Gefle och dess slägter.
Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar.
Skulpturen av honom.
57. Släktschema för Kröger. Dubbelklicka för att få bilderna extra stora.
Sammanfattande inledning
Anteckningarna i Sehlbergs ovanstående släktschema inleds med Jacob Andersson Grubb, underlagsman i Westerbotten.
Enligt Bengt Utterström……”uppger Bergholm i släktboken Sukukirja att både bormästaren i Uleåborg och Maria Kröger härstammade från Västerbotten, och på honom stödja sig förmodligen senare författare. Båda uppgifterna är emellertid felaktiga, vilket framgår av – visserligen sekundära – rikssvenska källor”. Utterströms förklaring till detta framgår av artikeln i ovanstående länk.
Utterström nämner vidare att släktforskaren Erik Sehlberg i slutet av 1820-talet började insamla material till ett stort arbete “Gefle och dess slägter”. Detta arbete har aldrig tryckts utan existerar endast som manuskript (se foto på ovanstående inbundna böcker).
Jag har själv (Lisse-Lotte Danielson) fotat samtliga kvarvarande sidor av detta manuskript med stativ och självutlösare för att få så skarp upplösning som möjligt. Det är även lättare att läsa informationen i dator då den kan förstoras. Faktum kvarstår att vissa sidor fortfarande är svårlästa varför jag till detta bifogar många fotade sidor för läsarens egen tolkning och kontroll. Filerna är medvetet stora för att underlätta läsningen vilket gör att man måste vandra både upp och ned och sidledes med webbsidans “hissar”.
Utterström fortsätter :
… Familjen Kröger hörde till de förnämsta i Gävle. Borgmästaren i Uleåborg, Daniel Kröger, var son till borgmästaren i Gävle, Bertil Kröger, död före 1632, och hans hustru Malin (född omkring 1590), senare omgift med borgmästaren Jöns Ingevaldsson. Bertil Krögers far var Daniel Kröger d.ä. (död den 2 febr. 1616), som var stadens rikaste man och som till kyrkan donerade bl.a. en praktfull mässhake och en oblatskål av silver, försedd med gravyer och hans, hans hustrus och barns initialer.
Källardörr från Daniel Kröger fanns kvar 1603 från gård nr 233 söder om slottet, tillhörig kakelugnsmakare G Brandtman och senare fabrikör N A Ekbergs lokaler. Källaren är nu borta. Det var en köpmansfurstes hem och firman fortsatte hela 1600-talet.
Från en av hans döttrar härstammar Emanuel Swedenborg(via Anna Kröger), från en annan, gift med drottning Kristinas hovråd , Peder Andersson Grubb(via Engla Kröger) samt den adliga ätten Lagercrantz(Olof Jonsson Lagercrantz som var gift med Margareta Kröger, han uppgavs ha varit barnlös och slöt själv sin ätt). Daniel d.ä:s hustru hette Margreta Persdotter, dotter till borgaren i Gävle Per Ångerman och Margareta Jakobsdotter.
Litet längre fram i Utterströms manus framgår att Margreta Persdotters mor var av den gamla ansedda Grubbsläkten – Margreta Jakobsdotter Grubb (f. ca 1530).
Hennes far var Jakob Andersson Grubb (ca 1495-1565) och hennes farfar Anders Persson Grubb(f. ca 1468– ca 1526) g m Mariet Jacobsdotter Bure (1473 -1529 )
Båda har uppgivits varit underlagsmän i Västerbotten men var troligen lappfogdar och lantköpmän i Grubbe by utanför Umeå.
Jakob Andersson Grubbs hustru och Margareta Jakobsdotters mor var Maria Jakobsdotter Burea enl. Utterström men Kelug Olofsdotter (f. 1510 – ) enligt Vilppula. Själv tror jag på Kelug Olofsdotter. Det var – enligt Vilppula – farfadern som var gift med Mariet/Maria Jacobsdotter Bure /Lisse-Lotte.
———————————————————————————-
Sehlbergs släktsaga om de rika Krögers.
Se Sehlbergs släktschema med frågetecken som fylls i dessa efter vissa av Utterströms kommentarer:
Anders Persson Grubb(f. ca 1468– 1526) g m Mariet Jacobsdotter Bure (1473 -1529 ) var far till Jacob Andersson Grubb nedan och Margaretas farfar,
Lappfogden (ej Underlagman ) i Grubbe by utanför Umeå i Västerbotten, Jacob Andersson Grubb (ca 1495-1565) var gift med Kelug Olofsdotter (f. 1510 – ), dotter till Olof.
Jakobs dotter – Margreta Jakobsdotter Grubb (f. ca 1530) var 1) gift med Pehr Ångerman borgare i Gefle.
