Del IX. Teknisk & Sötvaruindustri – Mekanisk & Metallindustri.

Teknisk & Sötvaruindustri

F. AHLGRENS TEKNISKA FABRIK A.-B.

GEFLE

Firman F. Ahlgrens Tekniska Fabrik A.-B. grundades år 1885 av fabrikör Fredrik Ahlgren . Han drev den relativt obetydliga rörelsen till sitt frånfälle 1907, då hans broder Adolf Ahlgren , som under många år varit en verksam medarbetare, inträdde som prokurist och affärsledare. Under dennes ledning har firman utvecklat sig till ett företag av betydande omfattning. År 1933 ombildades den till aktiebolag med ett kapital av kr. 1.600.000 och med Adolf Ahlgren som verkst. direktör.

I fastigheten N. Skeppargatan 28, där även firmans huvudkontor är beläget, driver firman fortfarande tillverkning av en del kem.-tekn. artiklar, vilkas framställning upptogs redan under firmans första decennier. Speciellt inom skovårdsbranschen fabriceras en mångfald artiklar under det gemensamma namnet Nobless , såväl skokrämer av olika typer som läderfärger m. m., alla åtnjutande anseende för kvalitet och pålitlighet.

Bolaget har sitt andra stora, moderna fabrikskomplex i stadens sydöstra del vid Bomhusgatan 1. Här tillverkas sedan ett tjugutal år tillbaka en mångfald av praliner och konfityrer, bland vilka linser av olika slag, Akomint m. fl., vunnit betydande efterfrågan.

Här framställas också de välkända Läkeroltabletterna , numera firmans stora huvudartikel. Dessa infördes på den svenska marknaden av direktör Ahlgren redan år 1909 . Tidigare hade icke tabletter av detta slag funnits i vårt land och Läkeroltabletterna tillvunno sig snabbt allmänhetens uppskatt ning och förtroende samt intog på sitt område en ledarställning”, som alltjämt bibehålles.

Läkerolfabriken och konfektyravdelning.

Det kan ha sitt intresse att göra ett besök i Läkerolfabriken. I de ljusa, kakelklädda kokrummen finna vi ett flertal ångkokare av koppar, rymmande upp till 1.400 lit. Sedan den omsorgsfullt avvägda och tillredda massan färdigkokats överföres den till den ca 7 meter långa helautomatiska specialmaskin, i vilken gjutningen av tabletter sker. Av dessa maskiner finnas f. n. två stycken. Gjutningen sker i formar fyllda med majspuder i vilken massa maskinen stansar fördjupningar. I dessa fyller sedan maskinen med osviklig precision den flytande Läkerolmassan, varje minut 4.312 tabletter. Gjutform efter gjutform staplas i snabb följd upp på en transportvagn och föres till de moderna torkskåpen, varje skåp rymmande ca 500 formar.

Från torkskåpen föras efter ca ett dygn gjutformarna med de nu fasta tabletterna tillbaka till maskinen. Formarna försvinna i maskinens innandömen, tömmas och erhålla ny påfyllning av puder. De frigjorda tabletterna lämna maskinen på dess ena sida, uppsamlas i behållare och fortsätta sin väg till en sinnrik bandmaskin av 17 meters längd. Här avlägsnas alla kvarvarande spår av puder och tabletterna erhålla den glänsande yta, som gör dem så vackra och aptitliga.

117_b

F. Ahlgrens Tekn. Fabrik A.-B. Kokeriet i Läkerolfabriken.

F. Ahlgrens Tekn. Fabrik A.-B. Helautomatisk gjutmaskin i Läkerolfabriken.

Då de genomgått denna sista procedur är de färdiga att förpackas och vandra ut i världen. Med “världen” menas här icke blott den inhemska marknaden och grannländerna. Läkeroltabletterna äro numera en stor exportartikel och säljes f. n. i 35 länder, fördelade på alla fem världsdelarna. De är populära på alla breddgrader, från “den snöiga nord” ned till de varma tropikerna, uppskattade av vita, bruna, gula och svarta folk. En 30-årig oförtröttad strävan att göra Läkerol till idealet bland brösttabletter och att göra den känd och erkänd som sådan, har krönts med storartad framgång.

Läkeroltillverkningen står under ständig kontroll av prof. i farmakologi vid Uppsala universitet, m ed. d:r E. Louis Backman. Firman är mångårig hovleverantör till H. M. Konungen och H. K. H. Kronprinsen.

Firmans dotterbolag, A.-B. Kartonnage , levererar all förpackningsmateriel m. m. till moderfirman samt i viss mån till utanför stående firmor.

Den totala omsättningen har under de senare åren uppgått till i medeltal ca 5 milj. kronor. Bolagets personal uppgår till ca 200.

———————————

BRÖDERNA WESTIN, Karamell- & Konfektfabrik

GEFLE.

Denna firma grundades år 1917 av nuvarande ägarna Albert och Gunnar Westin. Tillverkningen utgöres huvudsakligen av karameller och Menthol Eucalyptuspastiller . Firman ombildades till aktiebolag år 1917. Arbetarantalet är ca 25 och årsomsättningen ca 300.000 kr.

———————————

HERMAN BERGSTRÖMS KONFEKTFABRIK

GEFLE.

Denna firma grundlades 1928 av nuvarande ägaren och finnes fortfarande på sin gamla plats vid 2 :dra Tvärgatan 15. Tillverkningen består av finare karameller, pastiller, dragéer, tabletter, kola, lakrits, konfektyrer m. m. Fabriken sysselsätter närmare ett 30-tal personer.

———————————

Exteriör av A.-B. Freja Choklad- & Konfektfabrik.

