KARL Einar JOHANNESSON, känd Gävletecknare.
Ur “GEFLE STAD o HAMN – Från en svunnen tid”.
Denna sida tillägnas Karl Einar Johannessons minne som ett tack för hans fantastiska arbete att i olika böcker beskriva och bevara Gefle på 1800- och 1900-talet.
DU SKALL VÅRDA DET TRÄD I VARS SKUGGA DU SITTER.
/Karl Einar Johannesson, Västra Flygeln Slottet, Gefle (Karl Einar avled år 2004).)
INNEHÅLL
Landin-Ewerlöf- Österberg-Hallberg
Drottninggatan i seklets början
————————————-
OBS. När ni klickar på en länk och kommer in i Gefle Dagblads arkivmåste ni klicka
TVÅ ggr på tillbakapilen i översta vänstra hörnet för att återgåtill denna skrivelse.
För länkar som leder till andra filer än Gefle Dagblads arkiv krävs endast ENklick
på tillbakapilen för att återgå.
Restaurant FENIX uppfördes i samband med Gefle Dala Jernvägs invigningår 1859.
På bilden syns Fenix till vänster om Järnvägsstationen. Framför restaurant Fenix högra sida syns en vagn med tre fönster som är hästdragen. Det var en s.k. omnibus som transporterade passagerare från och till järnvägsstationen.
HOTELL FENIX
Bernt Wiberg, pensionerad förvaltare, bodde som barn på Brynäs. När han var liten pojke fick han följa med sin far till Restaurant Fenix i ett ärende. De promenerade ner till roddmadammen som rodde folk över ån (det var långt avstånd till Svängbron). Roddmadammerna rodde folk över ån för 2 öreår 1920. Dessa roddmadammer var från Mockfjärd och hade kontrakt med Gävle Stad.
OMNIBUSSEN
Trafik med hästdragna omnibussar inleddes i Europas storstäder i samband med befolkningstillväxten vid 1800 talets början. På 1820 talet infördes ångmaskin~ drivna omnibussar i England, och på 1890 talet kom de första bensindrivna bussarna. Så även här i Gävle fanns på 1859 talet en hästdragen omnibuss, som transporterade passagerare till och från järnvägsstationen.
I GEFLE STADS ADRESSKALENDER FÖR ÅR 1863 kan vi läsa att omnibussen afgår till jernvägsstationen från Stapeltorget 3/4 timme före hvarje ordinarie jernbanetågs afgång, passerar stora torget (nuvarande rådhustorget), med 10 minuters uppehåll vid Postkontoret, och Lilla hotellet, samt går samma väg tillbaka vid hvarje jernbanetågs ankomst. Pris 25 öre. Äfven reseffekter transporteras.
————————————————
1. Färgare Friskshus.
2. Kaplansgränd.
3. Handlanden Lars Baumgren.
4. Boktryckare och utgivaren av Norrlands-posten – Landin.
5. Glasmästare Hallengren.
6. G. Sehlberg. 
7. Storkyrkan.
8. Kvarngatan.
9. Veterinär Lundins hus. 
Veterinär Lundin och Hattmakare Åkerbloms gård. 1860-talet.
10. Hattmakare Åkerblomshus. (se ovan)
11. Den s.k. Segerholmska gården, där på 1860-talet Elsa Borgs flickskolavar inrymd.
12. Professor Nordblad. 
Professor Carl Nordblad.
14. Tullportsgatan.
14. Handlanden Herman Thalinshus.
15. Häradshövding Robert Lönnerbergshus.
————————————————
Landin-Ewerlöf- Österberg-Hallberg
Den 8 augusti 1831 erhöll Erik Gustaf Hådénkommerskollegium tillstånd, att i Gävle driva handel med böcker och andra tryckta alster. Därmed fick Gävle sin första egentliga bokhandel.
Gustaf Hådén avled redan år 1837, 36 år gammal, och bokhandeln övertogs av en av Gävles mångsidigaste män genom tiderna Anders Petter Landin. (se 4. ovan) Anders Petter Landin var ursprungligen läkare men gav sig in i affärslivet. Tillsammans med Wåhlingrundade han, samtidigt som han övertog bokhandeln av Hådén, ett boktryckeri.
Startade NORRLANDS-POSTEN, som han utgav till år år 1870.