“De hade flera barn av vilka Dordi Pehrsdotter blev gift med Karl Henriksson, rådman i Gefle 1595, 1596″.
Detta enligt Anders Lindström som där anger Meddelanden av Gestriklands fornminnesförening 1902 som källa.
– Margreta Jakobsdotter Grubb var 2) gift med Erik Broddesson, rådman 1595, 1598 borgmästare 1600-1605 samt fullmäktige vid riksdagen i Norrköping 1604. Han var föreståndare för hospitalet 1602-1604 och kvitterade i denna egenskap de 24 tunnor kronotionde, som voro anslagna till hospitalet.
Erik Broddesson var svåger till borgmästaren Bertil Larsson (g.m. Malin Jacobsdotter), Wellam Marcusson (g.m. Sara Jacobsdotter), Margaretas bröder Per Jacobsson i Gävle ochAnders Jacobssoni Grubbe, d. efter 1579, g.m. Barbro Pedersdotter. Anders Jacobssons son Hans Andersson Grubb var borgmästare i Gävle.
Klicka på resp länk som leder till denna information.
Margreta och Pehr Ångermans dotter – Margreta Pehrsdotter var gift med Daniel Kröger d.ä. (död 2/2 1616) som var Gefles rikaste man under 1500- och 1600-talet.
(En tomt “på löten ovanför diket” uppläts fri från tomtören till Daniel Kröger mot 6 daler 1 mark 31 öre genom Kungl. Brevet den 16 December 1597. “efter vi ha förnummit att ett gammalt bruk i Gefle har varit att de som således kronans tomt och jord köpa vilja, pläga överheten om tillstädjelse dertill besöka”./Källa: Om jord hörande till och under Gefle stad/ Gefle den 6 November 1888 – J. Selggren)
Daniel d.ä.s dopskål. 
637. Silverskålens initialer. Runtomkring skålen är Salvador Mundi jämte apostlarna graverade och mellan varje apostel en liten sköld på vilken initialbokstäverna till Krögers och dess hustrus samt deras barns namn är tecknade.
D.K. M P – B.K. – P.K – D K – D K – P K – E.D.D – E.D.D – S.D.D – M.D.D – A.D.D
Daniel donerade även en praktfull mässhake. Både mässhaken och dopskål/oblatskålen förvaras nu i Gävle stads museum.
Denna dopskål samt mässhake skänktes till Gävle kyrka 1616 av Daniel Kröger. Själva skålen är mycket låg och på utsidan graverad med en bågställning, vari graverade sköldar och initialer omväxla med bilder av Kristus och apostlarna. Tre balusterformade fötter är ornerade med för senrenässansen typiska upplösta ornament med kvinnofigurer. Handtagen ha formen av keruber i samma stil som benens ornament. Skålen är ett mycket vacker och ett ovanligt exempel på silverkonsten vid 1600-talets början. Under botten sitter två stämplar, ett G, Gävle stads stämpel, och en mästarstämpel H inom cirkel. Stämplarna ger dock inte intryck av att vara så tidiga som skålen, utan torde snarare vara tillkomna vid en senare reparation.
Har efter långt letande lyckats finna denna skål och visar här nytaget foto. juni 2011./Lisse-Lotte Danielson
Inristning Daniel Kröger.
Källardörr från Daniel Kröger fanns kvar 1603 från gård nr 233 söder om slottet, tillhörig kakelugnsmakare G Brandtman och senare fabrikör N A Ekbergs lokaler. Källaren är nu borta. Det var en köpmansfurstes hem och firman fortsatte hela 1600-talet
————————————
Margreta och Daniel Kröger d.ä. hade 8 barn (Bertil, Elisabeth, Daniel, Petter, Engla, Sara, Margreta, Anna):
1) Bertil Kröger, borgmästare i Gefle 1634. G.m. Malin, som senare gifte sig med Borgmästare Jöns Ingevaldsson i Torneå.
Bertil och Malin hade 3 barn (Daniel, Bertil, Hans):
1) Daniel Kröger d.y. borgmästare i Uleåborg(som då tillhörde Sverige) var en av de tolv i Gävle. Han levde ännu 1663 och erhöll då Landshövding (Carl Sparres) här måste Utterström troligen mena Landshövding Axel Carlsson Sparres då Carl Sparre föddes först år 1723/Lisse-Lotte) recommendation att bli Borgmästare i Umeå. Han var förut Borgmästare i Uleå, men ville ej längre tjäna där då han hade goda och förnäma gynnare i det kungl hovet och dess kansli.
g.1) m. (hustru f. Neuman d. ev. d. 14/1 1697? – tveksamt om detta datum gäller just Daniels hustru.)