A.-B. FREJA CHOKLAD- & KONFEKTFABRIK

GEFLE,

År 1911 startade framlidne grosshandlaren Herman Sandelin ovanstående rörelse, vilken då utgjordes av en liten karamell fabrik. Rörelsen hade år 1915 nått en sådan utveckling att större lokaler visade sig nödvändiga och då inköptes den nuvarande fabriksfastigheten vid Ruddamsgatan 15. År 1921 ombildades firman till aktiebolag under ovanstående namn och med H. Sandelin som verkställande direktör. Sandelin avled år 1924 och han efterträddes då av Axel Salomonson .

Fabriken är försedd med alla erforderliga moderna maskiner för sin karamell- och konfektyrtillverkning och lokalerna fylla ur hygienisk synpunkt de högst ställda fordringar. Varorna försäljas över hela Sverige genom 4 egna resande. Bolagets disponent är Mauritz Salomonson. Vid företaget sysselsättas ett 50-tal personer.

Interiör från A.-B. Freja Choklad- & Konfektfabrik. Avd. för chokladdoppningen

———————————

Exteriör av Tekniska Aktiebolaget Floras fabrik.

TEKNISKA AKTIEBOLAGET FLORA

GEFLE.

Bolaget grundades år 1885 för att tillverka alla slags kemisk-tekniska preparat såsom tvål, eau de cologne, cremer, hårvatten, bläck och skokräm m. m. Under tiden 1885—1905 utgjordes också tillverkningen av en mängd olikartade kemisk-tekniska preparat. Fr. o. m. denna tid började emellertid en specialisering på framställandet av toalettvål och år 1905 är även födelseåret för den äldsta Florodoltvålen . En ny epok i firmans historia kan sedan 1939 sägas ha inträtt, i och med etablerandet av ett intimt samarbete med den världsberömda parfymfirman Pinaud i Paris .

Bolagets aktiekapital är 500.000 kronor och den ungefärliga års omsättningen 1.500.000 kronor. Antalet anställda ca 70 personer.

Huvudkontoret är beläget i Gefle och försäljningskontoret i Stockholm.

Tekniska Aktiebolaget Flora har i sin fabrik tillgodogjort sig de modernaste tekniska hjälpmedel. Fl är se vi en detaljbild från stansnings- och putsningsavd.

Interiör från Tekniska Aktiebolaget Flora. Detalj från tvålmassans vägning, blandning och valsning.

Interiör från Tekniska Aktiebolaget Flora. Förpackning av Florodol Pinaud.

———————————

PIX AKTIEBOLAG

GEFLE.

Pix Aktiebolag grundades år 1897 och är pionjär inom den svenska tablettillverkningen . Bolaget har i Gefle skapat ett storindustriellt företag, som sysselsätter 100-tals arbetare. Tillverkningsprocessen vid fabrikens specialitet, Pix-tabletten, har genomgått en modernisering och rationalisering, som helt enkelt är revolutionerande inom området och som icke blott är inriktad på nutiden utan även på framtiden.

Allt är ordnat så, att de mest stränga hygieniska krav äro tillgodosedda och den ledande huvudprincipen vid tillverkningen är att köparen skall vara den första, som berör tabletten. Pix-tabletten, liksom även bolagets övriga tillverkningar av choklad, lakrits, karameller etc, ha erhållit en enastående popularitet inom hela landet. Bolagets aktiekapital uppgår till 1 miljon kronor. Styrelsens ordförande är konsul Wilh. Ericson .

———————————

ELFSTRÖMS TEKNISKA FABRIKS A.-B.

GEFLE

Detta företag grundades år 1912 och ombildades år 1927 till aktiebolag. Firman tillverkar tekniska- och toilettartiklar av olika slag bl. a. Elfströms svaveltjärtvål. Bolaget sysselsätter 65 personer och verkställande direktör är C. A. Elfström .

———————————

A.-B. SVENSKA KARAMELLFABRIKEN

GEFLE

Fabriken grundlades år 1919 och är fortfarande belägen på samma plats vid S. Kungsgatan 36. Som specialité tillverkas karameller, dragéer, tabletter, kola, lakrits, konfektyrer m. m. Arbetareantalet är ca 35. Fabriken står under ledning av disponent R. Mattsson .

———————————

TEKNISKA A.-B. SWEA

GEFLE.

Detta företag, som bildades år 1899, bedriver tillverkning av tvål, parfymer, bläck och andra kemisk-tekniska artiklar. Verkställande direktör är Olof Svensson.

———————————

MEKANISK & METALLINDUSTRI.

A.-B. ATSA.

GEFLE

År 1897 grundades firman A.-B. Gefle Åkerredskap , vilket firmanamn år 1931 ändrades till ovanstående. Bolagets tillverkningar utgöras av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.

———————————

Ett större kassaskåp tillverkat av J. Anderssons Kassaskåpsfabrik.

J. ANDERSSON, KASSASKÅPSFABRIK

GEFLE.

Ovanstående firma grundades år 1918 av fabrikör John Andersson. Verksamheten omfattar tillverkning av kassaskåp i olika storlekar, arkivskåp, brandarkivdörrar m. m. samt smidesarbeten och järnkonstruktioner för byggnadsändamål. Järnkonstruktioner ha bl. a. utförts till fastigheten Drottninggatan 6, H. S. B.-husen vid Valbogatan m. fl.

Firman är belägen vid N. Slottsgatan 20.

Balkongräcken vid fastigheten S. Skeppargatan 2, tillverkade av J. Andersson, Kassaskåpsfabrik.

———————————

Lyktkandelaber vid Centralbron, tillverkad av J. E. Andersson, Smidesverkstad

J. E. ANDERSSON, SMIDESVERKSTAD

GEFLE.

Denna firma grundades år 1885 av konstsmidesmästare U. Andersson och drevs då vid Fiskaregatan 12 under namnet U. Anderssons Smidesverkstad. Då Andersson år 1911 avled fortsattes rörelsen av sönerna och år 1928 övertogs den av sonen J. E. Andersson ensam och samtidigt ändrades firmanamnet till ovanstående. Firman utför konstsmidesarbeten samt ritningar och kompositioner till dessa, blankpolerade, förkromade balkongräcke och ledstänger, järnkonstruktioner för byggnadsbranschen m. m. och arbetena levereras till skilda delar i hela landet. Bland utförda arbeten kunna t. ex. nämnas: Torn, spiror och dörrbeslag till Staffanskyrkan i (Gefle, ljuskrona och lampetter m. m. till Emanuels kyrkan, grindar och staket till kyrkogårdar m. m. Firman erhöll silvermedalj vid utställningen i Gefle år 1901.

