Färghandel i Gävle för 130 år sedan – av Birgitta Lundblad

 

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 30 December 2006.

Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp

O A Johansson & Co, butiksinteriör i Gevaliapalatset från tidigt 1890-tal
O A Johansson & Co, butiksinteriör i Gevaliapalatset från tidigt 1890-tal

 

Bl a syns J Schönning, Abraham Mattson med chefsvärdig cylinder, Josef Johansson
Bl a syns J Schönning, Abraham Mattson med chefsvärdig cylinder, Josef Johansson
Föregångarna
Föregångarna

 O. A. Johansson, Abraham Mattsson, Josef Johansson

 

Vi köper i dag mer tapeter och färg än någonsin då inredningsidealen snabbt förändras. Under hela förra seklet kan olika inredningstrender följas i färghandelns reklam.

 

Det är nu drygt 130 år sedan den första färghandeln öppnade i Gävle. Tidigare såldes tapeter och färg via några målarmästare i staden samt kemisk-tekniska produkter via apo­tek. Ett stort sortiment av tapeter såldes också via bokhandlare.

 

Under 1800-talet flyttade många entreprenörer inom handel och in­dustri till Gävle. Flera av dem kom att under många år bli ledande in­om sin bransch.

 

Halvbröderna Olof Aron Johans­son och Abraham Mattsson utgör två exempel. De var båda födda i Lindome i Halland.

 

Olof Aron Johansson kom 1874 via Göteborg och Stockholm som ut­bildad målarmästare till Gävle. Ef­ter bara några år på sin nya hemort öppnade han 1878 firman O A Jo­hansson & CoLilla Esplanadgatan 4. Den förblev ett familjeföretag under 89 år. 

 

Abraham Mattsson hade då också kommit till Gävle. Redan som elvaåring hade han börjat arbeta i Anderstorps bomullsspinneri. Hans mor och far hade avlidit och hem­ma fanns två minderåriga halvsys­kon. I Gävle började Mattsson som målarlärling med en arbetstid på cirka 14 timmar per dag. Tack va­re stort intresse och flit gick det snabbt framåt.

 

I samband med en kurs i Stock­holm träffade han sin blivande hustru Anna Elisabet Eriksson från Hedemora. Hon arbetade som kung­lig hovsömmerska. Paret fick nio barn varav åtta överlevde till vuxen ålder, fyra pojkar och fyra flickor.

 

Halvbröderna Olof Aron och Abra­ham fick dock inte arbeta så länge tillsammans. Redan 1880 avled före­tagets grundare endast 36 år gam­mal. Mellan 1895 och 1905 var O A Johanssons hustru Elisabet och Ab­raham Mattsson tillsammans del­ägare i firman.

 

Fru Johansson efterträddes av sonen Josef, verksam till 1949. Jo­sef  Johansson var en av Gävles förs­ta bilägare med en stor Packard, som privatchauffören ofta ratta­de ut till lantstället Marieberg på Norrlandet. Där låg den tvåmastade yachten Ingvor förtöjd, och med den företog Josef Johansson många kryssningar till länderna kring Ös­tersjön.

 

Systern Märta Johansson utbildades till handarbetslärarinna vid Hand­arbetets Vänner i Stockholm och tjänstgjorde därefter i många år vid seminariet i Hagaström. Hon var bland annat djupt kyrkligt enga­gerad. Märta Johansson avled 1959. Båda syskonen var ogifta.

 

Huvudaffären fanns omkring år 1890Norra Kungsgatan 21 för att 1892, som en av de första affärer­na, flytta in i Gevaliapalatset, Nor­ra Kungsgatan 11, Gävles nya stora affärs- och bostadspalats. Lokalerna var uppdelade i en tapetsektion och en kemikaliesektion.

 

En första filial öppnades på Östra Esplanadgatan 2, för att sedan föl­jas av ytterligare tre filialer: Dala­palatset, Södra Kungsgatan 22 och Nygatan 35.

 

I slutet av 1890-talet startade firman en grossiströrelse som utvecklades till en av landets största med för­säljning på hela Norrland. De fles­ta kunderna fanns främst i Gäst­rikland och norra Uppland. Många lanthandlare och Konsumbutiker var återförsäljare.

 

Det omfattande sortimentet framgår av kataloger från 1890-talet. Tapeter, färgpigment och lin­olja var från början storsäljare till­sammans med ett stort utbud av kemikalier och hushållsartiklar. Dessutom såldes ett flertal direktimporterade franska parfymer.

 

1 1893 års katalog annonseras om det största och bäst sorterade tapet­lagret i Norrland med över 1200 oli­ka tapetsorter från tio öre till fyra kronor per rulle.

 

 

O A Johansson & Co hade då också egen “fabrikstillverkning” på Gevaliapalatsets gård av “Eau de Cologne Pour le Gevalia” samt färg i “Färgfabriken“. Stora lagerlokaler fanns på Norra Gatan.

 

Dotterföretag drevs i Hudiksvall, Hudiksvalls Färghandels AB (1934- 1972) och Sandviken, Färg och Par­fym AB Oden (1952-1958). Den först­nämnda var en av landets äldsta färgaffärer, etablerad redan 1858, och har sin egen spännande histo­ria. Färghandeln i Hudiksvall såldes 1972 till konkurrenten Wilöfs Färg, som efter kort tid lade ner denna butik.