Leo Nyholmanger att Hans Neuman var tullnär i Gävle 1636.
Det är tveksamt om Hans Neuman var tullnär. I förteckningen för Tullare genom tiderna kan jag inte finna hans namn med koppling till Gävle. Däremot var han en mycket framgångsrik affärsman i Stockholm. (Jag fann endast: Neuman, tullkontrollör, Ystad (1728)).
Daniel var, enligt komplettering i Sehlbergs anteckningar i släktschemat nedan, svåger med Hans Neuman. Leo Nyholm skriver att Daniel nämns som svåger till både honom och hans bror Kristoffer Neuman. Deras fruar är båda kända till namnet och Krögers hustru måste därför ha varit en syster till bröderna Neuman då Daniel själv har endast 2 bröder. Det förklarar att systern blev gift med Daniel Kröger från Gävle menar Nyholm då Neuman hade affärskontakter där. Detta håller jag absolut med om.
Enligt de kompletterande anteckningarna på Krögers släktträdang Neuman, har jag här efter sökning på nätet hittat en förklaringsom ger mig anledning att tro att Daniels hustru var av mycket god familj.
I anteckningarna står vidare någonting i stil med …
Hans Neuman, vars gård K, såldes till Lars Erson. Samma Nyman eller Neüman var andra gången gift med Sophie Dorms, enka efter Bergmästaren i Österbergslagen i Gästrikland, Hans Steffens som dog barnlös 1653. Se Bucks och Sandström Disponent om Tysksmidet och hans enligt Ludeka… se Sehlbergs anteckningar i släktschemat… samma Neüman var kallad borgmästare i Halmstad och direktör vid Afrikanska kompaniet…….?
57. Släktschema för Kröger för egen kontroll.
Daniel Kröger d.y:s 5 barn var (Bertil, Margreta, Elisabet, Maria, Daniel) :
1) Bertil Kröger slog sig på handel. Bl.a. 1662 och 1663 hade han tillsammans med Henrik Forbus och Jakob Hoffren levererat hudar till garvaren Hans Krumhaar i Stockholm, som begrovs i tyska församlingen i Stockholm i juni 1664. Krumhaar hade 7.8.1659 i samma församling gift sig med jungfru Margareta Boldeman eller Bollman, dotter till skomakaren Kasper Bollman och Engel Charlotta Leppler. Bertil Kröger bör ha varit gift med Krumhaars änka redan 2.11.1667, när han fick burskap som garvare i Stockholm. Bertil Kröger och hustrun nämns ännu 1679 i bouppteckningen efter svärfadern Kasper Bollman. Om makarna hade barn så synes något av dessa inte ha levat till vuxen ålder.
2) Margretag.1) m. borg. i Uleåborg Jacob Hansson/Johansson?Hoffrén.
De fick barnen:
Jacob).
Gift 2) med med mantalskommissarie Sven Anthonisom i sin tur efter hennes frånfälle gifte sig med Judita Lang.
3) Elisabeth g.m. handland. och rådm. I Uleåborg Gabriel Vahl/Wahle
4)Maria Kröger,
5) Daniel Kröger
Daniel Kröger d.y. g. 2). ”Herr Peders änka” med vilken han var gift 1.9.1656 då Jakob Trumbel i Uleåborg
vädjade till Kröger om en fordran han haft hos Herr Peder. Denne herr Peder bör ha varit Uleåborgs skolas rektor Petrus Theodori som dog 1647, vars änka var omgift med borgmästaren Daniel Kröger (Uleåborgs rrp 1. 9. 1656). 16. 2. 1659 nämns Daniel Krögers svåger Herr Jakob (Frosterus?)
1655 köpte Peter Eriksson Snifs en egendom i Gävle för 2000 daler från Daniel Kröger,
2) Bertil Kröger, handlande.
3) Hans Kröger, död 1680. Handlande i Gefle, g.m. Anna Tjernstien.
647. Hans Krögers och Anna Tjernstens gravsten.
Hans och Annas 2 barn var:
1)Petter Krögersom reste ut till Ostindien, kom hem.
2)Margareta Kröger, g. m. stadssekreterare Arvid Fonthell.
Margareta och Arvid fick sonen Hans (f.15/12 1695) sid 223.
223. Arvid Fonthell
58. Bertil, Daniel, Hans Kröger 
59. Hans Kröger.
60. Hans Kröger 
62. Hans Kröger
2) Elisabeth Danielsdotter Kröger, g.m. rådman Jöran Pettersson Folcker i Gävle.
Jöran Pettersson Folcker och Elisabeth Danielsdotter Kröger.
3) Daniel Kröger, Handladen och rådman i Gävle 1637. Dog ogift.