———————————

C. I. CARLSSON, BLECK- & PLÅTSLAGERI

GEFLE.

Ovanstående firma etablerades år 1899 av plåtslagarmästare Carl Ludvig Carlsson och rörelsen var då belägen i Valbo. När Carlsson år 1928 avled övertogs firman av sonen, Carl Ivar Carlsson , vilken drev densamma i Valbo till år 1932, då den flyttades till 4:de Tvärgatan 33 i Gefle.

Firman tillverkar alla slags plåtslageriarbeten för byggnadsändamål samt s. k. “stubbmilor”. De senare tillverkas i olika storlekar och ha konstruerats av plåtslagarmästare Carl Ludvig Carlsson. De äro försedda med dragventiler utvändigt, så att dessa icke komma i beröring med själva elden. Dessa “stubbmilor” levereras bl. a. till Skånska Cementgjuteriet. Bland övriga kunder märkas t. ex.: Byggnadsfirmorna C. P. Lindblom & Son, Anders Diös, Uppsala, m. fl.

Interiör från firma C. J. sons plåtslageriverkstad. f/ framtill en s. k. stubb-tillverkad av firman.

——————————–

Interiör från Gunnar Carlsson, Bleck-& Plåtslageri, N. Fältskärsgatan 26.

GUNNAR CARLSSON, BLECK- & PLÅTSLAGERI

GEFLE.

Denna firma grundades år 1921 av plåtslagarmästare Gunnar Carlsson och rörelsen drevs först i Bomhus strax utanför Gefle, men år 1929 flyttades den till 3 :dje Tvärgatan 37 i Gefle. Är 1938 hade rörelsen utvecklats så att större och modernare lokaler måste anskaffas och den_flyttade då till N. Fältskärsgatan 26, där sedan erforderlig maskinell utrustning av tids enligaste slag installerades. Firman utför koppar-, bleck- och plåtslageriarbeten för byggnadsändamål, ventilationsanläggningar, maskinskyddsanordningar för cellulosaindustrier m. m. samt specialarbeten för kafferosterier. Bland de många större företag, till vilka firman utfört arbeten, kunna nämnas: Gefle Ångväfveri A.-B., Påhlman & Co, Korsnäs Sågverks A.-B ., Karlholms A.-B., A.-B. Hofors Bruk m. fl.

——————————–

N. AUG. EKBERG

GEFLE.

Ovanstående firma grundades år 1892 av fabrikör N. Aug. Ekberg, vjlken tidigare förvärvat yrkesskicklighet genom praktik inom smides-, vagnmakeri-, sadelmakeri- och måleribranscherna . Rörelsen bedrev i början vagnfabrikation, men när bilarna började undantränga vagnarna upptogs tillverkning av bil karosserier . Numera är en del av firmans lokaler uthyrda till olika företag och verksamheten har omlagts så att den omfattar smides-och hovslagerirörelse . Denna verksamhet fick år 1939 återigen stor betydelse.

Firmans lokaler äro belägna i egen fastighet vid S. Trädgårdsgatan 3.

Interiör från N. Aug. Ekbergs verkstad.

——————————–

Interiör från Eklund & Korseli, Elektrisk verkstad .

EKLUND & KORSSELL, ELEKTRISK VERKSTAD

GEFLE.

Ovanstående firma grundades år 1922 av elektrikerna N. Eklund och H. Korssell och drevs i början i mycket blygsam skala i lokaler vid N. Bergsgatan 6. Redan nästa år flyttade den till 4:de Tvärgatan 29, där den drevs till år 1937. Detta år hade firman nått en sådan utveckling att betydligt större och mer ändamålsenliga lokaler måste anskaffas och passande sådana förhyrdes då i fastigheten Skutskärsgatan 2.

Firman utför alla slags lindningsarbeten av elektriska motorer, generatorer och transformatorer i alla storlekar. Arbetet utföres av yrkesskickliga fackmän, som till sitt förfogande har moderna tekniska hjälpmedel såsom provnings- och justeringsapparater m. m. Bland firmans stora kundkrets märks förutom de stora industriföretagen i Gefle med omnejd, även statliga och kommunala verk och institutioner m. fl.

Interiör från Eklund & Korssell, Elektrisk verkstad. En 200 hkr. 3-fas motor under reparation.

——————————–

Exteriör av Esbjörns Plåtslagerifirmas verkstads fastighet vid Lilla Esplanadgatan 22.

ESBJÖRNS PLÅTSLAGERIFIRMA

GEFLE.

Denna firma, en av de äldsta i sin bransch i staden, grundades år 1887 av plåtslagarmästare Anders Esbjörn och firman var då belägen vid N. Kungsgatan 31. År 1896 flyttade den till egen fastighet vid Hantverkaregatan 41, men utvecklingen gick så raskt framåt, att även dessa lokaler snart visade sig för trånga, varför år 1904 fastigheten Lilla Esplanadgatan 22 inköptes och moderniserades. Företaget övertogs år 1918 av sönerna Gustaf och Adam Esbjörn , vilka båda varit verksamma i firman från respektive åren 1897 och 1906. Adam Esbjörn avled år 1940.

De rymliga verkstadslokalerna är ändamålsenligt inredda och försedda med moderna bleck- och plåtslagerimaskiner och firman förfogar dessutom över särskilda lagerlokaler för plåt. Firman utför alla inom branschen förekommande arbeten samt reparationer. Bland utförda arbeten märkas ett flertal större arbeten till såväl statliga som kommunala och offentliga verk och institutioner. Flera utmärkelser ha kommit firman till del vid olika hantverksutställningar och har den bl. a. tilldelats guldmedaljer och hederspris för väl utförda och av hög kvalitet utställda plåtslageriarbeten.

