Caravaggio, PUG 2009-10-15 av Thomas Hård af Segerstad

PUGs program hösten 2009.

Thomas Hård af Segerstad

och Caravaggios – (Konstverk)

Klicka på nedanstående bilder …. och på Pilen Bakåt i Explorers övre vänstra hörn om du vill återgå och klicka på nästa bild i större format.

universitetslektor vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Det var längesedan jag upplevde en föredragshållare med så stark inlevelse i det han berättar. Med en effektfull långsam inledning fångar han vår nyfikenhet och intresse och sedan stegras tempot successivt. Thomas är inte bara en skicklig föreläsare, han är en estradör som har publiken helt i sin hand. Jag gratulerar alla som hade turen att vara på PUG idag och fick uppleva detta.

Vem var nu Caravaggio?

Caravaggio, egentligen Michelangelo Merisi da Caravaggio, levde år 1573 – 1610 och föddes i den lilla staden Caravaggio i norra Italien. Han var en italiensk barockmålare som till viss del bröt med den måleriska konventionen och betonade naturalismen i sina verk.

Detta var en mycket sorglig person trots sina oerhörda gåvor och hans liv avslutades på ett ömkligt sätt vid 37 års ålder trots att han även var en generös och livsinspirerande person.

Tack vare hans klammeri med rättvisan kan vi åtminstone till viss del få kännedom om hans liv genom polisregistren. Vid unga år blev han fascinerad och inspirerad av Leonardo da Vincis tavla ”Nattvarden” som målades 100 år tidigare (1495).

Caravaggio gick i lära i Milano mellan 1584 – 1588 och arbetade därefter i sin hemstad Caravaggio fram till sin moders död 1592. Därefter flyttade han till Rom vid 20 års ålder och fick initialt hanka sig fram med ströjobb.

Hans självporträtt Medusa visar en yngling med kapat huvud omringat av ormar och serverad på ett fat vilket ger ett skräckinjagande intryck..

Caravaggio var en värjans man (trots förbud) varför hans första år i staden var kaotiska och är inte särskilt väldokumenterade. Det var under denna tid som han fick rykte om sig att vara en våldsam och grälsjuk man som ofta hamnade i slagsmål och dueller vilket skaffade honom problem med rättsväsendet.

Det är bekant att han först levde ytterst fattigt och att han då framställde flera ungdomsverk, till exempel Ung man med fruktkorg.

År 1596 vände lyckan, då den inflytelserike kardinalen Francesco del Monte köpte några av hans målningar och beställde en serie till Contarelli-kapellet i kyrkan San Luigi dei Francesi. Många av hans verk finns i flera av de centrala kyrkorna och han målade i regel i slutna rum med ljuset i bakgrunden. På många motiv visas Maria från Magdala(Maria Magdalena)Kristus fallna kvinnliga lärljunge.

Ofta visar Caravaggios tavlor tomheten – avsaknaden som är bildernas egentliga innehåll. Trots den fysiska smärtan som han ofta drabbades av visar ändå hans tavlor längtan efter drömmar och han målar uteslutande för kyrkan.

Caravaggio utförde tre dukar med motiv från aposteln och evangelisten Matteus liv: Matteus kallelse, Matteus och ängeln samt Matteus martyrium. Målningarna väckte stort uppseende på grund av sin naturalism, och Matteus och ängeln fick målas om eftersom prästerskapet ansåg den vara för vulgär. I själva verket reagerade kyrkans män, liksom även många andra, på den erotiska och homoerotiska laddningen i många av hans verk. Det finns inga påtagliga bevis för att Caravaggio skulle ha haft en bi- eller homosexuell läggning, men påståenden och beskyllningar under hans livstid samt många av hans val av motiv gör att antagandet är högst sannolikt. På den tiden var homosexuella handlingar inte accepterade i Italien och kunde bestraffas även om prästerskapet visade ett starkt intresse för unga söta pojkar och beställde gärna hans tavlor..

Tiden Caravaggio tillbringade under kardinalens skydd i Rom var inte utan svårigheter. Konstnären var oregerlig och hamnade flera gånger både på sjukhus och i fängelse till följd av sina gräl och sexuella skandaler. Samtidigt målade han tavlor som blev vitt kända och gjorde honom till en efterfrågad konstnär med ständiga beställningar (varav flera dock refuserades som olämpliga).

Till slut gjorde sig Caravaggio omöjlig – ett bråk efter en tennismatch i maj 1606 ledde till att han slog ihjäl sin motståndare och dömdes till döden. Han flydde från Rom, dit han ständigt ville återvända, men utan att lyckas och tillbringade resten av sitt liv på resande fot mellan olika städer i Italien. Han begav sig först till Neapel och därefter till Malta, dit han anlände sommaren 1607.

Caravaggio presenterades där som en berömd konstnär för Malteserriddarnas stormästare, vars porträtt han målade två gånger. Orden tog honom under sitt beskydd och det följande året kunde han träda in i riddarnas sällskap. En skandal orsakade dock att han uteslöts bara ett år senare.

På Malta målade han Johannes döparens halshuggning och andra verk som beställdes av prästerskapet på ön.

Caravaggios konst under denna tid uppvisar en fördjupad känslighet och psykologisk insikt. Med hjälp av olika beskyddare och en mindre provocerande produktion försökte han bli benådad av påven och därmed få rätt att återvända till Rom.

Tillbaka i Neapel 1609 hamnade han emellertid i ett slagsmål som nästan kostade honom livet – ryktet spreds i Rom att han hade avlidit. Han målade efter sin konvalescens flera betydande tavlor, ännu en Johannes döparen, en mycket dyster David och Goliat och Sankta Ursulas martyrium. Den sistnämnda är utan tvivel hans sista verk.

Det var först 1610 som han fick nyheten att påven var beredd att benåda honom. Han gav sig genast av till Rom sjövägen. När båten stannade till vid Porto Ercole uppstod emellertid ett missförstånd och Caravaggio kastades i fängelse, där han blev sjuk. Båten väntade inte på honom, och när han efter två dagar blev frisläppt – febrig och svag – irrade han längs med stranden i det starka solskenet.

Några dagar senare, den 18 juli 1610, dog han under oklara omständigheter, förmodligen av lunginflammation. Han fick aldrig veta att påven Paulus V till slut hade benådat honom; budet nådde fram tre dagar efter hans död.

———————————

Några smakprov på hans konst även om ljuset vid fotograferingen inte alls ger full rättvisa