Stortorgets pyloner berättar – Väinö Helgesson

Konstnär: Erik Höglund (Gävlekonstnär) (1932-1998) – 1973

 

Broschyren om Konsten på det nya Stortorget.

 

 

NORDVÄSTRA PYLONEN

Tro

Fält 1

Den övre delen visar ett ankare, symbolen för människans eviga hopp.

Nedre delen upptar dåvarande Hamrånge kommuns vapen med tre stjärnor och en fisk. Fisken är en ruda som länge ansågs vara en god matfisk. Fiskafänget minner om den betydelse fisket alltid haft för Gävletrakten, men även om Jesu lärjungar som skulle bli ”människofiskare”.

Hela sidan. Ankare Rudan

Hamrånge kommuns vapen. Fiskafänget

————————————————————–

Fält 2

Här symboliseras livets ständiga kretsgång. Överst finns det buddhistiska evighetshjulet och under finns ett moln som ger regn åt jorden. Regnet ger gröda åt hästen som i sin tur låter sitt vatten på jorden som återbördar det till molnen.

Hela bilden. Evighetshjulet. Moln, häst, jord

————————————————————–

Fält 3

Överst finns den sjuarmade ljusstaken som symboliserar det gamla testamentet och den judiska religionen. Under detta fält visas ett statskyrkorum med prästen vid altaret framför församlingsborna. Över honom svävar en ängel och till vänster finns en predikstol med kupoltak.

Hela sidan. Sjuarmad ljusstake.

.

präst vid altare, ängel, predikstol med kupoltak.

————————————————————–

Fält 4

Högst upp finns Gävle stads vapen, fastställt 1941, då G:et i det gamla vapnet ersattes av tre ankare. Redan 1446 hade Gävle fått sina stadsrättigheter av Kung Kristoffer. Nedanför finns en stadsvy från Norra Slottsgatan före 1869 års stadsbrand. Byggnaden till vänster är skolan för växelundervisning och den till höger Berggrenska gården, en köpmannagård från 1815, en av de få byggnader norr om Gavleån, som överlevde branden och ännu finns att beskåda på Norra Strandgata. Undre delen av fältet erinrar om den frikyrkliga väckelsen, för vilken sången var av stor betydelse. Över sångkören svävar duvan, andens och fredens symbol.

Hela bilden Gävle stads vapen

Skolan Berggr. gården. Sångkör med duvan

————————————————————–

NORDÖSTRA PYLONEN

Vetande och konst

Fält 1

Under en svällande sol syns kunskapens träd. De första människorna, Adam och Eva, åt av den förbjudna frukten och fick kunskap, grunden till välstånd och framåtskridande. Men vägen dit är mödosam och kräver studier vid bibliotek och skolor.

Hela bilden Sol, kunskapens träd.

Bibliotek. Adam och Eva

————————————————————–

Fält 2

Här symboliseras läkarvetenskapens studier av människan… Dels den fysiska genom en obduktion, dels den psykiska genom en blottlagd hjärna.

Hela bilden Obduktion

Hjärnan Adam och Eva.

————————————————————–

Fält 3

Konsten representeras av en bildhuggare som mejslar ut en kvinnokropp och en torso, d.v.s. en staty som saknar huvud och lemmar.

Bildhuggare. Torso

————————————————————–

Fält 4

Musiken får sin plats genom notblad, orgelpipor och en fiol. Avslutningsvis betonas åter bildningens roll genom en skolklass som lyssnar på sin lärare vid svarta tavlan. Gävle har sedan 1540-talets trivialskola och 1660-talets gymnasium varit en framstående skolstad.

Hela bilden Notblad, orgelpipor. Fiol. Skolklass

————————————————————–

SYDVÄSTRA PYLONEN

Arbete

Fält 1

Potatisplockare i Hille illustrerar jordens arbetare i det förr så viktiga bondesamhället. På nedre halvan finns ett porträtt av en andens arbetare, P P Waldenström (1838-1917). Denne gävlelektor var en omstridd frikyrkoledare och riksdagsman som 1878 grundade Svenska missionsförbundet. Fältet avslutas med Hedesunda kommunvapen i form av en roddbåt med åror och stjärnor.

Hela bilden Potatisplockare PP Waldenström Hedesunda kommunvapen

————————————————————–

Fält 2

Här visas den betydelse leran och dess produkter haft för staden. Leråkrarna har utnyttjats åtminstone sedan 1600-talet när ett flertal krukmakare var verksamma i staden. Två stora industrier, Bo Fajans (1874-1967) och Gefle Porslinsfabrik (1910-1979) har gjort gävlekeramiken- och porslinet vida berömt.

Hela bilden Leråker krukmakare

————————————————————–

Fält 3

Överst syns Hilles spektakulära och unika kommunvapen. Det är den barbröstade jungfru Hilleborg som enligt sagan byggt den första kyrkan i Hille och gett namn åt socknen. Vapnet kan även ses som en fruktbarhetssymbol över den plöjande bonden. Skogsindustrin har länge spelat en stor roll för gävletrakten. Korsnäs AB, som etablerades i Bomhus under slutet av 1800-talet, har allt sedan dess varit Gävles största industri. (Detta vapen upphörde 1969 då Hille ingick i Gävle).

Hela bilden Hilles kommuns vapen/jungfru Hilleborg.

Plöjande bonde. Timmer till sågverk.

————————————————————–

Fält 4

Här visas den mödosamma metod som användes för att få fram timmer från skogarna till sågverken. Fram till 1970-talet användes vattendragen för timmerflottning, ett farofyllt och mytomspunnet arbete.