Exteriör av A.-B. Gavleverkens kontor.

——————————–

Exteriör av AB Gavleverkens kontor.

A.-B. GAVLEVERKEN

GEFLE.

A.-B. Gavleverken är arvtagare av den rörelse, som år 1847 grundades av firman Lindahl & Runer , vilken år 1893 övertogs av Gefle Verkstäder och år 1912 av Gefle Verkstads- & Gjuteri A.-B ., vilket firmanamn sedermera ändrades till det nuvarande namnet.

Tillverkningen utgöres av spisar för gas- och vedeldning av modernaste konstruktion samt vattenvärmare och gästtvättpannor. Dessa artiklar har fått en stor spridning över hela landet. Under de sista åren har firman lanserat en nyhet inom gasspisområdet, och som är dess specialitet, nämligen gasspisar av högglanspolerat rostfritt stål, vilken tillverkning firman är ensam om i landet. Dessutom tillverkas tackjärnsgjutgods av alla slag samt elektrongjutgods. En särskild avdelning finnes för cylinderslipningar av förbränningsmotorer samt för tillverkning av kannor och delar för dessa. Tack vare firmans utveckling under de senare åren och den kraftigt ökade avsättningen av gasspisar har bolaget under år 1938 anlagt ett modernt emaljeringsverk. Detta emaljeringsverk är det enda i sitt slag norr om Stockholm.

Verken sysselsätter ett 90-tal arbetare, och årsomsättningen är ca 1.100.000 kronor. Styrelsens ordförande är konsul Wilh. Ericsson och bolagets disponent Sven Wiklund

. Interiör från AB Gavleverkens gjuteri.

Exteriör från A.-B. Gavleverken. Emaljverk och plåtslageri. Exteriör från A.-B. Gavleverken. Mekaniska verkstaden och gjuteriet

——————————–

F. O. FRANZÉN, BLECK- & PLÅTSLAGERI

GEFLE.

Ovanstående firma grundades år 1900 av F. O. Franzén , vilken förvärvat sin yrkesutbildning i Söderköping, Norrköping och Stockholm.

År 1896 kom han till Gefle och konditionerade där hos plåtslagarmästare Ozarowsky i fyra år. År 1900 öppnade han egen verksamhet i Gefle vid S. Kopparslagaregatan 41, men flyttade år 1902 till en nyuppförd fastighet S. Centralgatan 42, vilken fastighet sedermera inköptes. Här har under årens lopp betydande utvidgningar och moderniseringsarbeten företagits vid flera tillfällen. Senast år 1932 gjordes en större utvidgning, då firman upptog tillverkning av arbeten i rostfri plåt.

Alla erforderliga maskiner av arbeten i rostfri plåt har anskaffats efter hand för denna verksamhet, och samtliga verkstäder är försedda med tillfredsställande ventilations- och säkerhetsanordningar. För övrigt är verkstaden utrustad på tidsenligaste sätt med elektriska svetsningsaggregat bl. a., ett modernt arcatomsvetsningsaggregat m. m.

Firman utför alla slags koppar-, bleck- och plåtslageriarbeten för byggnadsändamål samt arbeten i rostfri plåt, speciellt helsvetsade diskbänkar. Bland de större arbeten som firman utfört kunna nämnas: Täckning av yttertaken vid Kungliga Hälsinge Regemente. Gefle-Dala Hypoteksförenings fastighet, Gefleborgs Läns Sparbank, Sellgrens Sanatorium i Strömsbro. Täckning av hela yttertaket med koppar på Gefle Centralstation. Garneringsarbeten med koppar å Rettigska Museibygget med dito beslagning av alla rostfria diskbänkar. Firman sysselsätter 12 man.

—————————————————————————–

Exteriör av R. A. Frisk, Cykel-, Sliperi- & Reparationsaffär, Brynäsgatan 15.

R. A. FRISK, Cykel-, Sliperi- & Reparationsaffär

GEFLE.

Denna firma grundades redan på 1890-talet av herr A. Frisk och var på den tiden belägen vid Islandsgatan. År 1919 flyttade företaget till de nuvarande lokalerna vid Brynäsgatan 15 och övertogs samtidigt av sonen, R. A. Frisk .

Verksamheten består i utförandet av mekaniska arbeten, reparationer av alla slag, sliperiarbeten m. m. och firman förfogar över mekanisk verkstad, cykelreparationsverkstad och sliperi samt minuthandelslokal. I minutaffären försäljas alla slags cykeldelar och tillbehör, slangar, cykeldäck, cyklar av Nymans fabrikat m. m. och firman innehar dessutom service för tvättmaskiner och tryckerimaskiner.

—————————————————————————–

GEFLE BLECK- & PLÅTSLAGERI, Olsson & Almqvist

GEFLE.

År 1923 etablerade fabrikörerna J. G. Olsson och F. Almqvist ovanstående firma, som då var belägen vid 3:dje Tvärgatan 31, där den drevs till år 1926. Detta år flyttade firman till 4:de tvärgatan 32, men blev år 1935 i behov av mer ändamålsenliga verkstäder och flyttade då till S. Slottsgatan 26, vilken fastighet året därpå inköptes. Firman tillverkar alla slags plåtslageriarbeten för byggnadsändamål, hushålls- och andra kärl av bleckplåt samt arbeten av rostfri plåt. Försäljningsområdet sträcker sig över hela Norrland och en del specialtillverkningar ha bl. a. levererats till Gävle —Dala järnväg m. fl.

Exteriör av Gefle Bleck- & Plåtslageris verkstads byggnad vid S. Slottsgatan 26.

—————————————————————————–

Exteriör av Gefle Metallgjuteri.

GEFLE METALLGJUTERI

GEFLE.