4) Petter Kröger, handlanden i Gävle som dog ogift. Den 12 juni 1637 blev Petter Kröger uppkallad att göra sin borgared vilket han ej ville. Då förelästes honom lagboken och alla vidimantier att hans gods skulle vara förbundit, och efter att han hade inskeppat till Riga skulle seglen tagas av skepparen. Dock blev honom sedan tillåtet att fara.
5) Engla Kröger, g.m. Petrus Petri.
Englas och Petrus 3 barn var (Daniel, Anders, Brita):
Daniel,
Anders,
Brita.
6) Sara Kröger (d. 1696?), g.m. Jöran Kruus i Gefle. Salig Jöran Kruses gård och vretar värderades 18(8 1644 till 1200? Hustru Sara till Jöran Kruus lät 9/4 1624 bjuda ut de vretstycken som hon köpt och tillbytt sig av Hemlingborna? hustru Anna till Hans Bubbes och Jöns Örtensson? ? ett ängstycke köpt av Olof Larsson, statsskrivare Gästrike Dom?
198. Jöran Kruus, Sara Kröger. Deras 3 barn var (Sara, Daniel, Margareta):
Sara Kruus, g.m. Mårten Hansson, Rödbeck (1582-1664). Mårten Rödbeck var gift med 1) Pehr Hansson Helsings dotter Ingrid Pehrsdotter som dog 16?2. gift 2) med ?, gift 3) med Sara Kruus. Han var en förnämlig handelsman.
496. Rödbeck
Sara och Mårten Rödbecks dotter Ingrid Rödbeck ( – d.1729) gifte sig med tullinspektör Anders Lenasius
189.Lenasius gravsten. Rådman Petter Bolin bytte till sig Lenasius grav av kyrkan år 1761.
190. Lenasius släktschema
Sara och Mårtens barn:
Sara Magdalena g.m borgare Olof Warg (f. 1651-d. 27/9 1711). Han blev först bokhållare på Ströms bruk, sedan landssekreterare i Gefle och slutligen borgmästare där. Var gift 3 gånger. 1) Anna Fresk men alla deras barn dog i ungdomen. 2) Sara Magdalena som dog i barnsäng då även barnet dog. 3) Margreta Östman.
479. Warga-familjen.
Magdalena g.m 1) Lennart Sebastian Poppelman ( – d.1706). 2) Johan Lorentz Stang, från vilken hon blev skild.
Johan/Jonas?, borgare i Gefle 22/10 1710, handlanden i Hudiksvall d. 1721, gift med Hans Rudmans Enka, Stina/Christina Hamring?
Ingrid g.m borgare Johan Hindrich Schaefer (pastor i Gefle). Hans bror satt fängslad i Gefle slott.
Mårten i Vänersborg mer info, se sid 190,
Daniel Kruus, Handlanden i Gävle.
Margareta Kruus, g.m. Johan Andersson. Borgare i Luleå. 11/12 1705 uppbjöds hustru Margareta Kruus fasta och lösa egendom som pant till statskyrkan.
7) Margareta Kröger, g.m. Carl Rasmusson.
————————————————————————————
8) Anna Danielsdotter Kröger, g.m. borgmästare Joen/Johan Michaelson/Mikaelsson Behm i Gävle. Modern Anna tillhörde Bureätten.
Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland och afträdde från detta embete d. 29 april 1635. Hos Hülphers i dess Gestriklands beskrifning nämnes han såsom borgmästare redan 1611. Lefde annu 1640. Släkten är tysk.
Äldste stamfaderni Sverige Michael Behm (troligen Joen Michaelsons far?) lefde i senare delen af 1500:talet, var bergsman i Falun och bodde på Grufriset. (Svensk släktkalender 1886, sid. 87). En Isak Behm var skeppskapten, då han erhöll i förläning de hemman på Ön i Valbo, som sekreteraren Sigfrid Hindersson förut innehaft (kam.-ark. Handl.) Samme man blef kapten öfver de efter danska krigets slut sammanslagna resterna af Gestriklands, Helsinglands, Medelpads, Ångermanlands och Norrbottens fotknektar (Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia). Erhöll 1612 två kronohemman i Uppland till evärdelig egendom under frälserätt (anf. arb.). Skref sig sedan till Riisberga (Gestr. domb.) Jon Michelsson Behm var gift med Anna Kröger, dotter af Daniel Kröger (d.ä.) och Margareta Persdotter Ångerman och blef med henne stamfader för denna vid utspridda släkt.
Källa: “Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening” (1902).
I länken ovan om Äldste stamfadren står attIsak Behn, d.1622 var ståthållare över Uleborg och Österbotten.
Denna information kommer från Anders Lindström 21/7 2000.