Hela bilden Timmerflottning

————————————————————–

SYDÖSTRA PYLONEN

Samhällsbyggnad

Fält 1

På den övre delen visas en kartbild med skog, åker och vatten, som alla tre element gav viktiga förutsättningar för invånarnas materiella verksamhet. På nedre delen visas stadsmiljöer från före 1869 års stadsbrand. Där finns ett borgarhus från Norra Strandgatan, sjöbodar från Alderholmen och låg trähusbebyggelse som än idag kan beskådas i kvarteret Springer på Brynäs och i Gamla Gefle. Längst ner finns den vretmark som hade stor betydelse för borgarnas kreatursskötsel långt in på 1800-talet.

Hela bilden Karta

Elfstrandska och Elfbrinkska borgarhuset på N Strandgatan, sjöbodar på Alderholmen och kv Springer på Brynäs.

Vretmark

————————————————————–

Fält 2

Överst finns Valbos kommunvapen med tre brinnande masugnskrön. De minner om den viktiga järnframställningen vid bruksorterna Forsbacka, Mackmyra och Tolvfors. På nedre delen visas en gammal järnstämpel över en industrisymbol med kugghjul och kättingar.

(Hedesunda, Hille och Valbo) hade vapen, vars giltighet upphörde i samband med sammanläggningarna 1969 respektive 1971)

Det stolta segelskeppet erinrar om den omfattande varvs- och rederiverksamhet som bedrivits i staden åtminstone från 1500-talet. Gävle har alltid varit en av landets största sjöfartsstäder med en glansperiod under 1800-talet innan ångfarten slagit igenom. På gävleskutor vid Gävle hamn inleddes på 1840-talet den stora emigrationsvågen till USA. Över 2000 personer, de flesta anhängare till ”profeten” Erik Jansson (1808-1850), startade resan. 1,2 miljoner svenskar utvandrade.

Hela bilden Valbos kommunvapen, 3 brinnande ugnar Segelbåt

Järnstämpel. Kugghjul/kättingar

————————————————————–

Fält 3

Här avhandlas den stora stadsbranden som bröt ut 10 juli 1869. På ett och ett halvt dygn brann 530 hus ner och 8000 människor blev hemlösa. Praktiskt taget hela staden norr om Gavleån förstördes. Över de rykande ruinerna kan man se tunga regndroppar som slutligen bidrog till att släcka branden. Porträttet föreställer Joel Hägglund, sedermera Joe Hill (1879-1915). Han växte upp i Gamla Gefle och emigrerade 1902. Han blev i USA en framstående och hyllad fackföreningsman, diktare och sångare. Han avrättades 1915 i Salt Lake City, på tvivelaktiga grunder anklagad för mord. Joe Hill har efter sin död fortsatt att inspirera generationer av diktare och protestsångare.

Hela bilden Regndroppar Stadsbranden Joel Hägglund/Joe Hill

————————————————————–

Fält 4

Land skall med lag byggas”. Den gamla svenska devisen symboliseras av en domstolsscen med domare, jury och anklagad.

Det reformistiska samhällsbyggandet i staden har i Olov Danielsson (1855-1910) en av sina tidigaste representanter. Han var 1901 den förste socialdemokrat att ta plats i stadens stadsfullmäktige och var en betydelsefull ledare i organiserandet av den fackliga och politiska arbetarrörelsen.

Domstolsscen Olof Danielsson Land skall byggas med land Industrisymbol med kugghjul och

kättingar.

Väinö Helgesson

Tidigare stadsarkivarie

——————————————————————————————————-

Broschyren ovan kan hämtas på Turistbyrån i Gävle.

Om någon ej vet var den finns (jag fick själv fråga mig fram) – den ligger vid sidan av Rådhustorget – se Foto

Då jag dessutom tog den sista broschyren (just den dagen) bestämde jag mig för att ge ut denna sida.

Vallpojken hälsar välkommen.

Jag måste skratta när jag ser Blixtlåsets storlek på broschyren. Trots att jag hade läst att den var svår att upptäcka i verkligheten och efter att ha letat en del måste jag till slut be om hjälp för

att finna den. (tidigare hade jag trott att det var de rostiga längsgående banden som jag nu förstår är till för att leda bort avloppsvattnet!)

Då jag tror fler kan ha problem med att hitta Blixtlåset tog jag egna bilder. Ta sikte på bordsgruppen på fotot så hittar ni var kedjan börjar någonstans.

Kan notera att kostnaden för detta är 325.ooo kr och jag tycker det är fint när man väl har hittat det!

Här startar dragkedjan. OBS, leta fram bordsgruppen som riktmärke. Här är slutet på den.

Det förra torget invigdes 1974.

Det nya invigdes 5/9 2010.

Apropå konsten på det nyinvigda Stortorget – Björn Widegren

—————————————–

Litteratur om Gästrikland och Hälsingland (Från Storvetas databas)

Resultatlista

Totalt antal träffar: 1

Doknr

Författare

Titel

Förlag/år

Klassif.

Ämnesord

Omfång

Ingår i

Ändring

 

2621 Høyland, Roar ”Jeg fant – jeg fant!” [Erik Höglund, imaginative Swedish artist and designer.] I Konst, musik, teater, film, Särskilda konstnärer, Höglund, Erik, 1932–1998 (Bonytt 1963, s. 45–50.)

———————————–

Materialet är fotat och sammanställt av Lisse-Lotte Danielson

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top