Denna firma grundades år 1929 av fabrikör Sven G. Dahlqvist och drevs i början i mycket ringa omfattning i den Ahlgrenska fastigheten vid Sikviksgatan 2 där rörelsen fortfarande är belägen. Dahlqvist, som tidigare varit anställd som gjutmästare vid Svenska Maskinverken i Södertälje och vid Domnarvets Jernverk samt även praktiserat i Danmark, skötte till en början gjuteriet ensam, men utvecklingen gick ständigt framåt och numera sysselsätter firman 8 man.

Verksamheten omfattar gjutning av metallgjutgods i olika legeringar och med en vikt av upp till 600 kg. Stora leveranser ske bl. a. till cellulosaindustrierna och dessa arbeten gjutas av syrafasta legeringar. Numera sträcker sig firmans kundkrets över hela landet och räknar bland sina avnämare sådana företag som Stora Kopparbergs Bergslags A.-B., Korsnäs Sågverks A.-B., Norrsundets Sulfatfabrik m. fl.

Interiör från Gefle Metallgjuteri.

—————————————————————————–

Essingebron i Stockholm. Järnkonstruktionerna bestående av helsvetsade balkar om 110 m. längd, styckevikt 16.000 kg., dimensioner 1,6 X 28 M., tillverkade av Gefle Varvs- & Verkstads Nya A.-B.

GFFLE VARVS- & VERKSTADS NYA A.-B.

GEFLE.

År 1873 anlade skeppsbyggmästare O. A. Brodin ovanstående företag ute på Brynäsudden, där Gavleån flyter ut i fjärden. Varvet övertogs samma år av det då bildade bolaget Gefle Varvs A.-B ., men år 1883 övergick det i A.-B. Atlas i Stockholm ägo, vilket företag nedlade stora summor på nybyggnader och förbättringar. Bl. a. byggdes en slip för fartyg med en lastkapacitet av upp till 3.200 ton, en kajkran för 45 ton. Från år 1896 drevs verksamheten av A.-B. Gefle Verkstäder , som också gjorde en hel del moderniseringar och nybyggnader. På hösten år 1915 inköptes anläggningen av skeppsredare Erik Brodin , en son till varvets förste grundläggare. Nu ändrades namnet till Erik Brodins Varvs A.-B . och drevs så till år 1922, då företaget övertogs av det nybildade Gefle Varvs- & Verkstads Nya A.-B., vilket bolag fortfarande driver verksamheten.

Företagets läge är utmärkt och även i utrymmeshänseende är det väl ordnat. Utmed södra stranden av inre fjärden är de olika avdelningarna förlagda inom präktiga fabriksfastigheter. Här sträcker sig en kaj med utmärkta tilläggsplatser för fartyg. Områdets areal utgör ej mindre än 67.028 kvm., vilket ger en föreställning om dess storlek. Efter entrén genom portvaktshuset kommer man fram till en större kontorsbyggnad. Strax nedanför kontorsbyggnaden ligger varvets mest imposanta byggnad, stora plåt-

slageriverkstaden, vilken är byggd av armerad betong och täcker en areal av 1.600 kvm. Den äldre plåtslageriverkstaden, bildande rät vinkel med den nya, är sammanbyggd

med den senare, så att komplexet nu utgör en enda väldig hall. Hit har även utslagsplan samt förråd och förrådskontor förlagts. Vid sidan av denna byggnad ligger smedjan, som är modernt och tidsenligt utrustad. Omedelbart intill plåtslageriverkstaden är ett maskinhus beläget inrymmande elektrisk och hydraulisk station. Nere vid fartygsslipen ligger en andra plåtslageriverkstad, som huvudsakligen är avsedd för reparationer. Varvets nu nämnda avdelningar kompletteras av en förträffligt utrustad maskinverkstad samt snickarverkstad. Järnvägsspår finnas anslutna till verkstadshallarna. Bland byggda fartyg kunna nämnas bogserbåten Oden , byggd för Gefle Nya Stuveribolags räkning, tre stycken större segelfartyg, byggda mellan 1916—1920, helt av järn med en lastkapacitet av 400 ton. Dessa lämnade varvet under namnen Fenja , Sonja och Kolga . Vidare byggdes lastfartyget O. A. Brodin med en lastkapacitet av 3.000 ton, en s. k. varpbåt för Korsnäs Sågverks A.-B :s räkning, samt en bogserbåt för Hismofors A.-B. Den .senare båten hopmonterades på platsen. Bland övriga båtar må nämnas en helsvetsad färja levererad till Hedesunda södra färjställe. På senare åren har vid varvet byggts lotsmotorkuttrar. kuttrar.

Varvet utför utom skeppsbyggen även järnkonstruktioner, kranar och maskiner av alla slag samt har såsom specialitet plåtslageriarbeten och hjälpmaskiner för pappersbruk och cellulosafabriker. Verkstaden är berömd för sina sulfit- och sulfatkokare samt diffusörer och har tillverkat en mängd sådana. Dessutom utförs större cisternanläggningar för olja och bensin, bl. a. har tre lagringscisterner levererats till Oljeraffinaderiet i Nynäshamn rymmande vardera 12,5 milj. liter, vidare tillverkas s. k. stålskänkar för järnindustrin, rymmande upp till 45 ton smält stål, transportörer av olika slag samt järnkonstruktioner för fabriker, industriella anläggningar, brobyggnader o. dyl. Bland arbeten av detta slag böra nämnas helsvetsade balkar till Essingebron i Stockholm, till bro över Sangis älv i Lappland, till en 180 m. lång viadukt vid Hallstavik m. m. Ett flertal järnkonstruktioner för kraftledningsstolpar, transformatorstationer o. dyl. ha utförts för Statens Vattenfallsverks räkning. Reparationer och klassificering av fartyg ingår även i firmans verksamhet.

Bolaget sysselsätter omkring 150 fast anställda och aktiekapitalet är 500.000 kronor. Ordförande i styrelsen är bankdirektör G. Hedberg och verkställande direktör är A. Hedlund.