Anna och Joens tio barn var: Daniel, Michael, Jonas, Lars, Bertil, Nils, Albrekt, Hans, Peter, Margareta.
366. Joen Michel Behms släktschema. 
18. Fortsättning 
12. Jon Michaelson och Daniel Behm.
1) Peter Daniel Behmer(f. i okt. 1611 i Gefle – d. 20/12 1669 i Älvkarleby), var professor, assessor och hovråd. Släkten Behm kommer ursprungligen från Böhmen. Efter Gävle skola studerade Behm från 1629 i Uppsala, där han fick tjänst som informator åt Axel Oxenstiernas son Erik. På så sätt fick han råd att företa en studieresa i utlandet 1638-1640. Hemkommen 1640 utsåg drottning Kristina honom till eloquentiae professor vid Uppsala universitet, men redan fem år senare lämnade han universitetsvärlden för en fullmakt som kunglig sekreterare. Året därpå blev han häradshövding i Långhundra och Tuhundra. 1649 blev han assessor vid Svea hovrätt, 1655 statssekreterare och kommissarie i Reduktionskollegiet, där han 1664 fick avsked. 1666 fick Behmer titeln av hovråd och blev ledamot av Justitierevisionsverket. Behmer har författat en panegyriskdikt över Johan Banér (1641).1650 adlades han och antog namnet Behmer, samt donerades ett antal gods. Han introducerades samma år på Riddarhuset med nummer 486. Behmer begravdes av Nicolaus Johannis Rudbeckius i Riddarholmskyrkan, men stoffet flyttades sedan till Skuttunge kyrka.
Gift 1) med rådmansdottern Brita Schytte (d. 1668), syster till biskop Henning Schytte och hennes bröder adlades med namnet Schyttenhielm. hennes mor var en Danckwardt. Med henne fick han åtta barn. Källa.
1) Anna Behmer, gift 4/6 1667 med Anders Appelbom d.y. ( son till Landshövding Anders Appelbom d.ä.) som var registrator i kansliet och ska ha avlidit utomlands. Han var gift med Anna Behmer, dotter till Daniel Behmer i dennes första äktenskap. De fick en son, Harald Appelbom, hovrättsassessor och gift med Barbara Magdalena Ehrenhielm vars mor var en Gyldenbring, med vilken han fick flera barn som avled späda. Därmed utgick äldsta grenen av ätten. Källa:
2) Assessor Axel Behmer (f. i Sthlm 1645 Gift 1677-06-23 med Catharina Elisabet Lindegren, född 1655-12-08 vilken var syster till hans styvmoder). Källa.
3) Brita Behmer gift med överste Anders Johansson Eketrä
4) Jonas Henning Behmergift med friherrinnan Örneklou vars mor var en Printz nr 304. En av deras döttrar gifte sig med inspektoren Göran Arfidsson i Avesta och en annan med majoren Georg Ruvius. Äldste sonen Peter Daniel Behmer var guvernementssekreterare i Riga där han dog i pesten 1710 och därmed slöt ätten på svärdssidan.
5) Daniel Behmer (f. i februari 1660 i Stockholm. d. 1684). Fänrik vid Westmanlands regemente. Blev bara 24 år.
3 ytterligare döttrar
Gift 2) med Margareta Nilsdotter Lindegrensom tillhörde den adliga ätten nr 338 och hennes mor var en Siöblad med vilken han fick 1 son och 1 dotter.
1) Nils Behmer (1670-167. Blev endast 1 år.
2) Beata Behmer (f. 1670). Gift 1697 med översten vid artilleriet Henrick Anunddron? Falkehjelm?.
Margareta födde honom två barn postumt och gifte som änka om sig med ryttmästaren Carl Gustaf Lood. Ätten Behmer slöts på svärdssidan med Daniel Behmers sonson, auditören Per Daniel Behmer som avled ogift 1710. Källa.
2) Michael Behm, g.m. Nils Israelsson Banks Enka som i första giftet hade ? Joen Galla. Var löjtnant vid skeppsflottan och gjorde 2 resor till Nya Sverige.
3) Jonas Behm g.m. Rådman Lars Eliasons dotter Dordin Larsdotter Elis. Jonas var handlande i Gävlemen måste för åtskilligt öfvervåld rymma staden 1651. Var sedan anställd i krigstjenst. Var kapten, då han för nya våldsamheter 1661 måste begifva sig till Norge, hvarest han dog
Läs om Jonas Behm i
Ur Gefles förvaltningshistoria mellan 1500 – 1800.
Dordin Elis, syster till borgmästaren Jeremias Elis nedan var gift med den oförbätterlige bråkmakaren Jonas Behm. På porträttet av henne ser hon bestämd ut och det kan ju hända att mannens skränighet inte fick utlopp hemma så att han måste ta skadan igen på annat håll. Att hon fann det odrägligt att vara gift med honom framgår dock av hennes upprepade ansökningar om skilsmässa som slutligen beviljades.