Han anlade även den första torvfabriken i Gästrikland samt Gadöborgs pappersbruki Mackmyra. Landin var ideellt intresserad, och var även med om att bilda Gävle Museiförening samt Gävle Arbetarförening.
År 1862 ingick Landin kompanjonskap med Hjalmar Ewerlöf.
När Landin flyttade till Stockholm, blev Ewerlöf ensam ägare till bokhandeln. Han avled 1908 varvid bokhandeln togs över av Henrik Österberg och 1915 ombildades firman till aktiebolag med namnet Österbergs Bokhandel AB.
Gustaf Hallberg köpte 1926 bolaget, gav det namnet Hallbergs Bokhandel och flyttade butiken till Drottninggatan 14 vid Stortorget. 1938 flyttade företaget in i moderna lokaler på Drottninggatan 18. Gustaf Hallberg (1892-1967) utnämndes 1952 till Kunglig Hovleverantöroch fick Gävle stads guldmedalj strax före sin död.
————————————————
HÄR PÅ BILDEN SYNS HUSET SOM STOD I KORSNINGEN KYRKOGATAN / NORRA RÅDMANSGATAN DÄR EWERLÖF SÅLDE VAROR ENLIGT ANNONS.
ANNONSEN ÄR FRÅN ÄR 1877 OCH FUNNEN I GEFLE ADRESSKALENDER.
I DAG FINNS DÄR FÖRVALTNINGSHUSET.
År 1877.
År 2011.
————————————————
Inte långt från det s.k. Ankarströmska husetvid Västra Vägen nere vid Gavleån låg NAJADEN, ett träslott på pålar i vattnet. Själva huvudbyggnaden låg på fastare mark. I dag på samma plats musicerar Milles änglar. Najaden drevs i privat regi.
I själva huvudbyggnaden som låg närmast fanns kontor, café och karbadsrnm samt omklädningshytter. Vidare fanns det 2 st rektangulära bassänger i ån och dessa var inramade med plank och försedda med tak. En del av Najadens brygga hade en takkonstruktion som möjliggjorde att den kunde användas till serveringsbalkong med en förtjusande utsikt över Gavleån.
Najaden uppfördes år 1845. Omkring1873 genomgick Najaden en upprustning och byggdes om efter ritningar av Spiering.
En kvinnlig bekant som i dag är 75 år, berättade för mig att när hon var liten flicka, fick hon följa med sin mor och bada där. Hon tyckte emellertid att det var lite otäckt att bada p.g.a. det mörka vattnet.
————————————————
Gävle slott daterat 8/12 1922.
Klapphuset låg nedanför slottet och ovanför Kungsbron, ett vykort daterat 8/12 1922.
I Gavleån låg förr s.k. klapphus. Det var flytande tvättstugor. Ett klapphus låg nedanför Slottet ovanför Kungsbron.
Ett annat låg nedanför järnvägsbron och det tredje fanns vid det s.k. Baggarvarvet.
Klapphuset vid Slottet utannonserades i tidningar till salu år 1927. Klapphuset vid järnvägsbron började rivas den 13/7 1933.
Klapphuset vid Baggarvarvet bogserades till en plats nedanför Svängbron och det klapphuset inköptes av direktör Oscar Zedrén att användas till grishus på Engeltofta.
På en ritning som finns i Centralarkivet i Gävle på ett klapphus kan man se att det fanns 32 platser på detta klapphus.
För att transportera tvätten användes förr dragkärror som drogs för hand. Dessutom användes häst och vagn.
Gamle Stadsbudskontoretannonserade i tidningarna att vagn körde ned tvätt till klapphusen vid storån.
Tiden var ungefär 90 år sedan, och det var många stortvättar som fördes ned till klapphusen att tvättas av duktiga tvättgummor till vilka barnen fick gå ned med kaffe och dopp i en korg. Sedan fick barnen gå ned med middagsbud. De: var, åtminstone i hyggliga familjer sed att man på tvättdagarna bjöd på litet extra god och kraftig mat för att förljuva i någon mån tvättgummornas ganska så hårda och strävsamma liv.
Vintertid var det säkert inte något nöje att ligga och klappa tvätt i det iskalla vattnet.
I en annons i Gefle Dagblad år 1927 kan man läsa:
KLAPPHUSET
I Gavleån ovanför Kungsbron
är till salu med skyldighet
för köparen att nedriva och bortföra
detsamma snarast möjligt.
