Byggmästare Gunnar Fahlstedt berättar, Del 4

Våra arbetsledare har naturligtvis varit av mycket stor betydelse för genomförandet av våra olika byggprojekt. Några namn var Aron Wahlström, Hilding Edström, Sune Cederström, vår broder Martin, under en kortare tid broder Harry, Harrys pojkar Kjell, Hans och Claes-Göran.

En värdefull och nyttig person var Göran Axelsson, som tidigare var anställd på Gefle Byggmästareförening, som organiserade avtalsuppgörelser med byggnadsfacken om projektavtal, ett för branschen nytt sätt att stimulera löneutvecklingen. Där arbetade de olika yrkena tillsammans och delade på den sammanlagda summa som avtalats för hela bygget På det sättet kom man ifrån den dagliga tvistefrågan om hur många timmar som ingick i ackordet enligt uppmätning som gjordes i efterhand på utfört arbete i resp. grovarbete, träarbete och murare. Med den nya lönemetoden försvann svårigheten att bedöma riktigheten av de dagtidstimmar som krävdes.

Den 30-12-1988 såldes fastigheterna kv. Finland Söder 39:12, Kv Belgien Väster 19:6 till Sven o Gunnar Fahlstedts Fastighetsförvaltning.

Den 30-12-1988 såldes AB Ansg. Fahlstedts

Byggnadsfirma till Reinhold Nord AB. Därmed är epoken som började 1913 i Stockholm av pappa avslutad.

Sven o Gunnar fortsatte sedan sin privata fastighetsförvaltning som påbörjats i och med att Kv Stadsdiket N Stapeltorgsgatan byggdes 1960.

Nästa radhusobjekt blev kv. Skruvstycket där vi satte spaden i jorden den 18 juni 1956. Där flyttade man in under februari och mars 1957, bland de inflyttande då fanns Stig o Kerstin.

Stig var inte den ende av oss som är samlade här idag som anställdes 1954, Aron Wahlström började den 13 augusti samma år som snickare för att i november 1956 ta över som arbetsledare.

Vi flyttade vårt kontor när det var rivningsdags hemma på Södra Rådmansgatan 8 till Södra Kungsgatan 12, där vi fick för många rum och där jag tror att ingen av oss kände oss riktigt hemma. När så Brunnsgatan 66 var färdigställt återvände vi som hyresgäst i kv. Finland till ett mycket trivsamt kontor på tre rum.

Låt namn som Kyrkbacken, Sätern, Fallet, Gläntan, Ängslyckan, Furubo, Sörbyvallen, Musseronen, Tierp, Österbybruk, Blåskägg, Lillhagen, Stadsdiket, Bygdekikaren, Spartallen, Stammen, Nyvall, Grandungen, Ståndaren och Pistillen, Trattskivlingen, Natt o Dag, Gestricius med flera skymta förbi i minnet. Till synes nostalgi att rabbla dessa namn men de rymmer ju mycket av vad vi sysslat med under dessa 24 år.

Ett nytt skede av verksamheten inleddes när vi vågade satsa på Stadsdiket, där vi stolta flyttade in i vårt “stora kontor” 1960.

Några flickor har ju Stig anställt under årens lopp. Några arbetade en kortare tid. En trotjänare anställdes 1 juli 1961, det var Saga Skärberg.

Som Ni förstår skulle jag kunna hålla på länge med att prata verksamhet under dessa 24 år, men låt mig i stället prata om vad Stig betytt för den utveckling som vi i vårt företag fått vara med om under byggandets gyllene år på 50-60- och 70- talen.

För att sköta alla förekommande kontorsgöromål på Rådmansgatan, med upptrappning vid bildande och medförande bokföring av bostadsrättsföreningar, utbyggnaden av sociala avgifter med allt det underlag som detta kräver för att erlägga rätta belopp, all statistik som skall till organisationer och myndigheter, uppbyggnad aven hyresförvaltning med alla kontakter som krävs därvidlag, inte minst med bostadssökande och hyresgäster, vaktmästare, trappstäderskor med flera.

Den administrativa uppbyggnaden av ett nytt företag. vårt Måleri AB.

Till allt detta har Stig ett omvittnat, jag vill säga oslagbart, noggrant, överskådligt nästan kusligt perfekt gjort allt under svällande bokslut för Byggnadsfirman, Bostadsrättsföreningar, Måleri Ab och upprättat alla våra deklarationer under årens lopp.

Dessa krävande arbetsuppgifter har Du Stig offrat varje år av kvällarna mellan nyår och slutet av mars som vi aldrig nog kan förstå att uppskatta.

Där har Kerstin, Eva och Staffan fått avstå mycken tid som dom skulle fått äga och vara tillsammans med Dig.

När jag skrev ihop dom här raderna kom jag att besinna mig och tänkte, måtte Stig aldrig be mig skriva ett betyg för jag kommer inte att klara av det, det går inte att sätta på pränt alla Dina meriter och kunskaper.

Ett företags viktigaste del är den kamerala, att den avdelningen fungerar är ett livsvillkor Jag vill säga till Dig Stig att tack vare Din orubbliga känsla för korrekthet och organisation står vi på fast mark.