Jonas och Dordis fick 7 barn: Michael, Lorentz, Anna, en sinnessvag son, Margareta, Dorothea, Daniel.
Dordin Elis.
368. Jonas och Dordins släktschema.
Jonas var en av de 12 äldste 1650.
År 1650 den 27/12 då Borgmästare Elias Pehrsson uppläste ett Kungl. Brev på rådhuset i menige Borgerskapets närvaro angående Spannmålsfrihet från Licenten, började Jonas Behm gräla och föra oljud och sedan Borgmästaren och även Pastorn som var närvarande flera gånger försökt att tysta honom, befallde borgmästaren honom tas i arrest.
Då tog Behm upp en kniv och hotade Borgmästaren till livet om de vågade röra honom, och då Borgmästare Elias åter ville fortsätta läsa, och därjämte började förehålla Borgerskapet Borgmästare Depkens broderskap? med Pastor, gav Jonas Jonsson till ett hånskratt, hotade och ropade högljutt så att alla blygdes därvid. Då nödgades de övergiva sakerna och träda av Rådhuset.
Då Borgmästare Elias kom ned från Rådhuset stod Jonas Jonsson Behm i försåt för honom och slog honom på tinningen så att han stupade, och hårdrog honom, slet sönder hans kappa och då han av några Rådmän blev skild ifrån Borgmästaren, vilken gömde sig i Krögers port, kom Jonas Behm till porten med dragen kniv, och som han ej slapp in då porten stängdes, hotade han Rådmännen med kniven, hade så sin häst apart och red därmed sin kos.
Dagen efter den 28 december gjorde Borgmästaren sin klagan på Rådhuset om det som honom vederfarit var Borgmästaren Olof Jonssons upptåg då, och på Kungl Maj:ts vägnar tillsades Borgerskapet att ingen skulle få hysa honom, ej heller honom härbärgera och de som visste var han vistades skulle berätta detta.
Behm lärer sedermera blivit gripen den 20 jan 1607 i Valbo-trakten och insatt i stadsfängelset men blev på Borgmästaren Olof Jonssons tillsägelse lössläppt sedan han skaffat sig borgensmän. Kontrollera texten själv, ibland har jag bara gissat, och se vidare på sidorna 13…18
Sidorna 13 – 18.
Jonas Behm (sid 201) och Dordin Elis 7 barn:
1) Michael Behm
2) Lorentz Behm
3) Anna Behm
4) Son Jonsson Behm, sinnessvag.
5) Margreta Behm, gift med Mattias Ferner.
6) Dorothea Behm, gift med Joachim Insulander (2id 201)
201. Joachim Insulander, Jonas Behm..
7) Daniel Behm, gift med Britta Böös : deras dotter var Brita Behm.
4) Lars Behm (f. 10/8 1620- d. 7/4 1675 i Falun), handlanden och bergsman i Falun, ägare till större delen av Gruvriset. Bisittare i gruvrätten. Tillsammans med inspektoren Fredrik Swab utskickad av bergslaget till Frauenberg i Perussen. Kom i sjönöd på hemresan. Död 1690.
Gift 1) med Anna Månsdotter, den äldsta dottern till den förmögne bergsmannen, på sin tid den främste i gruvrätten, rådmannen i Falun Mårten Larsson i Gruvriset, död 1648. Denna Anna Mårtensdotter hade förut varit gift med bergsmannen Peder Eriksson i Gruvriset.
Barn i detta gifte
1.Lars Behm (f. 1673-d. 1712? I Wismar) , fältväbel vid Dalregementet. Död i slaget vid Helsingborg. Källorna talar omväxlade om fänrik och om fältväbel. Eftersom han inte återfinns i ”Karl XII:s officerare” är väl fältväbel det mest antagliga. (Behm 1913)
Enligt “Dalregementets personhistoria II, 1700-1799” med rättelsehäfte gäller i stället:
Redigerat utdrag ur “Dalregementets personhistoria II, 1700-1799”.
Redigeringen består i huvudsak av sammanförande av texten i den i Falun 1989 utgivna boken och häftet “Tillägg och ändringar till …”
utan utgivningsår (sid 233-234 i boken, sid 6 i häftet)
1709/1000:1
BEHM, LARS LARSSON, född 1673 (enligt rättelsehäftet; 1677 enligt boken men det årtalet går inte ihop med faderns dödsår!) i Falun, död 1713-01-12 i Wismar av sina i slaget vid Gadebusch erhållna skador.