 

Abraham Mattsson ägde också Svenska Karamellfabriken från 1929. Företaget, som hade 35 anställda, drevs med sonen Ruben som disponent och fanns kvar i familjens ägo till 1952.

 

Abraham Mattson blev inte bara mycket framgångsrik med sina fö­retag. Han hade många strängar på sin lyra. År 1907 medverkade han till bildandet av branschorga­nisationen Sveriges Färghandlares Riksförbund. Initiativet kom, efter en konflikt med apoteken, från fab­rikören Bernhard Södergren, som drev kemisk-teknisk fabrik i Haga­ström.

 

Apoteken ansåg sig ha ensamrätt till försäljning av kemikalier och droger samt av förbands- och sjuk­vårdsartiklar. Mattsson, som var en handlingens man, satte sig på tåget till Stockholm. Redan efter ett par dagar var nya stadgar framtagna och föreningen bildad med Matts­son som dess sekreterare.

 

Abraham Mattssons arbetsförmåga sträckte sig långt utanför företa­gens gränser med stort politiskt, kulturellt och religiöst engage­mang. I stadsfullmäktige invaldes han 1902 och kvarstod i 36 år, under flera år som ålderspresident. Från stadsfullmäktigetiden finns många exempel på Mattssons både allvar­liga och skämtsamma anföranden. Han tillhörde ett flertal styrelser, exempelvis Gävle Hembygdsråd, KFUM, NTO och orkesterförening­en. Gefle Dagblads styrelse tillhör­de Mattsson i över 40 år, under 18 år som ordförande.

 

Han var med och bildade Gävle­borgs läns konstförening och var själv utövande konstnär med delta­gande i ett par av föreningens ut­ställningar. Sången fångade tidigt hans intresse och han var aktiv körsångare i både Concordia- och KFUM-kören.

 

 

Beträffande det kyrkliga livet kan nämnas att han var ledamot i Heli­ga Trefaldighets kyrkoråd och dess­utom kyrkvärd. Trots alla uppdrag hade Abraham Mattsson tid att se sig om i världen och företog många långväga resor bland annat flera re­sor till USA, där han hade två av si­na döttrar.

 

 

Abraham Mattsson köpte redan år 1906 fastigheten Staketgatan 9, där familjen huserade i en stor lä­genhet på plan 2. Flera medlem­mar i familjerna Johansson-Matts­son har bott i fastigheten fram till försäljningen 1975.

 

 

Somrarna tillbringades på Gran­udden, Norrlandet, med många olika aktiviteter. Här fanns stor träd­gård, biodling och höns. Mattsson betonade tidigt vikten av en sund livsföring.

 

Efter ett aktivt och framgångsrikt liv avled Abraham Mattsson den 15 ja­nuari 1944, 83 år gammal.

 

Kvar i ledningen fanns ännu Jo­sef Johansson som fortsatte verk­samheten tillsammans med Abra­ham Mattssons son Hansjacob. Ef­ter studier hade han under flera år varit medarbetare i företaget med avbrott för yrkespraktik i England och Tyskland.

 

Hansjacob Mattsson förestod un­der många år firmans tapetavdel­ning. Han var också efter Josef Jo­hanssons bortgång 1949 ensam äga­re till Hudiksvalls Färghandels AB, där han deltog i arbetet även efter fyllda 80 år. Han var mångårig leda­mot (1944-1976) och vice ordföran­de i Gefle Dagblads styrelse. Hans­jacob Mattsson blev 90 år gammal och avled 1980.

 

Firman O A Johansson & Co nådde sin kulmen i början av 1950-talet och hade då omkring 50 anställda, var­av flera gamla trotjänare.

 

År 1967 sålde familjen Mattsson företaget, förutom affären i Hu­diksvall, till färghandlaren Inge­mar Karlsson, ägare till Ockelbo Färghandel. O A Johansson & Co ha­de då endast ett tiotal anställda och en årsomsättning på cirka en mil­jon kronor. Den nye ägaren flyttade efter elva år butiken till Valandhu­set, Nygatan 11. Arbetsmiljön i Gevaliapalatset var inte den bästa med affärslokaler på bottenvåningen, lager i källaren och kontorslokaler en trappa upp. Dessutom saknades parkeringsmöjligheter. Branschen hade nu också en annan inrikt­ning. Epoken “gör det själv” hade inletts och försäljningens huvudin­riktning var färg, tapeter, väggma­terial, konstnärligt material och i li­ten omfattning kemikalier.

 

Butiken i Valandhuset var ett pilot­projekt i samarbete med butiks­kedjan Färgsam samt Beckers. De var också tillsammans med Eco och Kåbergs de främsta huvudleveran­törerna.

 

I anslutning till flytten och med delvis annan affärsinriktning, änd­rades namnet till O A J Färg & Bo- miljö.

 

Företaget lades ner vid nyåret 1988 efter att ha försett Gävlebor­na med färg och tapeter i 110 år.

 

Birgitta Lundblad

mars 16, 2012 

—————————————————————

  Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson 

Scroll to Top