Publicerat i Gefle Dagblad lördag 24 augusti 1996
Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp
Del 1.
■ I september förra året flyttade det anrika apoteket Lejonet in bland varuhuskomplexen på Stortorget. Under flera hundra år har Gävles apotek legat i stadens mittpunkt och apoteket Lejonet är Norrlands äldsta med anor från 1650-talet. År 1805 öppnade apoteket Kronan och nära 45 år senare, 1849, öppnades Nordstjärnan.
I dag har Lejonet adressen Drottninggatan, tillbaka på den gata där apotekets historia börjar för ungefär 300 år sedan.
Först i början av 1600-talet började offentliga apotek inrättas såväl i Stockholm som i flera av landets större städer. Den stora utvecklingen skedde dock under 1600-talets mitt och först mot slutet av 1600- talet kan man tala om ett svenskt apoteksväsende. De första apotekarna var i allmänhet tyskar och anlitades även som läkare.
Gävles första apotekare var uppsalasonen Nils Simonsson-Wolimhaus. Han nämns första gången i stadens mantalslängd och rådhusrättsprotokoll 1657. Man kan anta att han öppnade sitt apotek samma år eller året före, 1656. I äldre tid var det vanligt att apoteken var förlagda i samma fastighet som apotekaren bodde. Man kan därefter utgå från att Gävles första apotek låg i “den västra halvan” av staden, i trakten kring Heliga Trefaldighetskyrkan, där Wolimhaus var skriven.
Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar
WOLIMHAUS blev dock inte långvarig i Gävle. I december 1659 flyttade han tillbaka till Uppsala där han övertog faderns apotek. Han efterträddes av medicine candi datus Thomas Fabricius som ganska snart fick tillstånd att “hålla här ett litet apotek”. Även han var skriven i samma del av staden varför man kan förmoda att apoteket låg på samma plats.
Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar
Om Fabricius var ensam apotekare fram till 1690-talet är omöjligt att säga. Först 1694 kan man se att en annan apotekare, Jochum Horn, får tillstånd att inneha apoteksrörelse. I protokollen kan man bland annat läsa: ”.. så lämpas och honom fritt på sätt som andra apotekare, att hava allehanda destillerat brännvin och kryddor i dess hus…”. Horn stannar i Gävle till 1703.
Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar
Först 1704 kan man med säkerhet se att apoteket låg i det femte kvarteret, även det i den västra delen av staden. Den dåvarande apotekaren, Jonas Falk, finns då antecknad i det kvarteret mellan åren 1704-12 enligt Gävle stads mantalslängd. Uppgifter om apotekens adresser under 1600-talets senare del är mycket knapphändiga. Först angående Jonas Falk kan man med säkerhet säga var apoteken låg. I landshövdingens brev från mars 1703 kan man läsa att Falk “… komma hit till staden, däraf att sätta sig neder och har frihet att hålla ett öppet apothec…” År 1713 var Falk skriven på tomten nr 94 i andra kvarteret. Han blev apotekare i Gävle 1703 och var verksam till sin död 1714. Före 1713 angavs inte tomtnummer i mantalslängderna men man kan förmoda att tomt nr 94 låg i det gamla femte kvarteret, efter jämförelse med de som var skrivna i kvarteret före och efter 1713.
Nedanstående inlägg av Lisse-Lotte Danielson kommer från Sehlbergs anteckningar
APOTEKETS gatuadress var då V Drottninggatan, ungefär vid nuvarande Herr-City. När Falk avled 1714 flyttade änkan (f. Sara Salin) öster ut på samma gata till det tredje kvarteret, tomt nr 67. Adressen blev Ö Drottninggatan/Hattmakargatan (efter den gamla indelningen). Där drev änkan apoteket ensam i tre år med hjälp av provisorn Laurentz Haggeus. År 1717 köpte Haggeus apoteket och “satte det i godt stånd”. På grund av kriget hade apoteket gått med förlust och änkan hade stora svårigheter att uppehålla apotekets drift. I november 1717 kan man i magistratens protokoll läsa att Haggeus “… emottagit framlidne apotekare Falks förfallna apotek som hade stora skulder., samt vilja kontant inlösa de i apoteket befintliga materialer…”. I december 1717 gifte han sig med Falks änka och drev apoteket till 1724, då han avled. Därefter tog Sara Salin över driften ensam till 1731. Samma år köpte den norskfödde apotekaren Thyge Hassenbalck (f.1700) apoteksrörelsen och fick året efter Kungligt privilegium. Han gifte sig 1732 med Jonas Falks och Sara Salins dotter, Helena Margareta och apoteket blev därmed kvar i släktens ägo.
Stadsapotekare Jonas Falks släktschema
APOTEKET hade samma adress fram till 1749 då man flyttade längre upp på Drottninggatan (nr 84, tredje kvarteret) vid Rådhustorget, i nuvarande Esplanaden. Den gården hade apotekaren Haggeus ropat in på auktion redan 1719. Från mitten av 1700-talet och fram till 1776 låg apoteket på samma plats. År 1776 drabbades Gävle hårt av en brandkatastrof och hela stadsmitten, tredje kvarteret, lades i ruiner. Därmed gick även hela apoteket upp i rök. Efter branden gjordes en ny tomtreglering av de avbrända tomterna ocn något år efter branden byggde man upp apoteket på samma tomt. Adressen blev då Ö Drottninggatan 1, nr 38 i tredje kvarteret.
Apotekare Hassenbalck innehade apoteket mellan åren 1731-72. Han höll sitt apotek i “godt stånd” och tillredde de flesta medicamenter själva av de växter han odlade i sina trädgårdar. En trädgård låg i området kring nuvarande teatern (nr 122, tredje kvarteret) och den andra ungefär där Rosa huset ligger i dag {nr 115, tredje kvarteret). Hassenbalck hade även inrättat ett apotek i Härnösand, vilket drevs genom provisor fram till 1755.
