Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 27 juli 1989
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp
År 1602 erhöll Gävle stad jorden till villstaden av kronan. Den bestod av vretar och kålhagar. Nämnvärd bebyggelse fanns ej inom området. Först 1885 kan man i stadsfullmäktigeprotokoll läsa om tanken på ett villakvarter i området. En regeringsplan fastställdes 1898. Vid sekelskiftet jämnt beviljade byggnadsnämnden stadens byggnadschef John Ekelund ett anslag på 500 kronor för ett besök på världsutställningen i Paris.
I februari 1901 delgav han Tekniska Föreningen i Gävle sina synpunkter på hur villakvarteren borde se ut. Först år 1910 fastställdes stadsplanen för villaområdet. Den hade upprättats av arkitekterna P.O. Hallman och Fr. Sundbärg.
Första villkoret var att bevara natur och byggnader som hade historiskt värde. En stadsplanerare måste känna till terrängen och ta hänsyn till naturen.
Hallman hyste ett levande intresse för villastaden som företeelse. Han var oroad över människans situation i den allt mer mekaniserade tillvaron i storstaden.
ÖST TILL VÄST
Bebyggelsen av villastaden har skett från öster till väster. De första villorna uppfördes i kvarteren Lövsångaren, Domherren och Jägaren under 1890-talet. Efter år 1900 byggdes villorna väster om Parkvägen.
De flesta villorna tillkom under åren 1900-1907, då kvarteren Linnean, Lupinen, Violen och Hesedan bebyggdes.
Stadsarkitekt E. A. Hedin torde vara den arkitekt som ritat de flesta husen i staden under perioden 1900- 1920. I villastaden har emellertid flera kända Stockholmsarkitekter verkat.
Några av dem hade varit verksamma vid utformningen av den stora utställningen i staden 1901 såsom S. Cronstedt, G. Hagström, F.Ekman och H. Rahm.
C.Westman, G. Lindgren, EUllrich och E. Benckert var också verksamma i villastadsområdet.
I den Hallmanska stadsplanen har man bevarat de gamla vägarnas namn som Kungsbäcksvägen, Strömsborgsvägen m fl. Andra namn såsom Floravägen, Karlavägen, Linnevägen, Runebergsvägen, Parkvägen och Tegnervägen torde härstamma från Stockholms första villastad.
HÖGBORGERLIGT
1890-talets villor var i de flesta fall flerfamiljshus. Innehavare av dessa hus var mössmakare, grundläggare, snickare, trädgårdsmästare och handlare. Med de nya villorna väster om Parkvägen i kvarteren Linnean, Lupinen, Resedan och Violen fick villastaden en högborgerlig prägel.
Här bodde bankdirektörer, en brukspatron, majorer, fabrikörer, akademiker m fl. Nu bor de inte kvar, utan stadsdelen befolkas av tjänstemän och egna företagare.
Man har under de senare åren förtätat bebyggelsen. De stora trädgårdarna har givit plats för flera villor. Vindar har inretts till vindslägenheter. Till det yttre är emellertid de gamla villorna sig rätt lika från den tid de byggdes.
Lägenheterna har försetts med moderna kök och klosetterna i trädgårdarna, som såg ut som små lusthus, har rivits och tidsenliga bekvämlighetsinrättningar har installerats i villorna.
MUSEIFOLK
Flera museitjänstemän har köpt gamla hus i villstaden. De lever som de lär, rustar husen och spar på det som är värdefullt. Snickarglädjen restaureras, plywood på dörrarna tas bort och de gamla dörrspeglarna kommer till heders. Gamla gasledningar och varmvattensberedare slängs. De lever efter regeln: riv inte urskiljningslöst. Släng inte allt!
Militär ordning och reda råder i en av villastadens äldsta fastigheter, Karlavägen 3 A i kvarteret Domherren, som ägs av överste Allan Månsson. Boaseringen i stora trappuppgången är en fröjd för ögat.
De gamla villorna efter Strömsborgsvägen är också upprustade. Där bodde byggmästare C.P. Lindbom, som byggt de flesta villorna. I hans villa på Strömsborgsvägen 11 har det tillkommit flera lägenheter genom delning av de större våningarna.
Det sista byggmästaren lät uppföra var Adolf Ahlgrens fina palats vid Strömvallen.
Två villor som skiljer sig markant från övrig bebyggelse är ”Villa Martin” på Kungsbäcksvägen 7 och ”Brittgården”, eller som man numera kallar huset, ”Hemgården”.
Båda villorna uppfördes som bostads- och representationsvillor. Villa Martin byggdes åt den första verkställande direktören i Korsnäsbolaget, jägmästare Martin år 1896. Arkitekt var Hugo Rahm från Stockholm.
Hemgården på Kungsbäcksvägen 11 byggdes åt Brukspatron August Lundeberg d.y., ägare till Oslättsfors bruk. Arkitekt var Sigge Cronstedt.
Brukspatronen föreskrev att villan skulle vara praktisk men också representativ. Den skulle ha ett bra läge i staden. Han torde ha fått alla sina önskningar om Brittgården (sedemera Hemgården) uppfylda. Den 19 november 1903 kunde brukspatron med familj och kokerska, husa och barnjungfru flytta in. Genom sitt läge och utseende kom villan att bli entré till villastaden.
Gävle kommun äger idag gården. I huset driver föreningen Hemgården studieverksamhet av olika slag och har samkväm för pensionärer, invandrare och barn.
Kommunen har restaurerat gården i sekelskiftesmiljö. Gården har blivit ett “alltings” hus, dit alla är välkomna .
BLEVEGÅRDEN
Det finns många villor som har intressanta personhistorier och som ägts av välsituerade människor. Familjen Matton ägde på sin tid mycket av marken i villastaden.
Strömvallen förlades på Mattons vretar. Själv bodde fabrikör Emil A, Matton med familj i f.d. kapten Askers hus, kallad “Blevegården” av familjen Matton, Namnet är taget från begynnelsebokstäverna i barnen Mattons förnamn; Bertil, Lars, Elisabeth, Vilhelm och Ejnar.
Tomten var så stor att sedan det gamla huset rivits kunde man bereda plats för tio familjer med egna hus inom samma område, som tidigare bebotts av en familj.
Fabrikör Matton drev Skandinaviens största garveri på sin tid och tjänade mycket pengar. Han var synnerligen generös och har donerat pengar till Heliga Trefaldighets församling, stadens skolor, barnhem m.m.
BRUNSTIG KO
Den sista bondgård som revs i villastaden var Manfred Mattsons. Den låg på Runebergsvägen 8 och revs på 1940-talet. Villaägarna på Branta gränd och Rimebergsvägen 10 klagade någon gång på att tuppen gal så tidigt och att kon råmade. Kon var brunstig och i villastaden fanns ej någon tjur, så kon slaktades.
Manfred Mattsson och hans föräldrar hjälpte många av villaägarna med plogning på vintern och gödsling av trädgårdslanden på våren. De var hyggliga människor. Idag bor Manfred Mattsson i en trevlig villa på Runebergsvägen 19.
Några livréklädda chaufförer har ej villaägarna i villastaden nu för tiden. Ej heller har de några husjungfrur, kokerskor eller trädgårdsmästare. Hemmadöttrarna har försvunnit liksom de s.k. familjeflickorna. Idag förvärvsarbetar man.
Förnyelsen har skett varsamt och anpassats till den gamla miljön. De Hallmanska och Sundbärgska stadsplanerna har man tagit hänsyn till. Det är vi tacksamma för.
FOLKE LÖFGREN
———————————————-
juni 26, 2012 
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
