Lennart Ödeen presenteras med successiv innehållsförteckning av sina avsnitt

 

Vem var Lennart Ödeen – se nedanstående presentation  av Björn Widegren  …..

 

Lennart Ödeen har avlidit Publicerat i Gd 15 Juli 2008

Lennart Ödeen var historisk krönikör

Lennart Ödeen avliden Publicerat i Arbetarbladet 15 Juli 2008

Kung Oscars besök 1905 och Gävles inblandning i storpolitiken

Jag vill föra fram hans värdefulla artiklar så vi kan rädda dem inför framtiden.  /Lisse-Lotte Danielson

—————————

INNEHÅLLSFÖRTECKNING (som successivt fylls på ….)

Del 1. Istiden

Del 2. Stenåldern

Del 3.   Järnåldern

Del 4.   Yngre Järnåldern

Del 5.   Vikingatiden

Del 6.   Vikingatiden

Del 7.   Tidig Medeltid 

Del 8.   SAKNAS

Del 9.   Medeltiden

Del 10. Vasatiden

Del 11. 1500-talet

Del 12.  SAKNAS

Del 13.  1600-talet   

Del 14. SAKNAS

Del 15. Stormaktstiden

Del 16. 1600-talet

Del 17. Karolinska tiden

Del 18. 1700-talet

Del 19. 1700-talet-2

Del 20. 1700-talet-3

Del 21. 1700-talet-4

Del 22. 1700-talet-5

Del 23. 1800-talet

Del 24. Industrialismen 

Del 25. Industrialismen-2

———————————————————–

Publicerad i Gefle Dagblad 11.12.85

Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp

 

Hur kan man strunta i historien?

 

 

Lennart Ödeen var mannen bakom GD:s serie som publicerades under år 1985.

 

Hur kan man strunta i historien? Det är den frågan och inte varför man ska läsa historia som är viktig för Lennart Ödeen.

 

Här startas den historiska serie i Gefle Dagbla som i fyrtio avsnitt ska visa oss oss vad som hänt i vår del av världen — från istiden fram till våra dagar. Den vill skänka oss perspektiv på tillvaron, vill visa att Gäsgtrikland är en del av världen.

(Tyvärr har jag endast tillgång till knappt häften av dessa avsnitt/Lisse-Lotte Danielson)

 

– Vi förstår idag att vi står inför enormt stora förändringar. Just därför är det så viktigt  att vi känner till vår bakgrund så att vi inte tappar bort oss själva.

 

Och att rådfråga historien är i själva verket ett mycket normalt beteende.

— Ska man fatta ett beslut går man tillbaka till andras och tidi­gare erfarenheter. Så har man alltid gjort.

 

Lennart Ödeen anser att man blir tolerantare av att lära sig av historien. Och det är viktigt i dag när invandrarfrågorna är aktuella, när flygplanskapingar kan ge oss en skev bild av araberna. Den som inte vet kan lätt hugga till med ”svartskalle”…

— Och när Gorbatjov och Reagan möts måste de veta något om varandras histo­riska bakgrund.

 

Och det finns historiker som ansett att om inte Kennedy läst den nu så omhul­dade historikern Barbara W. Tuchman — ja, då hade utgången av Kuba-krisen kunnat bli en helt annan!

 

För oss vanliga dödliga blir resorna roligare med historiska kunskaper. Ord och uttryck som annars verkar främ­mande kan få en annan innebörd om vi vet varför de en gång började användas.

 

Och nu växer intresset för historia som kanske aldrig förr. Vi ser det i TV där ständigt nya historiska serier börjar. Vi ser det i bokutgivningen. I startandet av studiecirklar.

 

— Inte minst medeltiden väcker ett nytt intresse. Titta på USA där nutidsfixeringen är ute nu och joggingen kommer som ett slags svar på bilismen.

 

Från omvärlden till Gästrikland — ett samspel finns uttryckt i seriens motto: “Gästrikland i världen”.

 

—Ja ibland har jag lagt tyngdpunkten på världen, ibland på Gästrikland men alltid på ett samspel.

 

—Ta Brantings Gävletal till exempel. Det råkade hållas i Gävle men fick samtidigt en enorm betydelse för hela Sverige.

 

Just det slutande 1800-talet är ett av Lennart Ödeens specialområden och fem artiklar härifrån bygger på egen forsk­ning. I ett fall har Lennart Ödeen också använt sig av ett elevarbete. Det handlar om Berlinolympiaden och Gävletidning­arna.

 

Den flitigast använda källan är annars årsskriften “Från Gästrikland“.

 

Därifrån kommer både referat och citat. Femtio årgångar har Lennart Ödeen gått igenom. Här finns mycket som handlar om Gävle — däremot ganska litet om Sandviken. Men sådana som Göran Norström, Wilhelm Haglund och Sigrid Gö­ransson har han kunnat anlita. Skrifter från länsmuseet har kommit väl till pass.

 

David Gaunts om sågverksarbetarna till exempel.

 

— Jag måste säga att sekretera­ren i Gästriklands kulturhisto­riska förening, Göran Severin, gör ett fenomenalt fint jobb med “Från Gästrikland”. Och vilka duktiga lokalhistoriker det finns! Josef Bidner, till exempel, har gjort en fin insats. Man ska inte heller glömma skribenter som Alf Uddholm och Erik Brännman.

 

Som kritiker här i Gefle Dagblad har Lennart Ödeen också fått ett omfat­tande referensbibliotek.

— Och jag har alltid angett varifrån jag fått mina uppgifter. Det fick man lära sig i Uppsala . . .

 

Trots att Lennart Ödeen varit en flitig skribent i de här spalterna är det bara ett par—tre ämnen han tidigare skrivit om.

 

Och nu har han fått bli kortfattad. Han har spetsat till vissa frågeställningar. Poängen med den här serien är bland annat att artiklarna inte ska vara långa men många. De ska ge glimtar från olika tider, mer belysa än beskriva olika epoker.

I de första artiklarna utgår han från ett föremål eller ett fynd och sedan kan han gå från det till senare forskning så att de här föremålen ses i ett vetenskapligt sammanhang. Ungefär som Olle Häger och Hans Villius gjort i TV när de samtalat kring ett fotografi.

 

Det låter pedagogiskt och det är det — Lennart Ödeen är inte lärare för ro skull. På Vasaskolan är han för övrigt Erik Brännmans efterträdare som lektor i historia.

 

Hans egen bakgrund gör att han känner sig hemma i arbetarrörelsen här i nedre Norrland.

 

Hans farfar var sågverksarbetare från Sundsvall, morfadern metallarbetare i Falun. Historieintresset som han en gång vann berodde mycket på bra och enga­gerade lärare som berättade enkelt och klart.

 

— Men jag tror nog jag hade blivit intresserad ändå . . .

 

Publicerat av BJÖRN  WIDEGREN

——————————————————————–

JUNI 15, 2012,

Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be