Föräldrar: Bergsmannen och handlanden i Falun Lars Behm, född 1620-08-10 i Gävle, död 1675-04-07 i Falun, och hans andra hustru Maria Glate, död 1698. Äktenskapet ingicks 1663-04-08.
Gift 1702-09-23 i St Skedvi sn med Catharina Sevallia i hennes första gifte, född 1683-12-04 i Västerås, död 1740-02-28, omgift 1723 i Orsa med komminister Andreas Milenius.
Hon var dotter till kyrkoherden i Svärdsjö Johannes Johannis Sevallius, född 1639-06-23 i Västerås, död 1698-01-22 i St Skedvi sn under hemresa från Västerås, och Catharina Nortman, född 1657, död
1726-01-14 i Rasjöbo i Gustafs, St Skedvi sn.
Genom sitt giftermål blev B. svåger med Anders Johansson Sevallin
(1696/1230) och Jacob Flesser (1714/0512:2).
Barn födda i Bröten, Vika sn:
Lars, född 1704, levde ännu 1775, ägare av Bröten i Vika sn och svärfar till Henrik Sebaldt (1758/1300:6); Johan Wilhelm, född 1708-03-09, död 1787-04-04, kyrkoherde i Berg (Västml); Albrecht, född 1709-09-20; Gertrud, född 1710-10-14.
Sekundfältväbel 1712-09-28.
I generalmönsterrullan 1711-01-31 (Stockholm) anges B. vara kommen- derad till Reval, d v s med den styrka i vilken bl a delar av Dal- regementet ingick, som i augusti 1710 skulle överföras på flottan till den estniska provinshuvudstadens undsättning. Rullan har även anteckningen “hwarest han skall wara afgången med döden”. I B:s ställe antogs 1710-10-27 Axel Hinrich Glanström (1710/1027) som mönsterskrivare. Denne försvinner ur handlingarna efter 1711 och Specifikationen 1711-11-05 redovisar som mönsterskrivare vid Rättviks kompani “Lars Behm (som) är med i Commenderingen till Revall”.
Även beträffande B:s slutliga bortgång föreligger olika uppgifter. I A J Bruzelius “Sveriges läkares historia” står att Lars Behm, fältväbel vid Dalregementet, var sonsons son till bergsmannen Michel Behm från Gruvriset i Falun, vidare att han var bosatt i Vika sn samt att han avled efter slaget vid Helsingborg 1710-02-28, i vilket han blev sårad. Den sista uppgiften återfinns även hos Munktell och Ekström liksom i Västmanlands-Dala nations album och Vika minne. I några av de senare källorna kallas han fänrik vid Dalregementet.
B. är inte upptagen i Lewenhaupts “Karl XII:s officerare”, vilket styrker att han aldrig var fänrik. Dalregementet deltog inte i slaget vid Helsingborg, B. var i livet 1711-1713. Det ligger nära till hands att misstänka, att alla uppgifter om slaget vid Helsingborg härrör från samma källa, i vilken en förväxling skett mellan slaget vid den nämnda staden och slaget vid Gadebusch 1712, där sekundfältväbeln Lars Behm är upptagen bland de sårade, som fördes till Wismar. I mantalslängderna från Vika sn 1711 står B. som mönsterskrivare, vilket styrker att det inte rör sig om två personer med samma namn. Samtidigt förefaller det egendomligt att B.
fortfarande skulle vara mantalsskriven angivet år, om han dödligt sårats i slaget vid Helsingborg 1710-02-28. Det som förbryllar är att B:s hustru i mantalslängden 1712 står som änka. En tänkbar förklaring kan vara, att den felaktiga uppgiften om hans bortgång under Revalkommenderingen nått hemorten och att klarhet vunnits först då kommenderingen återvände till Sverige i slutet av 1711. Vid den tidpunkten kan underlaget för 1712 års mantalsskrivning redan ha varit intaget. Det ovan anförda har till en del karaktären av ej bestyrkta antaganden, mycket beroende på att Vika sn:s husförhörs- längder för ifrågavarande tid saknas.
2. Anders Behm (trolig son). Bodde på Gruvriset och var gift.
Gift 2) med Maria (?) (hustru Maria Lars Behm förekommer i Kopparbergs sockens bänkebok för 1665 samt 1699).
Barn i detta gifte
1. Anna Maria , förekommer i Kopparbergs sockens bänkebok för år 1709 och det sägs där, att hon är dotter till Lars Behm och hans hustru Maria. Källa Behm 1913 tab 6..
Födelse- och dödsår för Lars Behm överensstämmer med Erik Hellerström i SoH 1964:1 sid 21.
Ovanstående information om fadern och sonen Lars Behm etc. kommer från Olof Rosenius, 26/10 2010.
5) Bertil Behm.