Bogserbåt byggd vid Gefle Varv- & Verkstads Nya A.-B. för Gefle Nya Stuveri A.-B:s räkning

Botten till cistern rymmande 12.500.000 l. utförd av Gefle Varv- & Verkstads Nya A.-B.

Helsvetsad sulfat-kokare tillverkad av Gefle Varv- is-Verkstads Nya A.-B.

Gjutskänk rymmande 45 ton, tillverkad av Gefle Varv- & Verkstads Nya A.-B.

90 kbm diffusörer tillverkade av Gefle Varv- & Verkstads Nya A.-B. På grund av sin storlek kunde dessa ej fraktas på järnväg, utan bogserades till sin bestämmelseort vattenvägen.

—————————————————————————–

O. M. GRUDÉN

SÖDRA VALBO.

För tillverkning av snökedjor finnes det i Sverige endast ett fåtal fabriker och en av dessa är den av ingenjör O. M. Grudén grundade fabriken belägen i Åby strax utanför Gefle. År 1931 inköpte Grudén av Åbyfors bruk en fabriksbyggnad, där han efter omfattande restaurerings- och moderniseringsarbeten under blygsamma former kunde upptaga fabrikationen. Grudén hade dessförinnan i tre års tid experimenterat med och provat olika konstruktioner och system för snökedjor, innan han slutligen nådde till nuvarande resultat. Denna konstruktion, som är välkänd för flertalet motormän såväl inom som utom landet, består av ett antal griplänkar sammansatta av broddplattor och sammanfogade medelst s. k. “mellankrokar”, vilka verka var för sig åt olika håll. Härigenom uppkommer en gripstyrka, som ifråga om effektivitet senare icke uppnåtts.

Svårigheterna med tillverkningen voro i början stora bl. a. beroende på att det ställde sig mycket svårt att anskaffa erforderliga specialmaskiner. Då maskiner t. ex. icke funnos för tillverkning av de s. k. “mellankrokarna” fick en större industrikoncern i uppdrag att utföra dessa, men misslyckades härmed och Grudén började då själv konstruera maskiner för tillverkning av denna viktiga detalj. Även en del andra maskiner konstruerades och tillverkades av Grudén.

För att nå bästa möjliga resultat användes endast prima material vid tillverkningen av Grudénkedjoma. Materialet måste före användandet genomgå en grundlig sandskurningsprocedur, genom vilken allt slagg och dylikt borttages och sedan måste det under de olika arbetstempona genomgå omständliga härdningsprocedurer. För detta ändamål installerades år 1938 moderna, oljeeldade ugnar samt en modern härdnings ugn, där härdning sker i saltbad. Samtidigt tillbyggdes fabriken ytterligare. Kedjorna tillverkas i alla förekommande storlekar och för alla hjuldimensioner för såväl person-som lastautomobiler samt för motorcyklar och traktorer. Sammansättningen av länkarna och kedjorna sker för hand. Omnämnas bör att en man sammansätter 100 kedjor på en dag.

Interiör från firma O. M. Grudén. Kadmiering.

Interior från firma O. M. Grudén. Härdning .

Interiör från firma O. M. Grudén. Kadmiering.

Interiör från firma O. M. Grudén. Ämnena utvalsas.

Firma O. M. Grudén tillverkar emellertid icke endast snökedjor utan även många andra artiklar såsom transportkärror på gummihjul såväl med som utan kullager och med stor bärkraft, lastvagnar på gummihjul avsedda för timmerkörning och andra skogstransporter m. m. År 1916 gjorde ingenjör Grudén en mer storindustriell uppfinning i det han konstruerade en retortugn med utbytbara retorter för framställning av träkol och med tillvaratagande av tjära, terpentin, methylalkohol och ättiksyra. Dessa träkolsugnar ha nu åter blivit aktuella och börjat anläggas av såväl statliga verk och institutioner som privata företag. I samband med detta bör nämnas en ny typ träkolskross, som även tillverkas vid fabriken, och som spräcker sönder kolen i stället för att slå sönder dem.

Även på många områden har ingenjör Grudéns geniala uppfinningsförmåga gjort sig gällande. Han var bland annat den första i Sverige, som konstruerade och upptog tillverkning av speciellt elektriska vulkaniseringsapparater. Fabrikens olika tillverkningar försäljas över hela landet, men export sker även till Norge, Finland, Danmark m. fl. länder. Företaget sysselsätter numera ett 20-tal arbetare.

Interiör från firma O. M. Grudén. Kedjorna monteras.

—————————————————————————–

Exteriör av Gävle Velocipedfabrik.

GÄVLE VELOCIPEDFABRIK

GEFLE.

Gävle Velocipedfabrik startades år 1911. Firman tillverkar velocipeder med det egna märket Frej , försäljer delar och tillbehör till velocipeder. Innehavare äro Edvin och Helge Pettersson , personalen utgör cirka 40 och årsomsättningen belöper sig till över 1 miljon kronor.

Fabriken är belägen vid Centralgatan 18. Vid Nygatan 21 har firman en detaljaffär med försäljning av cyklar och tillbehör, sportartiklar etc.

—————————————————————————–

GEFLE MOTORFABRIK

GEFLE.

Denna firma etablerades år 1912 i Bomhus utanför Gefle. År 1919 flyttades rörelsen till staden, där rymliga och praktiska verkstadslokaler förhyrdes vid Nya Strömsbrovägen och där alla för en mekanisk verkstad erforderliga maskiner installerades. Firman bedriver som specialitet tillverkningar och installationer av maskinella anordningar för kafferosterier och bland kundkretsen märkas ett flertal större företag inom denna bransch. Bland övriga artiklar, som firman tillverkar må nämnas släpvagnar med stor bärkraft och försedda med S.K.F.-kullager. Av dessa släpvagnar som äro avsedda för cyklar, är firman ensamtillverkare i landet. Dessutom utföras alla slags smides- och svetsningsarbeten, bil- och motorreparationer, tillverkning av kugghjul för växellådor m. m. Sedan år 1939 äges firman av herr Albert Karlsson och dennes son herr Åke Karlsson.

