Publicerat i Gefle Dagblad lördag 26 maj 1984.
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Dr här är portalen till Sankt Ansgars hus på Kaplansgatan 6. Den är i och för sig inte så märklig, men man fäster sig vid texten på portalen som lyder “Gud till ära och Heliga Trefaldighets församling till gagn restes åren 1929—1930 genom församlingens samfällda offer detta Sankt Ansgars hus och invigdes den 31110 1930 till 1100-årsminnet av Evangelie första förkunnelse i vårt land och 400-årsminnet av Augsburgska Trosbekännelsen”.
Ser man närmare på de båda dörrarna och fönstret ovanför portalen så finner man, att fönstret har formen av det allseendet ögat varifrån fönsterspröjsarna strålar ut i en halvcirkel.
Det allseende ögat går igen i flera av stadens kyrkobyggnader samt i det Brändströmska gravkorets portar omedelbart öster om Heliga Trefaldighetskyrkan.
Brändströmska gravkoret
Foto: Lisse-Lotte Danielson
Det är många vi har att tacka för husets tillkomst. Familjen som skänkte tomten, Emil och Ottil Matton, de tusentals bidragsgivarna och dåvarande stadsarkitekten Gunnar Wetterling, som ritade huset och därmed även gav oss en historieläxa. Huset är en kopia av den läroverksbyggnad som uppfördes år 1671 på samma tomt men som revs 1838.
Emil och Ottil Matton
En gammal pennteckning av byggnaden har närmast fått stå modell för stadsarkitekt Wetterlings ritning.
Läroverksbyggnaden – Trivialskolan
Tillkomsten av de båda byggnaderna har ett gemensamt. Man hade 1671 svårt att få allmänna medel till läroverksbygget. Det gick så långt att dåvarande kyrkoherden Petrus Fontelius måste skriva till domkyrkan i Uppsala och tigga om spik.
Nästan lika svårt var det att bygga S:t Ansgars Hus. Fastän behovet av ett församlingshus vid kyrkan på 1920-talet var väl styrkt, avslog kyrkstämman en framställning om anslag till bygget.
Efter stämman hade några personer av både socialistisk och borgerlig åskådning sammanträffat och samlat in den första hundralappen.
En församlingshusstiftelse bildades, i vilken dåvarande komminister Bengt Jonzon och rådman Knut Lindberg tog verksam del. Först i juli månad 1980 övertog Hel. Trefaldighets församling förvaltningen av Sankt Ansgars hus.
Sankt Ansgars hus är idag inte endast ett församlingshus. Jag vill kalla det för ett allaktivitetshus. Huset berättar även om vår kyrkohistoria. I källarvåningen håller kyrkans scouter till och i bottenvåningen finns den stora församlingssalen, som även fått tjänstgöra som kyrkolokal vid storkyrkans restaurering, där finns även plats för kyrkokörens övningar. En trappa upp finns Birgittasalen och Lutherrummet med trivsam möblering som skänker hemtrevnad.
Vidare finns här studiecirkelrum med bibliotek, kök med mera. Huset är handikappvänligt.
En personlig upplevelse har jag haft i Sankt Ansgars hus, som jag inte glömmer. År 1946 firade Gävle 500-årsjubileum med bland annat även en kyrklig utställning i Sankt Ansgars hus. Utställningen återgav stadens kyrkohistoria målad av Halmstadsgruppen. Den gamla latinskolan med djäknarna. häxprocesserna i Gävle under 1600-talet, kyrkobygget 1654 med klockstapeln samt en målning föreställande de tre ärkebiskopar som studerat i skolan ingick i expon.
Det var emellertid en målning som jag särskilt stannade inför. Den föreställde kyrkoherden i Gävle Nils Lövgren och ordföranden i Gefle Missionsförsamling P P Waldenström. Tavlan var välgjord. De båda männen stod där och räckte varandra händerna iförda prästkappor.
En text fanns med till målningen. Den löd: “Två andliga stormän i Gävle på 1890-talet Nils Lövgren och P P Waldenström. Skarpa motståndare i principdebatten. Om den kristna kyrkan förenades de båda i ömsesidig nitälskan för en levande kristendom i vårt folk”.
Som jag stod där och beundrade tavlan och tänkte, kände jag en hand läggas på min axel och en vithårig gammal man sade: “Det där är inte sant — jag var med på kyrkstämmorna och de båda diskuterade försoningsläran, där de hade skilda ståndpunkter. De tog varandra inte i hand då de gick från kyrkstämman åtminstone.
Visst var de väl andens stormän. Lövgren blev ju biskop i Västerås 1900 och initiativtagare till Svenska Kyrkans diakonistyrelse.
Waldenström, som var religionslärare, var ju en av stiftarna av Svenska Missionsförbundet, känd som politiker och religiös ledare.
Halmstadsgruppens fina målningar om Gävles kyrkohistoria finns fortfarande kvar. En del pryder trapphuset i Sankt Ansgars hus. Många saker har tillkommit till husets förskönande. Genom kyrkoherde Olof Andréns försorg kom det fula trästaketet till Sankt Ansgars hus bort och ersattes av det smidda staket som tidigare förband de båda flyglarna i det Rettigska huset på S Kungsgatan 1.
Foto: Sten Hillman
Några inventarier här flyttats. Den gamla djäkneklockan som en tid satt i ett torn på gamla läroverket, finns nu i kyrktornet och kallas för Lillklockan (djäkneklockan) .
Foto: Lisse-Lotte Danielson
Det träd som djäknarna sades klättra i – en alm – finns kvar sedan 1700-talet.
FOLKE LÖFGREN
Se även: S:t Ansgars hus i kvarteret magistern av Sten Hillman
—————————————
september 19, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be