtidigt som han i mitten av 1850-talet öppnade skeppshandel.
Hedberg var också en av drivkrafterna till att utveckla Bomhusudden till en livlig industriplats. Hans sinne för det estetiska kan vi utom i fontänerna se i hans bostadshus vid Nygatan 37.
Fontänerna, som är tillverkade vid Robert Sjöströms gjuteri, omges av ljusgrå granitbassänger utförda av stenhuggaren L. Thorsson.
De båda fontänerna pryds av fyra små genier eller putti, som skall symbolisera handel, bergsbruk, sjöfart och industri och från början gjutna i zink vid Otto Meyers gjuteri i Stockholm.
Den södra fontänen krönes av Karl IX:s andra gemål Kristina av Holstein-Gottorp, som hade Gävle slott som änkesäte. Drottning Kristina är avbildad i antik dräkt med lagerkrans på sitt huvud. Hon är dessutom utrustad med en stav och en pergamentrulle.
Den norra fontänen krönes av Leda med svanen – ett populärt mytologiskt ämne, som beskriver hur Zeus förvandlar sig till en svan för att kunna lägra den sköna Leda.
I olika litteratur uppges att fontänerna är ritade av C.J Dyfverman (1844-1892). Vid en nyligen funnen signerad ritning i Länsmuseets arkiv, daterad november 1880, framgår att stadsarkitekt E. A. Hedin även utnyttjat sin konstnärliga gåva till Rådhusesplanadens fontäner, medan utsmyckningen ritats av kurskamraten från Konstakademin C. J. Dyfverman. I flera artiklar i Norrlands-Posten samt i Posttidningen beskrivs arbetet med fontänerna och Dyfvermans fyra små figurer.
Carl Johan Dyfverman studerade vid Konstakademien 1873-1877 och har utfört dekorativa figurer och reliefer på byggnader, porträtt och religiösa arbeten samt skulpturer runt om i landet. Förutom fontänutsmyckningen utförde han i Gävle även en Kristusstaty för gamla Betlehemskyrkans östra gavelspets.
E A. Hedin (1852-1925) studerade vid Konstakademien och Tekniska skolan i Stockholm åren 1870-1877 där han fick många kontakter som varade framledes. En av dessa var C. J Dyfverman. Hedin var stadsarkitekt i Gävle under åren 1877-1922 och har satt sin prägel på Gävles stadsbild. Under den perioden ritade han ett stort antal byggnader som uppförts i Gävle, varav en del fortfarande finns kvar, exempelvis kyrkor, skolor och bostadshus.
Hedin efterlämnar även ett stort antal ritningar med förslag, som aldrig blev utförda. Ett av de mest debatterade förslagen var ett kulturområde i Stenebergsparken – ett Gävles “Skansen”.
Hedin var mycket kulturhistoriskt intresserad och en aktiv förgrundsgestalt i Gestriklands Fornminnesförening. Utom detta sålde Hedin byggnadsmaterial och drev eget arkitektkontor i sin villa på Centralgatan 7. Där växte förslag fram till ytterligare många byggnader som uppförts på andra orter i Sverige.
LARS LINDH
———————————–
Oktober 27 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