—————————————————————————–

A.-B. SKOGLUND & OLSON

GEFLE.

Firman grundades år 1874 och övergick år 1914 i aktiebolagsform. Anläggningen omfattar gjuteri och mekanisk verkstad och tillverkningen består av spisar, kaminer, vattenvärmare och annat byggnadsgjutgods, hushållsgjutgods etc. Bolaget sysselsätter ca 260 arbetare och verkställande direktör är ingenjör Uno Sö derström.

—————————————————————————–

Takkonstruktion av järn i Rettigska Museet, utfört av Jansson & Olsson, Smides- & Hovslageriverkstad.

JANSSON & OLSSON

Smides- och Hovslageriverktad

GEFLE

Denna firma grundades år 1927 av F. J. Hj. Jansson och J. M. Olsson , vilken senare utgick ur firman år 1938. Som delägare i dennes ställe inträdde då en broder till F. J. Hj. Jansson, Yngve Jansson, vilken arbetat i firman ända sedan dess start.

Verkstadslokalerna voro först belägna vid Bomhusgatan 2, men flyttades år 1934 till sitt nuvarande läge vid Islandsgatan 40, där rymligare och ändamålsenligare lokaler stå till buds bl. a. rymmande särskild verkstad för hovslageri.

Firman utför järnkonstruktioner och alla slags smidesarbeten för byggnadsbranschen, bilfjädrar samt hästfordon på gummihjul, konstsmiden m. m. Bland utförda konstsmidesarbeten kunna t. ex. nämnas allt konstsmide till Rettigska Museet i Gefle. Verkstadslokalerna äro försedda med moderna gas- och elektriska svetsningsaggregat och firman sysselsätter ett 10-tal arbetare.

Balkongräcke för Rettigska museet, utfört av Jansson & Olsson, Smides- & Hovslageriverkstad.

—————————————————————————–

L. JOHANSSON, METALLGJUTERI

GEFLE

Ovanstående gjuteri grundades år 1910 av gjutmästare L. Johansson, vilken tidigare under 25 års tid varit anställd som gjutmästare vid A.-B. Gefle Verkstäder. Rörelsen drevs till år 1915 vid Stapeltorgsgatan, men flyttade detta år till egen fastighet vid Sjätte Tvärgatan 51. Då L. Johansson år 1932 avled övertogs rörelsen av sonen, ingenjör C. G. Johansson, vilken förvärvat sig praktisk kunnighet inom yrket vid en del mekaniska verkstäder i Stockholm, där han arbetat som ritare, konstruktör, arbetsledare och verkstadschef.

Firman har i sin fastighet låtit inrymma två gjuterilokaler — en för finare och en för grövre gjutarbeten — rensningsverkstad och modellmagasin. Metall gjutgods utföres från minsta detaljvikt till 4 á 500 kg. till sulfitfabriker, varv, brandredskaps firmor m. fl. Några av firmans större avnämare äro: Osmunds Verkstäder, Uppsala, Statens Järnvägar, Henriksson & Co Handels A.-B., Stockholm, Korsnäs Sågverks A.-B. m. fl. Försäljningsområdet sträcker sig från mellersta Sverige till de nordligaste delarna av landet.

Exteriör av B. Johanssons Plåtslageris verkstadsbyggnad .

—————————————————————————–

Exteriör av B . Johanssons Plåtslageris verkstadsbyggnad

B. JOHANSSON, PLÅTSLAGERI

GEFLE.

Firman startades år 1919 av plåtslagarmästare Bernhard Johansson och var först belägen vid Brunnsgatan 90. År 1928 flyttades den till Tredje Tvärgatan 29, men även dessa lokaler visade sig snart otillräckliga varför man flyttade till f. d. Gloriaverkens fastighet vid Skutskärsgatan 2. Här förfogar firman över präktiga arbetslokaler, moderna maskiner och svetsningsaggregat.

Firman utför alla förekommande koppar-, bleck- och plåtslageriarbeten för byggnadsändamål. Som specialitet tillverkas alla slags expansionskärl, askhinkar och slanghyllor. Från och med 1939 har tillverkning upptagits av gasgeneratorer för bilar. Bland utförda arbeten märks; plåtslageriarbeten till byggnadsfirma Olsson & Skarnes fastighet i hörnet av Fiskar- och Brynäsgatorna, H.S.B.- fastigheten vid Brunnsgatan m. fl. Till firmans stora kundkrets hör bl. a. även Telegrafverket.

Interiör från B. Johansson, Plåtslageri.

—————————————————————————–

GÖSTA ISAKSSON, MEK. VERKSTAD

GEFLE.

Denna firma grundades år 1927 av ingenjör Gösta Isaksson, vilken alltsedan sina lärlingsår konditionerat inom den mekaniska branschen på ett flertal platser i landet. Verkstaden, som är belägen vid Kaserngatan 70, är utrustad med en modern maskinpark.

Firman utför noggrannare mekaniska arbeten efter ritningar för olika industrier samt åtager s ig även reparationsarbeten inom branschen. Bland firmans kunder märkas bl. a. Hofors Bruk, Sandvikens Jernverks A.-B., A.-B. Svensk Rakklinga m. fl.

—————————————————————————–

K. E. KLING, MEK. VERKSTAD

GEFLE.

År 1915 grundade fabrikör K. E. Kling ovanstående verkstadsrörelse, som först bedrevs i lokaler belägna vid 4 :de Tvärgatan 5. År 1928 flyttades rörelsen till sin nuvarande plats i f. d. Elektriska Stålgjuteriets fastighet vid 5:te Tvärgatan 1. Verkstaden är utrustad med alla erforderliga moderna maskiner för tillverkning av mekaniska arbeten, verktyg av skilda slag samt pressade och punktsvetsade massartiklar. Förutom dessa artiklar har även firman på senare år fått en del beställningar på flygmaskinsdelar. Firmans kundkrets sträcker sig över Gefle med kringliggande orter.

