Atlasgatan 3 -Porten med solen på GÄVLE VARV- Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 4 augusti 1984

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

Atlasgatan 3 – Porten med solen ett fönster mot världen

Den här portalen, som återfinns på Atlasgatan 3 nere vid inre hamnen, utgör entrén till Gävle Varv AB. Ända sedan 1902 har man kunnat beskåda porten med sina gallergrindar och karusellsvängdörrar. Porten har under senare år blivit riksbekant. Den har bland annat omnämnts i de rikstäckande dagstidningarna på kultursidorna. Den utholkade villan med mansardtak ingick i 1901 års stora lantbruks-, indu- stri- och slöjdutställning i Gävle.

Huset med porten flyttades år 1902 till Gävle Varv. Det var arkitekten Otto Sigfrid “Sigge” Cronstedt som ritade huset med porten. Cronstedt var även ansvarig arkitekt för hela utställningen 1901. En utställning som lät tala om sig i hela landet. Den har jämförts med 1946 års utställning i staden som varande lika lyckad. Utställningsområdet begränsades 1901 i söder av Valbogatan, i öster av N Kungsgatan och i väster av N Kaplansgatan samt i Norr ända upp mot Nynäs egendom. Tillsammans omfattade utställningen 18 hektar mark.

Vid utställningens slut såldes och flyttades utställningsbyggnaderna till olika platser inte endast i Gävle utan även till andra städer. En del utställningsbyggnader återfinns på Norrlandet som exempelvis öl-hallarna som nu står vid Luthens fäbodar. Lantstället Vårbacka har kvar ett gammalt lusthus. I Engesberg och i Engesvik finns även utställningsbyggnader kvar.

Den vackra portstugan med portalen och den uppåtgående solen kom väl till pass vid Gävle Varv. Den har för många gävlebor blivit ett öppet fönster mot stora världen och ger med sin sol ett uttryck för hoppfullhet.

Man säger att katten har nio liv och jag säger att Gävle Varv ser ut att vara nästan odödligt. Icke mindre än elva gånger har varvet måst inställa sina betalningar och göra konkurs men varje gång har varvet rest sig och kunnat fortsätta i andra former. Idag (1984) arbetar på varvet ett 90-tal man. Varvets produkter, tryckkärl och rostfria gavlar sprids snart sagt över hela världen. Så återfinner man i Indien, i Mexiko och framförallt i länderna kring Östersjön tryckkärl. Alla har firmanamnet Gävle Varv.

Arkitekten till porten, Sigge Cronstedt, var inte den mest kände av den grevlige ätten. I vårt län känner vi bäst till hans anfader F A U Cronstedt, som var landshövding i Gävleborgs län under åren 1781—1812. Hans namn återfinnes på milstolparna i hela länet. Landshövdingens initialer lockade på sin tid allmogen att “rimma“. F A U Cronstedt betydde enligt flera Far Aldrig Utan Cognac. Landshövdingen stod icke i gunst hos Gustav III. Då det var riksdag i Gävle 1792 sändes han bort från staden i annat uppdrag. Han var en rikt begåvad man med stora konstnärliga intressen och var bland annat ledamot av Kungl. Konstakademin, där han även valdes till hedersledamot. “Cronstedtarna” har i generationer varit arkitekter och så är det även i våra dagar.

Sigge Cronstedt har kanske inte avsatt så många spår i Gävle. Brittgården i Villastaden som vi idag kallar fastigheten Hemgården, har han emellertid ritat. Gården som ägs av Gävle kommun (1984) är väl omhändertagen.

Jag har många gånger undrat över hur det kan komma sig att Gävle Varv har haft och alltjämt har så många trotjänare. Varvsarbetarna har arbetat i blåst och köld ute i det fria många gånger. Då företaget inställt sina betalningar eller permitterat, har många arbetare trots erbjudande om annan sysselsättning ändå kommit tillbaka till varvet och börjat på nytt. Ett fint kamratskap och en vana vid miljön har återfört dem. De för stadens namn ut över världen. Den vackra porten är ett minne från hamn- och skeppsbyggarstaden Gävle — ett kulturminne som är värt att bevara.

FOLKE LÖFGREN