Kaplansgatan 6 – S:t Ansgars hus med allseende öga – Folke Löfgren

 

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 26 maj 1984.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

 

Dr här är portalen till Sankt Ansgars hus på Kaplansgatan 6. Den är i och för sig inte så märklig, men man fäster sig vid tex­ten på portalen som lyder “Gud till ära och Heliga Tre­faldighets församling till gagn restes åren 1929—1930 genom församlingens samfällda offer detta Sankt Ansgars hus och invigdes den 31110 1930 till 1100-årsminnet av Evangelie första förkunnelse i vårt land och 400-årsminnet av Augsburgska Trosbekännelsen”.

 

Ser man närmare på de båda dörrarna och fönstret ovanför portalen så finner man, att fönstret har formen av det allseendet ögat var­ifrån fönsterspröjsarna strå­lar ut i en halvcirkel.

 

Det allseende ögat går igen i flera av stadens kyr­kobyggnader samt i det Brändströmska gravkorets portar omedelbart öster om Heliga Trefaldighetskyrkan.

 

  Brändströmska gravkoret

 Foto: Lisse-Lotte Danielson

 

Det är många vi har att tacka för husets tillkomst. Familjen som skänkte tom­ten, Emil och Ottil Matton, de tusentals bidragsgivarna och dåvarande stadsarkitek­ten Gunnar Wetterling, som ritade huset och därmed även gav oss en historieläxa. Huset är en kopia av den läroverksbyggnad som upp­fördes år 1671samma tomt men som revs 1838.

 

Emil och Ottil Matton

 

En gammal penn­teckning av byggna­den har närmast fått stå modell för stads­arkitekt Wetterlings ritning.

 

 Läroverksbyggnaden – Trivialskolan

 

Tillkomsten av de båda byggnaderna har ett gemensamt. Man hade 1671 svårt att få allmänna medel till läroverksbygget. Det gick så långt att dåva­rande kyrkoherden Petrus Fontelius måste skriva till domkyrkan i Uppsala och tigga om spik.

 

Nästan lika svårt var det att bygga S:t Ansgars Hus. Fastän behovet av ett för­samlingshus vid kyrkan på 1920-talet var väl styrkt, av­slog kyrkstämman en fram­ställning om anslag till byg­get.

 

Efter stämman hade några personer av både so­cialistisk och borgerlig åskådning sammanträffat och samlat in den första hundralappen.

 

En församlingshusstiftelse bildades, i vilken dåvarande komminister Bengt Jonzon och rådman Knut Lindberg tog verksam del. Först i juli månad 1980 övertog Hel. Trefaldighets församling för­valtningen av Sankt Ansgars hus.

 

Sankt Ansgars hus är idag inte endast ett församlings­hus. Jag vill kalla det för ett allaktivitetshus. Huset be­rättar även om vår kyrkohi­storia. I källarvåningen hål­ler kyrkans scouter till och i bottenvåningen finns den stora församlingssalen, som även fått tjänstgöra som kyr­kolokal vid storkyrkans res­taurering, där finns även plats för kyrkokörens öv­ningar. En trappa upp finns Birgittasalen och Luther­rummet med trivsam möble­ring som skänker hemtrev­nad.

 

Vidare finns här studiecirkelrum med bibliotek, kök med mera. Huset är han­dikappvänligt.

 

En personlig upp­levelse har jag haft i Sankt Ansgars hus, som jag inte glömmer. År 1946 firade Gävle 500-årsjubileum med bland annat även en kyrklig utställning i Sankt Ansgars hus. Utställningen återgav stadens kyrkohistoria målad av Halmstadsgruppen. Den gamla latinskolan med djäk­narna. häxprocesserna i Gävle under 1600-talet, kyr­kobygget 1654 med klocksta­peln samt en målning före­ställande de tre ärkebisko­par som studerat i skolan ingick i expon.

 

 

Det var emellertid en mål­ning som jag särskilt stan­nade inför. Den föreställde kyrkoherden i Gävle Nils Lövgren och ordföranden i Gefle Missionsförsamling P P Waldenström. Tavlan var välgjord. De båda männen stod där och räckte var­andra händerna iförda prästkappor.

 

En text fanns med till målningen. Den löd: “Två andliga stormän i Gävle på 1890-talet Nils Lövgren och P P Waldenström. Skarpa mot­ståndare i principdebatten. Om den kristna kyrkan fören­ades de båda i ömsesidig nit­älskan för en levande kristen­dom i vårt folk”.

 

Som jag stod där och beundrade tavlan och tänkte, kände jag en hand läggas på min axel och en vithårig gammal man sade: “Det där är inte sant — jag var med på kyrkstämmorna och de båda diskuterade för­soningsläran, där de hade skilda ståndpunkter. De tog varandra inte i hand då de gick från kyrkstämman åt­minstone.

 

Visst var de väl andens stormän. Lövgren blev ju biskop i Västerås 1900 och initiativtagare till Svenska Kyrkans diakonistyrelse.

 

Waldenström, som var religionslärare, var ju en av stiftarna av Svenska Missions­förbundet, känd som politiker och religiös ledare.

 

Halmstadsgruppens fina målningar om Gävles kyrko­historia finns fortfarande kvar. En del pryder trapp­huset i Sankt Ansgars hus. Många saker har tillkommit till husets förskönande. Ge­nom kyrkoherde Olof Andréns försorg kom det fula trästaketet till Sankt Ansgars hus bort och ersat­tes av det smidda staket som tidigare förband de båda flyglarna i det Rettigska hu­setS Kungsgatan 1.

 

Foto: Sten Hillman

 

Några inventarier här flyt­tats. Den gamla djäknekloc­kan som en tid satt i ett torn på gamla läroverket, finns nu i kyrktornet och kallas för Lillklockan (djäkneklockan) .

 

Foto: Lisse-Lotte Danielson

 

Det träd som djäknarna sades klättra i – en alm – finns kvar sedan 1700-talet.

 

FOLKE LÖFGREN

Läs mer om Folke här:

Se även: S:t  Ansgars hus i kvarteret magistern av Sten Hillman

—————————————

september 19, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Scroll to Top