Publicerat i Gefle Dagblad lördag 21 april 1984
Tillhör Åke Nyléns tidningsurklipp
Det här är Drottninggatans vackraste portal och den finner man i Riksbankshuset Drottninggatan 34.
Portalen framhävs fint genom frontespisen, det framspringande parti som med sin spetsgavel stiger upp över takfallet. Många tror att huset ritats av arkitekten Ferdinand Boberg. Huset harmonierar ju så bra med intilliggande Centralpalatset. Det var emellertid arkitekten Jacob Martin Borgstedt som ritade huset i romansk stil i likhet med Centralpalatset
Huset uppfördes under åren 1897—1898. “Hinc robur et securitas” stod det på riksbankssedlarna förr i tiden. Översatt till svenska betyder det “härav styrka och säkerhet”. Ja, nog gör huset ett mäktigt intryck.
För något år sedan genomgick riksbankshuset en genomgripande ombyggnad som kostade 18 miljoner kronor. Två hissar installerades i huset. Fönstren förseddes med pansarglas. Nya trivsamma personalutrymmen skapades med bland annat rökrum, lunchrum och altan. Banksalen utökades med flera arbetsplatser.
Den största förändringen bestod i ett nytt och rymligt valv. Ombyggnaden blev både ur arbetsmiljösynpunkt och utseendemässigt lyckad. Riksbanken i Gävle har från att vara ett avdelningskontor upphöjts till regionkontor och fler arbetstillfällen har skapats i staden.
Att vara anställd i riksbanken ansågs förr i tiden vara något extra fint.
Vid uppvaktningar för landshövdingen förde alltid riksbanksdirektören inte endast riksbankens talan utan även övriga bankers här i staden. Kamrern på banken kallades för riksbankskamrer och kassören för riksbankskassör. Under kassören sorterade en registrator och därunder kom tre kammarskrivare samt några notarier. Endast en kvinna fanns anställd på banken och hon kallades för kammarbiträde. Då den första kvinnan anställdes i statlig tjänst blev det opposition bland de manliga tjänstemännen. Hon accepterades emellertid och avancerade till kammarskrivare. Ja, så fanns det en vaktmästare. Han bar alltid en fin uniform i tjänsten och skiljde sig från alla. Tjänsten som vaktmästare var en stor förtroendesyssla. Han bemöttes alltid med aktning i staden. Ja — det var på 1920-talet det. Än i dag är Riksbanken bankernas bank här i staden.
På varje arbetsplats brukar det oftast finnas någon som avviker från alla andra. De tolereras och uppskattas, ja de kan även ibland bidraga till omväxling och trivsel. Då jag var ung fanns det en kammarskrivare som hette Ernst Borg. Borg var liten till växten och avvek från de övriga genom att han talade skånska. Dessutom vägrade han då det var fråga om att addera, att använda räknemaskin.
Han extraknäckte genom att på sin fritid vara siffergranskare åt olika företag. Då han slog upp en kassabok satte han fyra fingrar i vardera sifferkolumnen och drog fingrarna ned till summakolumnen och skrev ned slutsumman. Det kan man kalla för sifferminne. Borg var en god sällskapsbroder och kunde vara rolig, men någon glans över riksbanken till evärderliga tider spred han ej.
Det gjorde emellertid vår nationalskald Carl Michael Bellman. Som 17-åring anställdes han på prov i Riksbanken i Stockholm där han blev ordinarie tjänsteman 1759. Til följd av åsamkade skulder och oklara affärstransaktioner rymde han till Norge för att undgå att hamna i den så kallade gäldstugan men återkom snart och erhöll efter ansökan avsked år 1763 från sin befattning i banken. Då Bellman dog 1795 och man beklagade hans bortgång hos den efterlämnade makan samt framhöll Bellmans glada sinne och stora skaldekonst svarade hon “men Salig människan var då faseligt tråkig hemma” Riksbankens avdelnings kontor i Gävle har även haft sina profiler, som man gärna kommer ihåg utan att göra några jämförelse i övrigt med Carl Michae Bellman.
FOLKE LÖFGREN
Folke Löfgren
———————————————————————————-
Augusti 12, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
