Källa är Åke Nyléns tidningsurklipp
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 19 juli 1998 under KULTUR/nöje
MINNESVÄRT
Ny stadsdel. Det nya Stigslund syns också krypa närmare egnahemsbebyggelsen på Källlbacken.
Efter andra världskrigets slut kunde människorna i Europa äntligen börja planera för ett storskaligt och industrialiserat bostadsbyggande. På 1930- och 40-talet hade också förutsättningarna för detta storskaliga byggande skapats. Hyresgästerna, bostadskooperationen och de allmännyttiga bostadsföretagen kunde med statliga stöd och sociala ambitioner hantera dessa stora byggprojekt både som planerare och beställare.
En växande kår av intresserade arkitekter och stadsplanerare hakade på. Billig olja från Persiska viken strömmade in i landet, denna det nya konsumtionssamhällets viktigaste beståndsdel. Utan denna billiga energi hade “lyckans land” inte kunnat byggas. (Fritt tolkat efter Tage Erlander).
Mellan 1945-1962 ökade Gävles befolkning kraftigt och en byggrusch, som ingen sett maken till sedan stadsbranden 1869 kom igång. Södersaneringen, stadens stolthet, visades upp både för inhemska och utländska besökare och folk från krigsdrabbade länder förundrades och beundrade. Även en stad som levat i fred kunde minsann raka rent när så behövdes.
Att det inte gick att riva ner hela stan, stod väl klart för de flesta och följaktligen planerade man för nya bostadsområden utanför de gamla stadsgränserna. 1 1953 års generalplan fanns både Sätra och Källbacken/Stigslund angivna som nya stadsdelar. (Senare kom hela stadsdelen att kallas för Stigslund).
GENOM ANDRA världskriget hade den svenska textilindustrin fått några års andrum men dess död var nära förestående. Lokalt representerades den av Gefle Manufaktur AB i Strömsbro och visst behövde man pengar. Då Manufakturbolaget ägde största delen av det gamla hemmanet Stig yppade sig ett gyllene tillfälle för staden att förvärva obebyggd mark.
Efter en tid av hårda förhandlingar köpte Gävle stad år 1956 cirka 2,6 miljoner kubikmeter av Gefle Manufaktur AB och nu kunde man börja bygga det nya Stigslund. Kvadratmeterpriset blev cirka 85 öre, en lysande affär för Gävle stad. I köpet ingick också rätten att ta ut en kubikmeter vatten/sekund ur Testeboån, att använda till stadens dricksvattenförsörjning. Markförvärvet innefattade också 200 000 kvadratmeter parkmark och 8000 kvadratmeter tomtmark på Strömsbrosidan.
Den nya stadsplanen för Källbacken/Stigslund godkändes av Kungl. Maj:t den 10 oktober 1957. Strax därefter började man sätta spadarna i marken. Småhusen i kvarteren Kolaren, Traven och Reset, var de som först började byggas. (Skulle vara roligt att få veta vem som först flyttade in).
Från förr. Det unga Stigslund någon gång under 1910- talet. I bakgrunden syns Stigslunds gamla skola. Barnen är fotograferade mitt på stora landsvägen mot Hille.
Av någon outgrundlig anledning fick man för sig att det gamla egnahemsområdet Källbacken låg i vägen för den nya stadsdelen. De 16 husen på Källbacken jämnades med marken utan synliga protester eller större ruelse. Att gårdarna var fullt funktionsdugliga och att folk trivdes hörde liksonm inte dit. Kanske ansågs husen “omoderna” vilket på den tiden var lika med en dödsdom. Ett annat nyckelord var “saneringsmogen“. Denna term tillämpades på bebyggelse inne i staden och hus eller stadsdelar med den stämpeln på sig hade inte långt kvar.
Efter tidens mode och maktens märken, satsade man på nio höghus, markbrist var absolut inte skälet. (Se Skutskärs kommun som byggde ett enda). För att tillfredsställa alla smakriktningar så byggdes också fyravåningshus, trevåningshus, radhus och småhus. I sanning ett totalpaket.
GÄVLE STAD upplät marken mot tomträtt, denna underliga upplåtelseform där husägaren betalar exploateringskostnaden för tomten om och om igen. Grundtanken var att det stigande markvärdet inte skulle få hamna hos enskilda personer utan i det goda samhällets fickor.
Detta tomträttsinstitut började lanseras bland socialistiskt inspirerade beslutsfattare i 1870-talets Tyskland men ursprungligen tycks idén hade framförts av den franske anarkisten J. P. Proudhon. I Gävle infördes tomträtten år 1948.
Ett av konsumtionsmodernismens grundbultar var affärscentret och följdriktigt invigdes “Stigslunds Shoppingcenter” den 1 december 1960. Här fanns post, apotek, herrfrisör, konditoriet Björnen, specialaffär för sport och motor, Garn & Trikå, Konsums livsmedel och Gävle Livs.
Byggnadstakten hade varit nog så hög. Från starten på hösten 1957 och till början av 1962 var bostadsbeståndet färdigbyggt. Den nya Stigslundsskolan med dess intressanta arkitektur, uppfördes i två etapper med inflyttning för lågstadiet 1961 och högstadiet 1963.
Höghusen väser rekordsnabbt. De undre våningarna är i det närmaste inflyttningsklara när montagebyggandet pågår högre upp. Åtta månader tar det att färdigställa ett sådant här niovåningshus
Höghus som svampar ur jorden
Ny metod snabbygger i Stigslund
Amerikansk fart kan man verkligen tala om när det gäller byggnadsfirman Gottfrid Lindgrens höghusbyggen i kvarteret Krönet i Gävles nya stadsdel Stigslund. På tre månader har man från grundplanet kommit nio våningar i höjden och nu pågår yttertaksarbetet. För att kunna bygga ett höghus så snabbt fordras nya revolutionerande metoder, som vida avviker från gängse byggnadssätt. Lindgrens har som första företag i Gävle infört s.k. elementbyggeri för höghus och tack vare detta tillvägagångssätt kan ett hus färdigmonteras på mycket kort tid. Att det går raskt undan kan man förvissa sig om vid ett besök där. Man kan riktigt se hur husen växer. Hela väggblock lyfts nämligen i höjden och på en dag har höghusen ökat med en våning.
——–
I dag är Stigslund en inbodd trivsam och väl etablerad stadsdel med god klang. Höghusen har blivit ett karaktäristiskt inslag i landskapet och lyser ibland som ledfyrar i höstmörkret.
Stigslunds befolkning har dock minskat totalt sett sedan 1960-talet. Ett ökat ensamboende och den höga svenska ytstandarden har väl något med detta att göra. En svensk disponerar i dag 49 kvadratmeter bostadsyta/person. Det lär visst vara mest i Europa.
KJELL HERTZMAN
februari 8, 2012
——————————-
Gå till Startsida Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be