Interiör från E. Klings – Mek. Verkstad, 5:te Tvärgatan 1.

—————————————————————————–

Exteriör av G. Th. Karlsson Bleck- & Plåtslageris verkstads byggnad vid N. Slottsgatan 29.

G. TH. KARLSSON BLECK- & PLÅTSLAGERI

GEFLE.

Ovanstående firma grundades år 19×3 av plåtslagarmästare G. Th. Karlsson och förlades till lokaler belägna vid S. Kopparslagaregatan 25. I dessa verkstadslokaler drevs firman till år 1921, då fabrikör Karlsson inköpte fastigheten N. Slottsgatan 29, där verksamheten sedan dess drivs. Firman förfogar över alla erforderliga bleck- och plåtslagerimaskiner och verksamheten omfattar tillverkning av alla slags arbeten inom branschen för byggnadsändamål. Vidare tillverkas diskbänkar och andra förekommande arbeten av rostfri plåt. Bland större arbeten som firman utfört må nämnas: plåtslageriarbeten till Konsumtionsföreningen Alfas fastighet vid N. Kungsgatan och till Epidemiska sjukhuset, vidare till Landstatshuset, varest allt arbetet utfördes i koppar.

Interiör från G. Th. Karlsson Bleck- & Plåtslageri.

—————————————————————————–

Interiör från B. Lundbergs Metallverkstad.

B. LUNDBERGS METALLVERKSTAD

GEFLE.

Ovanstående firma grundades år 1920 av fabrikör B. Lundberg och verksamheten bedrives i lokaler vid 2 :dra Tvärgatan 13. Särskilda lokaler finnas för gjuteri- och verkstadsarbeten. Företaget förfogar över en modern maskinpark samt alla erforderliga maskiner för bearbetning av gjutgods.

Verksamheten omfattar gjutning av olika slags värme- och sanitetsarmatur, gjutgods för pumpanläggningar, propellrar och båtbeslag samt bottenventiler. Den senare tillverkningen är en av firman tillverkad specialartikel. Försäljningen sker ut över hela landet.

—————————————————————————–

MASKINKLINIKEN L. B. ZETTERHOLM

GEFLE

Ovanstående rörelse grundades år 1934 av fabrikör L. B. Zetterholm, vilken tidigare i 35 års tid varit anställd som verkmästare vid Rob. Sjöströms Mek. Verkstad i Gefle.

Verksamheten omfattar reparationer av speciellt ångmaskiner och ångpannor och försäljning av dylika samt dessutom reparationer av en hel del andra olika slags maskiner. Vidare tillverkas tubsotningsapparater avsedda för ångpannesotning. Zetterholm är av Socialstyrelsen godkänd och antagen som besiktningsman för ångpannor o. dyl. Verkstaden är belägen i A.-B. O. Larsson & Co :s fastighet vid 2 :dra Tvärgatan 5.

—————————————————————————–

Exteriör av Nordiska Bleckemballagefabriken

NORDISKA BLECKEMBALLAGEFABRIKEN

GEFLE.

År 1922 etablerade fabrikör Wilhard Dahlgre n ovanstående firma i lokaler vid Kaplansgatan 22. Rörelsen drevs i början i mycket blygsam skala och sysselsatte endast tre man. Utvecklingen gick emellertid snabbt framåt och redan år 1928 kunde man flytta in i den samma år för egen räkning uppförda fabriksfastigheten vid Strömsbrovägen. Utrymmet är här väl tilltaget och fastigheten har en golvyta av 600 kvm. Samtidigt kompletterades även maskinparken genom inköp av nya maskiner av senaste konstruktion.

Verksamheten omfattar tillverkning av alla slags bleckemballage för den kemisk-tekniska industrien samt för karamell- och konservfabrikerna. Vidare bedrives specialtillverkning av drogkammarkärl och blecklådor för apotek samt framställes bleckemballage i dekorerat utförande. Själva blecktrycket till det senare utföres på Ljunglöfs Litografiska A.-B. i Stockholm, i vilket företag fabrikör Dahlgren är intressent. Avsättningsområdet för firmans varor sträcker sig över hela landet.

Interiör från Nordiska Bleckemballagefabriken.

—————————————————————————–

Interiör från Månssons Smidesverkstad.

MÅNSSONS SMIDESVERKSTAD

GEFLE.

Denna firma startades år 1905 av smidesmästarna John Folke Victor Månsson och P. Andersson och drevs då under firmanamnet Andersson & Månsson. Verkstaden var först belägen vid 3 :dje Tvärgatan 14, men år 1919 flyttades den till 3 :dje Tvärgatan 10. Samtidigt härmed övertog Månsson ensam firman och firmanamnet ändrades till ovanstående.

Verksamheten omfattar tillverkning av alla slags smidesarbeten, byggnads- och konstsmiden, skeppssmiden, eggverktyg, cykelställ m. m.

—————————————————————————–

P. J. OLSSONS SÄNGFABRIK

STORVIK

År 1904 startade fabrikör P. J. Olsson i Storvik en fabrik för tillverkning av sängar. Från en ringa början har detta företag sedan utvecklats rätt betydligt och då utrymmet i den gamla fastigheten började bli för trångt måste fabriken flytta till mer ändamålsenliga lokaler. Förutom den patenterade sängmodell, som från början tillverkades, upptogs efterhand alltfler sängtyper i fabrikation och även stålresårmadrasser, vilka gjort sig kända över hela landet för sin goda kvalitet. Vidare tillverkas överdynor, möbelresårer för tapetserarverkstäder, trädgårdsmöbler, vilstolar m. m. Firmans behov av trävaror tillgodoses från egna sågverk, som är igång året om. Såväl ohyvlade som hyvlade trävaror försäljs även såväl inom landet som på export.