Köpeanbud mottages senast den 22
innevarande månad och närmare
upplysningar meddelas å
GEFLE STADS BYGGNADSKONTOR.
KLAPPHUSET SOM LÅG VID BAGGARVARGET.
Ritning på klapphuset.
————————————————
————————————————
Drottninggatan i seklets början
————————————————
KUNGAMÖRDAREN BODDE HOS SKOMAKAREN.
En stor händelse i Gävle stads historia var riksdagen år 1792. Gustaf III:s sista riksdag. En hel del extra anordningar fick vidtagas i staden för att man skulle kunna ta emot de många riksdagsmännen, av vilka många även hade med sig flera tjänare och annan personal. Inkvartering i privata hus fick ordnas och man får en uppfattning om hur hantverkarna hade det när man läser inkvarteringslistorna, som har bevarats från denna tid. Flera hantverkare hade så stora fastigheter, att de kunde härbärgera inte bara en utan flera av främlingarna.
Av de närvarande adelsmännen bodde den mest kände, kapten Anckarström, sedermera konungens mördare hos skomakare Holmgren i gården 2:a kvarteret nr 108, en gård vid Västra Vägen,
Gård nr 108
Denna gård som flera andra gårdar i den delen av staden räddades undan den stora branden år 1869.
Hos skomakare Holmgren bodde förutom kapten Anckarström också lagman af Stenhoff och krigsrådet Orrschöld. De hade tre rum, en sal och två kammare samt en drängkammare för samfälld betjäning.
I Gefle Dagblad för den 25.4.1925 kunde man läsa följande notis ANKARSTRÖMSKA HUSET RIVES. Ett av stadens vackraste gamla hus “Ankarströmska huset” vid Västra Vägen 8, lär i dagarna komma att skatta åt förgängelsen.
Hemma hos min syster hänger en oljemålning. Motivet är ett hus som är gulmålat. “Ankarströmska Huset”. Oljemålningen är utförd år 1923 och är signerad Ahl. Min far fick tavlan av Ahl som avskedspresent när denne emigrerade till Amerika.
På teckningen nedan står det bl.a. “Det s.k. Sista styverns trappor”. Vad som sagts mig lär en krog varit inrymd i “Ankarströmska Huset” någon gång på sekelskiftet, och kallats “sista styverns trappor”.
Namnet “sista styverns trappor” kommer egentligen från en krog som låg i Stadsgården i Stockholm. Dessa trappor försvann i samband med Stadsgårdens framdragande, men är i dag namn på trapporna från Fjällgatan till Stigbergsgatan.
Ankarströmska huset. På nedre bilden är det förvandlat till Café.
————————————————
————————————————
Lindbloms hörna, låg i korsningen mellan Drottninggatan och N. Kungsgatan. I dag residerar Nordbanken där. Huset revs på 50 talet och var ett riktmärke för många gävlebor. ” Vi ses utanför Lindbloms hörna” hördes ofta.
Ovanför låg Gefle Handelsinstitutet, som var en privatskola som då drevs aven herre som hette Hayde.
Där fick eleverna lära sig bokföring, handelsrätt och stenografi. Han var ensam lärare och rektor i samma person, men vad jag hört av en person som var elev på handelsinstitutet slutet av 1940 talet var Hayde en mycket skicklig lärare.
Färghandeln till höger i bilden hette Holms färghandel, och affären till höger om färghandeln var Gefle Paraplyfabrik.
Spårvagnen gick från korsningen Nygatan/N. Kungsgatan och till Albionpå S. Kopparslagaregatan.
När konduktören hade kört N. Kungsgatan över Kungsbron upp i backen på Södra Kungsgatan och mött en mötande spårvagn i jämsbredd med nuvarande Lido ( S. Kungsgatan var då en smal dubbelriktad gata) fortsatte spårvagnen fram till Kaserngatan,svängde där först till vänster och sedan till höger. Därefter S. Kopparslagaregatan söderut fram till Albion där ändhållplatsen var.
Konduktören tog där bort “veven” som han reglerade farten med, tog med sin konduktörsväska och gick igenom vagnen till motsvarande sida, satte in startveven och placerade konduktörsväskan på plats. Fanns Det tid, så tog han en rökpaus för att sedan fortsätta tillbaka till Nygatan.
——————————————–
Källor:
————————————————————-
Materialet är sammanfattat av Lisse-Lotte Danielson
