Nygatan 38 har charmen kvar trots ändring

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 18 mars 1989

Tillhör Åke Nyléns tidningsurklipp

Det här huset på Nygatan 38 i kvarteret Armfelt ligger mitt emot Centralhotellet. Det ritades av stads- och länsmurmästare Gustaf Napoleon Runer och O.W. Björklund i Gävle år 1870. Det tillhör ett av de äldsta husen på Nygatan. Det var förre predikanten i Sofia Magdalena Hospitalskyrka, P.A. Swedlund, som lät uppföra huset.

Förutom hospitalspredikant var Swedlund sekreterare i Hushållningssällskapet och religionslärare i läroverket. Huset uppfördes som bostadshus åt Swedlund och hans familj som bestod av hustru och fem barn Av barnen torde majoren Gustaf Swedlund, lärarinnorna i flickskolan, Tekla och Majken Swedlund, vara välkända för många gamla gävlebor. “Bibi” Swedlund var verksam i hemmet. Familjen Swedlund bodde inte så länge i huset utan flyttade till fastigheten N. Skeppargatan 10.

Ny lagfaren ägare till Nygatan 38 blev 1879 pastor Apostolius Johan Georg Huber i Stockholm. Pastor Apostolius har ungefär samma dignitet som biskop i vårt land. Köpmannen J. Roeger i Gävle fick då nyttjanderätt till huset. En sonson till Johan Roeger, Eric Roeger, har under flera år varit medlem i S:t Pauli församlings kyrkoråd. Han är nu över 90 år gammal.

År 1881 står pastor Apostolius Albert Bitter även han boende i Stockholm som ägare. I december månad 1914 överläts fastigheten till Föreningen Constantia, som ägde flera katolska kyrkor i landet.

Enligt en katolsk förordning fick icke den katolska kyrkan äga några kyrkobyggnader. Denna förordning upphävdes och i september månad 1974 erhöll den Katolska församlingen fastigheten som gåva av föreningen Constantia mot att man betalade stämpelavgiften på lagfarten 26 kronor. I själva verket har den katolska församlingen i realiteten sedan 1881 varit ägare till huset.

År 1926 förändrades fastigheten. Bostäderna på nedre våningen fick ge plats för fem affärer. Fönstren gjordes om till stora skyltfönster. Så gott som all stuck på väggarna togs bort. Förstugan på nedre botten behöll man. Från Nygatan kan man gå igenom denna och komma ut på gården. Så var det förr i de flesta fastigheter i staden.

Mycket av den fasta inredningen i huset är fortfarande bevarad. En spis från 1870-talet med murad kåpa finns kvar på bottenvåningen. Pärlspont i väggarna är kvar i förstuga och trappuppgång. Sammanbyggd med huset ute på gården finns en glasveranda med snickarglädje i gammal stil. I en annan byggnad på gården finns en församlingssal. Entrén till salen når man bäst från gården. På den yttre väggen finns uppsatt en tavla målad av konstnären Alf Sundström föreställande aposteln Paulus.

Katolska kyrkan i Gävle är helgad åt aposteln Paulus och församlingen heter Sankt Pauli församling. Ursprungligen målades bilden av aposteln Paulus på en processionsfana. Denna förvarades i katolska kyrkans sakristia. Duken har sedan ramats in och satts upp på väggen.

Gården fick en gång i tiden tjänstgöra som skolgård. Därom kan en av skolans före detta elever berätta. Katoliker och mosaiska trosbekännare var befriade från kristendomsundervisning. Katolska kyrkan hade egen skola. I denna började Eric Roeger 1904.

Där lärde han sig skriva, läsa och räkna. Alla kamraterna i skolan var katoliker. Flera av dem var barn till cirkusartisterna i staden. Efter att ha gått fyra år i den katolska skolan prövade han in i stadens läroverk.

Som 16-åring var han tillsam mans med två skolpojkar från läroverket. En av dem hade anskaffat en pipa. Var och en tog ett varsitt bloss men blev upptäckta av en av lärarna vid läroverket, som sa “Aldrig trodde jag att jag skulle få se en katolik, en jude och en protestant röka fredspipa tillsammans. ”Pojkarna hoppades det inte skulle bli några efterräkningar. Så blev emellertid inte fallet. Alla tre fick nedsatt sedebetyg.

Det finns myckel au upptäcka i vår stad. Byggnaderna som jag skriver om har alla sin historia. De är ofta präglade av de människor som byggt husen. Fastigheten Nygatan 38 är särpräglad genom sin form och sitt utseende. Huset var vackrare före ombyggnaden 1926. Att återställa huset i ursprungligt skick är nog svårt, men fortfarande har det en viss charm. Minnen från den gamla tiden finns fortfarande kvar. Ett trappsteg, som skjuter ut i gångbanan till exempel, visar att där var en gång en trappuppgång till en affär. Om husets hyresgäster finns åtskilligt att berätta. En raksalong med sju rakstolar och handfat fanns med i huset 1926. I dag finns här en frisersalong. Agnes Lundqvists Blomsterhandel finns inte mer men fortfarande drivs blomsterhandel i huset. Här finns också en ramaffär och en matservering men de är av yngre datum.

Fastigheten Nygatan 38 är kanske en främmande fågel bland Nygatans gamla hus. Huset fyller dock en stor uppgift. En gammal stad ska kunna bjuda på variation. Man ska kunna förena gammalt med nytt. Det skapar många gånger glädje och omväxling.