6) Nils Behm.
7) Albrekt/Albrecht Behm (? – d.1679). Han var assessor i Bergskollegium, ägare af Tolvfors, Forsbacka och Axmars bruk samt Hilleviks masugn.
Albrekts dotter Sara Behm (1666-1696), som blev endast 30 år var gift med Jesper Svedberg(1653-1735) och var mor till Emanuel Swedenborg(1688-1772).
Deras äldsta dotter Anna gifte sig med ärkebiskop Erik Benzelius d.y.(1675-1743), och dottern Hedvig gifte sig med Lars Benzelstierna(1719-1800).
Grenen De Behm adlades med sonen/brorsonen? Albrekt De Behm 27 januari 1690 för tapperhet i fransk krigstjänst, och introducerades samma år på nummer 1256. Den slocknade omkring 1700, när Albrekt De Behm dog ogift.
Hittade nedanstående insändare från Gunilla Johansson 29/12 2005./Lisse-Lotte
|
Jag (Gunilla Johansson) härstammar från Jesper Svedbergs son Jesper Swedenborg och hans hustru Christina Silwersvärds dotter Hedvig Catarina. Har läst Jesper Svedbergs levernebeskrivning som han skrev 76 år gammal.
8) Hans Behm,faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn och borgmästare därsammastädes, gift med Katarina Hanssen.
Hans dotter Anna Katarina Behm gift 2/5 1682 med bergsfogden och tiondeskrivaren i Österbergslagen. Leonard Rothof(f. 18/10 1658) .
Hans var kusin med kapten löjtnanten Albrecht Behm som adlades de Behm.
9) Peter Behm.
10) Margareta Jonsdotter Behm, g.m. Per Hansson Thel, borgare och orgelbyggare i Gävle.
De fick 14 barn varav 9 blev vuxna.
Margareta Jonsdotter Behms och Per Hansson Thels barn. 9 barn överlevde barndomen (Anna, Hans, Daniel, Catrina, Jonas, Helena, Lars, Albrekt och Michael.)
Källa till nedanstående SAMMANFATTNING för släkten Behm/Behmer är Anders Lindström 21/7 2000.
“Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland och afträdde från detta embete d. 29 april 1635. Hos Hülphers i dess Gestriklands beskrifning nämnes han såsom borgmästare redan 1611. Lefde annu 1640. Släkten är tysk.
331. Falland
Äldste stamfadren i Sverige Michael Behm (d. 1541) lefde i senare delen af 1500:talet?, var bergsman i Falun och bodde på Grufriset. (Svensk släktkalender 1886, sid. 87). En Isak Behm (d. 1622) var skeppskapten, då han erhöll i förläning de hemman på Ön i Valbo, som sekreteraren Sigfrid Hindersson (gift 1587 med Elin Königsdotter) förut innehaft (kam.-ark. Handl.) Samme man blef kapten öfver de efter danska krigets slut sammanslagna resterna af Gestriklands, Helsinglands, Medelpads, Ångermanlands och Norrbottens fotknektar (Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia). Erhöll 1612 två kronohemman i Uppland till evärdelig egendom under frälserätt (anf. arb.). Skref sig sedan till Riisberga (Gestr. domb.) Jonas Michelsson Behm var gift med Anna Kröger, dotter af Daniel Kröger (d.ä.) och Margareta Persdotter Ångerman och blef med henne stamfader för denna vid utspridda släkt.
Deras barn voro:
Daniel Behm, född 1611, adlad Behmer, professor i Uppsala, slutligen Hofråd;
Michael Behm, löjtnant vid skeppsflottan;
Jonas Behm, handlande i Gefle, men måste för åtskilligt öfvervåld rymma staden 1651, sedan anstäld i krigstjenst. Var kapten, då han för nya våldsamheter 1661 måste begifva sig till Norge, hvarest han dog;
Lars Behm, handlande i Gefle 1649;
Bertil Behm;
Nils Behm;
Albrekt Behm, assessor i bergskollegium, ägare af Tolfors, Forsbacka och Axmars bruk samt Hilleviks masugn;
Hans Behm, faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn och borgmästare därsammastädes;
Petter Behm;
Margreta Behm g.m. borgaren i Gefle orgelbyggaren Per Hansson Tehl.”
Källa: “Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening” (1902).
Källor förutom Sehlbergs anteckningar och direktlänkar kommer från:
—————-
Hej alla som hittat hit.
Det var flera år sedan jag forskade på denna släkt då min webb numera är så omfattande. Vill dock att ni skall känna till ny information som inkom 2016-07-24 från Max Rosell/Lisse-Lotte Danielson
Se nedan…..
”
Tolkat, sammanställt och länkat av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be
lite fel finns