NÄR HASSENBALCK dog 1772, övertogs rörelsen av Lars Luth (f. 1743), en apotekare från Stockholm. Han hade under några år varit provisor under Hassenbalck. Luth drev apoteket på samma plats under hela sin livstid och lade ner mycket arbete på sitt apotek och var en betrodd samhällsmedlem. När Luth avled övertog sonen Johan Cornelius Luth (F.1774) apoteksrörelsen 1804. Även han tillredde sina medicamenter av de växter han odlade i sina trädgårdar. Luth var omtalad som en kunskapsrik och aktad man, känd för sin slagfärdighet. Hans trädgårdar låg på tomterna 168-1780 i andra kvarteret, på nuvarande Vasaskolans tomt. Luth anordnade också “brunnsdrickningar af artificiella hälsovatten” tillsammans med provisorn H.J Grandberg. Dessa ägde rum i Luths stora trädgård.
Nedanstående bild är inlagd av Lisse-Lotte Danielson
Vissa lokalhistoriker menar att Lars Luth bodde på den tomten men det har man förmodligen blandat ihop med J C Luths träd- och kryddgård på samma tomt. Apotekaren Luth bodde och hade sin rörelser hela tiden på nuvarande Esplanadens plats. Både mantalslängder och tomtböcker styrker detta. Johan Cornelius sålde sitt apotek i januari 1846 till svärsonen Frans Oscar Flensburg.
(Nedanstående inlägg har kompletterats av Lisse-Lotte Danielson
Jerntorget. Detta torg låg på en del av nuvarande Centralplanen och således vid Drottninggatans östra ända. Närmast till höger på bilden syns brukspatron Gustaf Luths hus och därefter med en gata mellan. Kvartersgatan, Per Muréns. Ett par hus ovanför låg Lars Luths hus. Per Muréns hus uppfördes efter branden på ungefär samma plats och är nuvarande n:r 37 vid Drottninggatan. Tvåvåningshuset till vänster på andra sidan Drottninggatan är det dåvarande Elfbrinkska huset.
(Källa:Ur det gångna Gefles historia, Del 3/Lisse-Lotte Danielson)
APOTEKET i Esplanaden fanns kvar ända fram till stadsbranden 1869, då fyra femtedelar av staden brann ned. Vid den tidpunkten ägdes apoteket av Arvid Emil Lindström (f.1834) som övertagit rörelsen av apotekaren F.O Flensburg (f.1820).
Efter branden inhystes apoteket provisoriskt i huset nr 223 i första kvarteret med adressen S Kungsgatan 4 och ingång från Slottstorget. I december 1869 köpte Lindström en tomt vid Drottninggatan 27 och i början av 1870 fick han tillstånd att bygga en ny fastighet på tomten. Apoteket inreddes i bottenvåningen i fastigheten med ingång i hörnet av Drottninggatan/ Kopparslagargatan. Han innehade apoteket endast några år och sålde det i mars 1873 till Carl Walfrid Berlin (f. 1842) som hade varit apotekare i Malmö.
År 1888 övertog apotekaren Jarl Wallentin Rosén (f. 1835) apoteket Lejonet. Rosén hade tidigare varit apotekare i bland annat Lindesberg och Stockholm innan han kom till Gävle. Han var tjänstledig från 1897 och bosatt i Stockholm och apoteket drevs från det åren av Theodor Vitalis Wickberg (f.1851). Wickberg blev 1870 elev vid Lejonet och avlade där sina farmacie studier. Efter en kort period i Uddevalla kom han 1881 tillbaka som anställd på apoteket Lejonet, där han erhöll personligt privilegium 1901, efter Roséns död. Wickberg drev apoteket endast i två år och lämnade 1926 över till Ivar Huss som förestod apoteksrörelsen till 1944.
PÅ DROTTNINGGATAN 27 fanns apoteket Lejonet i drygt 80 år, till 1954, då apoteket flyttades snett över gatan till Drottninggatan 28. Där togs de nya apotekslokalerna i bruk den 15 mars samma år. Ritningarna för de nya apotekslokalerna godkändes av Medicinalstyrelsen i oktober 1951.
Drottninggatan 27. Tredje personen från vänster, under lampan, är apotekets innehavare Vitalis Wickberg. Ett foto från omkring 1910.
I dessa lokaler fanns apoteket Lejonet fram till 1975 då man flyttade till Nygatan 31. Då sammanslogs Lejonet med apoteket Nordstjärnan, ett apotek som funnits i Gävle sedan 1849.
De båda apoteken blev då ett nytt modernt apotek och ett bredare sortiment tillkom i och med den moderna varuföringen. 1970 hade riksdagen beslutat att apoteksväsendet skulle organiseras i ett bolag, Apoteksbolaget, gemensamt ägt av staten och Apotekarsociteten. Därmed försvann också privata ägande av enskilda apotek.
I TJUGO ÅR stannade Lejonet kvar på Nygatan. I september 1995 flyttade man tillbaka till den gata där apoteket legat från allra första börja, i betydligt större och moderna lokaler.
Med sig tog man den apoteksskylt som smyckat entrén till apoteket Lejonet sedan 1871. Skylten har dock varit placerad inomhus sedan 1975 och kan även nu beskådas i det nuvarande apotekets entré. Den är förmodligen numera Gävles äldsta affärsskylt och man kan nog säga att Lejonet är stadens äldsta affärsrörelse som drivits genom åren, allt sedan mitten av 1600-talet.
JAN G LJUNGSTRÖM
mars 08, 2012
—————————————————————
Gå till Startsida Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be