Ett eget hus för några svanar. Bryggan till vänster hörde till badhuset Najaden i Stadsträdgården i Gävle. Vykort postat 1903.
DEL 1.
Den första generationens vykort, “brefkort”, var besvärliga att hantera. Ena sidan upptogs av en bild, andra sidan av mottagarens adress. Det fanns alltså ingen plats att skriva en hälsning, utom i de smala bildmarginalerna och direkt på bilden.
Det här vykortet från Gävle, “Parti af Stadsträdgården“, skickades från “Leufsta Bruk” den 7 september 1903. En fröken Alma Andersson i Saltsjöbaden gratuleras av en vän med svårtydbart namn. En pojke står på en brygga till vänster och tittar ut över Gavleån mot en rar liten stuga på en holme.
Stugan har en historia, beskriven våren 2005 i Gävle Gilles medlemsblad Hembygd Gävle. Den kallades Svanhuset. 1892 sökte en konditor J F Andersson tillstånd hos drätselkammaren att hyra Svanhuset och använda det, “med dess bägge holmar”, för servering av vatten, kaffe, te och choklad. (Exempelvis i Gävles adresskalender 1898 återfinns en konditor med det namnet med kafé på Norra Kungsgatan 13, fastigheten mellan Gevaliapalatset och Vasaskolan.)
Nej, sa drätselkammaren. Man befarade att “den ifrågasatta serveringen kommer att medföra osnygghet”. Man skyllde också på att “den allmänna promenadvägen” i Stadsträdgården låg så nära.
Det var dagens ägare, Björn Marklund och Elisabet Persson, som berättade i Hembygd Gävle. De hade en muntlig uppgift om att två löjtnanter från 114 uppfört stugan som fågelhus. Det fanns också obekräftade uppgifter om att den faktiskt fungerat som kafé.
På stadsarkivet har ett protokoll grävts fram från Trädgårds styrelsen den 16 september 1880. Brukspatron Hjalmar Petré erbjöd ett par svanar till parken som gåva.
Styrelsen och stadsträdgårdsmästaren funderade; det skulle bli dyrt att ha fåglarna där, för de behövde ett hus för vintern. Men det kändes inte bra att tacka nej till presenten, så man beslöt att uppföra ett övervintringshus för svanarna på holmen närmast badhuset Najaden. Björn Marklund menar att man nog köpte ett monteringsfardigt badhus eller liknande av en lokal snickerifirma.
(Normalt bor ju inte svanar i hus. Sannolikt var de vingklippta för att bli kvar som en dekoration i parken.)
Man vet inte när Svanhuset flyttades, men i dag står det i Södra koloniområdet – ett av de första hus man möter, om man kommer genom den stiliga norra entrén.
Veranda och masonit hade adderats med åren, men ägarna har ambitiöst sökt återskapa det tidigare utseendet. Bland annat har de – med hjälp av konservator Per Mattsson – funnit och renoverat en schablonmålad bård på husväggarna längs med takfoten.
Men frågetecken återstår. Kanske någon vet när och varför huset flyttades? Kanske finns till och med andra bilder av Svanhuset före flytten?
Barbro Sollbe
DEL 2.
Gustaf Holm målade Svanhuset
En och annan GD-läsare minns kanske Svanhuset, som återgavs i bild den 31 maj från ett gammalt vykort. Det står nu på en kolonilott på Södra koloniområdet i Gävle men började som fågelhus i Stadsträdgården på 1880-talet. När det flyttades är fortfarande oklart, men 1908 fanns den lilla stugan i alla fall kvar på sin holme, för då målade Gustaf Holm av den.
Det var Gävles tidigare kulturchef Johan Höjer som hörde av sig, sedan han läst notisen. Målningen ägdes av hans morföräldrar Jacob (1882-1941) och Hildur (1885- 1972) Wennberg och hängde på deras sommarställe, Alvik. De bodde i Villastaden och köpte Alvik 1917. En del inventarier, bland annat stolar, följde med i köpet – och sannolikt även tavlan.
Jacob Wennbergs järnfirma hör till Gävles handelshistoria och var den tredje största i Sverige, efter John Walls i Stockholm och ett företag i Uppsala. Fram till 1911 låg den på Nygatan 41, i korsningen med Hattmakargatan. Senare fanns den vid Stortorget och slutligen vid södra sidan av hamnen. Och under en period sålde man även så stora järnföremål som bilar.
Hustrun Hildur kom från en annan känd företagarsläkt. Hon var ett av fem barn till Johan Erik Boberg, son till Bobergs fajansfabriks grundare.
Vem var då Gustaf Holm? Han titulerade sig artist och har målat altartavlor, bland annat till ett kapell i Bomhus. 1908, när han målade Svanhuset, hade han en “förstoringsatelier” på Brunnsgatan 78. (Det är det i dag helt ombyggda kvarteret Pyndaren nära Södra station.) Han återfinns i adresskalendrar och telefonkataloger till och med 1950, med sin förstoringsanstalt hela tiden på samma adress. Enligt Länsmuseets Dan Lorén, som specialiserat sig på fotografer i Gävle, är han inte känd som sådan.
I sin yrkesutövning tycks han ha hållit sig till förstoringar och handkolorering av foton. Gissningsvis retuscherade han också. I museets arkiv finns ett par priskuranter, en kassabok och en beställningsbok från hans ateljé.
1930 bodde Gustaf Holm på Nedre Bergsgatan 5; det huset försvann i den så kallade Södersaneringen. 1938 och 1950 hade han bostadsadressen Gustafsgatan 10, och där fanns också en fröken Elsa Holm som kanske var en dotter. Men 1953 hittar man bara Elsa Holm, rikstelefonist, och Hildur Holm (utan titel) i telefonkatalogen; de bor på Södra Centralgatan 26.
Barbro Sollbe
———————————————————-
mars 18, 2012
Gå till Startsida 
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.b
