Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985.
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp
Björkebåten hade varken segel eller åror
”Svionernas samhällen följa nu; de ligga ute i själva oceanen. För/utom i män och vapen ha de sin styrka i flottor. Skeppens form avviker från den vanliga i det hänseendet, att en spetsig stäv åt båda hållen bildar en framstam, som alltid är klar för landning. Segel föra de icke, ej heller anbringa de åror i rad vid sidorna. Årorna äro lösa, såsom brukligt är på vissa floder, och det går att flytta dem från den ena sidan till den andra”.
Citatet är från Tacitus’ Germania, ett av de omistliga dokumenten för Nordeuropas tidigare historia. Verket skrevs i slutet av första århundradet e. Kr. då romarriket började få allt större bekymmer med de germanska stammarna.
Tacitus, en av Roms främsta historiker, anses välunderrättad om germanernas levnadsförhållanden. Många uppgifter i Germania bygger på intervjuer han gjort med samtida personer som haft direkt kontakt med germanerna. Arkeologiska och historiska forskningsresultat i modern tid har visat att Tacitus hade rätt.
I slutet av november 1947 upptäckte lantbrukaren Erland Olsson från Oppala by i Hille socken när han rensade kanalen mellan Jusjön och Hillesjön några bitar av trä som han fann märkliga.
Erland Olsson tog kontakt med länsintendenten Philibert Humbla, en av de mer färgstarka personerna i Gästriklands kulturella liv. Humbla begav sig till fyndplatsen, insåg fyndets värde. Sex fragment av spant och bord till en förhistorisk farkost sändes till Riksantikvarieämbetet för undersökning.
På grund av den sena årstiden kunde inga arkeologiska undersökningar påbörjras. I maj året därpå skedde utgrävningar av en forskargrupp under Humblas ledning. Som hjälpmanskap fungerade manskap från I 14:s studentkompani.
I en faktaspäckad och tekniskt mycket detaljerad uppsats i Från Gästrikland 1949 har Philibert Humbla redovisat de resultat forskarna kom fram till.
I väsentliga avsnitt bekräftar denna forskningsrapport Tacitus’ uppgifter i boken Germania. Rätt tolkat kan man också ur rapporten spåra märkliga samband mellan Björkebåten, som fyndet i Hille sockeh kom att kallas, och vikingatiden.
Stävarna i den 7,22 meter långa och 1,24 meter breda båten var lika i båda ändarna. Humblas forskargrupp hade länge svårigheter att avgöra vad som var för och vad som var akter i båten. Korrekt, enligt Tacitus.
Det fanns inga spår efter någon mast, inte efter någon styråra. Humbla drog slutsatsen att båten måste ha paddlats. Återigen, en fullträff för Tacitus.
Humbla konstaterade dessutom att Björkebåten, som vid senare undersökningar daterats till 400-talet e. Kr., var ett mellanting mellan paddelbåt och roddbåt.
Björkebåten var det första fyndet av en farkost där man använt sig av klinkning med järnnaglar. Denna metod hade förmodligen utvecklats ur tekniken att sy samman detaljerna i ett båtskrov.
På många sätt påminde Björkebåten om eskimåernas kajaker, men också om, vikingarnas långskepp.
Där fanns exempelvis en metod att surra spanten, som visserligen övergavs därför att den blev alltför tidsödande och kostsam, men som ändå användes vid byggandet av de norska Gokstads- och Osebergsskeppen. Dessa berömda skepp från vikingatiden var begravningsfarkoster för rika.
Vikingaforskningen har konstaterat att skeppsbyggnadstekniken i Norden haft långa anor. Bjökebåtens konstruktion visar att detta stämmer. Tacitus’ uppgifter kan dock tyda på att det ligger sjuhundra års utveckling bakom vikingaskeppen.
Intresset för båtbyggnad var en viktig förutsättning för vikingarnas sjöfärder på 800-, 900- och 1000-talen.
Om det var lusten till expansion som stimulerade utvecklandet av fartygstekniken eller om förbättrade metoder banade väg för vikingarnas upptäckter och landvinningar kan naturligtvis diskuteras.
Nog finns det mycket att fundera över när man står i hallen i Gävle museum och beskådar Björkebåten från den tid då Tacitus skrev och båtbyggarna i Norden arbetade.
LENNART ÖDEEN
————————————————————————————-
juni 17, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
Pingback: Lennart Ödeen presenteras med successiv innehållsförteckning av sina avsnitt | Gävledraget