Publicerat i Arbetarbladet den 8 januari 1990.
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Riv inte Stora Lexe!
Den nuvarande “stadsdelen” Lexe var under 1600-talet ett område med skog och en mängd vretar (åkrar) som tillhörde borgare i Gävle stad. Det fanns också lador och bodar. I Gävle stadstänkebok och dombok finns namnformerna Lexe, Lexa och Lexan. Man stavade ibland även med ä på 1600-talet.
Det finns en rad ägonamn i Sverige som är bildade med så kallat “i-omljud” av grundordet, till exempel Sändan av sand, som betecknade en åker. Det troliga är att “Läxan” bildats av lax på samma sätt.
Det kan ha rört sig om en strandäng som legat vid ett ställe i ån, där det varit speciellt gott om lax och där man haft laxkar.
I fråga om namngivningsprincipen kan man jämföra med ett torpnamn i min hemtrakt i Östergötland: Fisksätra, som ursprungligen var en äng vid sjön.
LAXKAR
Ett laxkar är en fångstanordning i form av ett spjälverk med fångstarmar, där laxen går in. Sedan tas den upp med huggkrok. Det fanns många sådana laxkar i Gavleån, bland annat i Lexe.
Under fornsvensk tid styrde prepositionerna olika kasus och det fanns olika kasusändelser i orden på liknande sätt som i tyskan i våra dagar. Lexe har utvecklats ur fornspråkets dativform av Lexa. Lexan är förstås bestämd form av Lexa.
Lexe (eller Läxe) är alltså en mycket gammal namnform. Eftersom i-omljudet skedde i svenskan cirka 500-700 efter Kristus, då vi fick namnformer som Gävle av gavel och ord som lättja av lat, dygd av duga och så vidare, så förstår vi att Lexe av lax är urgammalt.
Från att ha varit en äga vid Gavleån kom Lexe att bli ett namn för ett större område med vretar och skog. Under 1700-talet köpte den rike grosshandlaren Daniel Elfstrand upp vretar och slog ihop dem till en lantgård, som han hade som lantställe och där ytterligare mark odlades upp i “Läxemuren” borta vid Stenbäck. (Mur är detsamma som myr i dialekten.) Det var ”Stora Lexe“. En bit därifrån låg “Lilla Lexe“, en mindre gård.
Märkligt nog finns mangårdsbyggnaden på Stora Lexe från cirka 1800 kvar vid Gavleån. Huset syns från Lexevägen, Brygghuset är däremot rivet och nu ser det ut som om det kvarvarande huset hotas av rivning. Det får inte ske! Huset är nu församlingshem.
Borta vid Avan finns ett ställe som kallas Lexvall och väl har samma språkliga ursprung som Lexe.
Den platsen har inte tillhört Lexe vid Gavleån som ju hörde till Gävle stad, utan Lexvall ägdes av Sätra by. Det ligger nära gränsen till Stigslund vid Testeboån nära vattenverket.
JAN STERNER
Jan Sterners material publiceras successivt här.
Detta foto togs 2012 så uppenbart klarade sig huset från att rivas!
————————————–
Oktober 16 2012
Sammanställt och kompletterat med länkar och bilder av – lisse-lotte@danielson.be