Utvecklingen har förändrat våra möjligheter, alla vet ju bakgrunden, jag känner därför att den möjlighet till trygghet för Dig och Din familj som anställningen hos Rainers kommer att innebära gör det här avskedet mindre smärtsamt än eljest

Du vet ju Stig att jag under åren varit lättantändlig mot många människor, men det är ej många gånger som vi växlat hårda ord mot varandra och detta kan ju endast förklaras med att vi känt oss så underlägsna det sätt Du skött Ditt arbet.

För oss känns det tryggt att veta att Du inte överger oss utan håller Din skyddande hand över oss även i fortsättningen.

För att Du ska orka upprätthålla Din stora arbetskapacitet ville vi gärna ge Dig ett redskap som ger Dig en möjlighet därtill.

Vill Du mottaga denna cykel som ett litet men välment tack för att vi fått ha Dig som vän och arbetskamrat under minst halva Ditt yrkesliv.

Tack Stig.

Ett stort tack till Stigs starka stöd, Kerstin. Dessa 24 tulpaner rymmer 24 års tacksamhet.

Samtidigt vill vi överlämna ett kuvert var till Eva och Staffan som visar vår tacksamhet att Ni släppt till Er far till oss.

Vi utbringar en skål för familjen Lindgren.

Stadsarkitektkontoret i Gävle:

Stadsarkitekt Sven H Wranér Stadsplanearkitekt Per-Olof Levert

Fröken Ahlberg, stadsarkitektkontoret

Ingeniör Malmgren, stadsarkitektkontoret

Ingeniör Lennart Edqvist, stadsarkitektkontoret Byggnadsinspektör Filip Persson

Bygnadsinspektör Tore Olsson

Stadsarkitekt Erik Larsson

Stadsarkitekt Gunnar Lidfelt

Vice Stadsarkitekt Erik Glud

Vice Stadsarkitekt Göran Widinghoff

Fastighetskontoret:

Fastighetschef Louice Campanello Fastighetschef Tage Johansson Fastighetschef Sture Rosenlund Fastighetsingeniör Bergström Fastighetsingeniör Thorpö

Fastighetsingeniör Nils Aurosell Fastighetsingeniör Lennart Viklund Verkmästare Hall

Länsbostadsnämnden:

Länsbostadsdirektör Valter Pettrsson

Ingeniör Lawö

Stadsingeniörskontoret:

Stadsingeniör Erik Bergqvist Mätningsingeniör Larsson Mätningsingeniör Hagelin Stadsingeniör Stig Otzen

Stadsingeniör Gunnar Berg

Gävleborgs Sparbank:

Direktör P J Lindgren Kamrer Sven Sandlin

Upplandsbanken:

Direktör Harald Westling

Svenska Handelsbanken:

Direktör Carl Berndt

Direktör Landgård

Direktör Stig Kemp

Kamrer Lennart Persson

Sundsvallsbanken:

Direktör Arne Olofsson

Direktör Jan Eriksson

Direktör Hans Nordgren

Gävle-Dala Stadshypotek:

Direktör Tryggve Ahlgren

Kamrer Bent Malmsten

Direktör Leif Delin

PK Banken:

Direktör Stig Holmberg

Det kan förefalla egendomligt med så många

bankkontakter. Förklaringen ligger i att pengar till

byggnadskreditiv var svåra att komma åt, därför gällde det att ha många kontaktytor.

Stockholms Byggmästares Ömsesidiga Olycksfallsförsäkringskassa, där pappa redan när han startade sin firma 1913 försäkrade sina anställda.

Caltex Oil AB, bensin till bilar.

Arvid Portström, smed, med son Birger. Th. Albrektssson, presseningsuthyrning.

Eriksson & Setterlund byggmaterial, Rune Setterlund.

Karl Jansson & Son, smide Karl och Ingemar Jansson

Järbo Såg & Hyvleri, trävaror.

Arvid Hillgren, snickerifabrik, Mehedeby.

Svedens Murbruksfabrik, puts- o murbruk.

Folke Sjödin Järnhandel Sandviken.

Arvidsbo Grustag, Tierp.

AB Hjalmar Andersson & C:o, största

byggmaterialleverantören, Åke Bengtzon,

Alf Friskman, Rune Nilsson, Lasse Nyberg, Åke Johansson, Rune Larsson.

Stockholms Siporexfabrik

Järbo Grus

Jacob Wennberg största järn o beslagsleverantören, Gösta Westlund.

Dalarnas Ledstångsfabrik, träledstänger.

F.O. Franzen Plåtslageri, Bertil Franzen.

Gösta Andersson AB transporter, grus, grävmaskiner.

Gävle Glasmästeri AB, Gerhard Nilsson

Ab Th. Janssons Jernhandel Tierp

Esbjörns Plåtslageri, Gustaf Esbjörn

Pontus Carlsson Målarmästare.

Lennart Lönn Måleri

Uppsala Läns Skogsägareförening

Ernst Th. Nilsson, Stenhuggeri Gävle.

Berga Stenhuggeri, Kumla, kalksten.

C.P. Lindbom & Son, masonite grustag, puts o murbruk.

Bröderna Cederlöf, kakelarbeten. Eric Cederlöf, Erik Jämtberg.

G. Dahlströms Stenhuggeri.

Jäderbergs Snickerifabrik Järbo

N.A. Nyberg, trävaruhandel, Sven Nyberg

AB Vibroverken, betongvibratorer.

J .EM. Delin AB Gävle keramiska produkter, Leif Delin, Gösta Edelstad.

AB Elinge Såg, Tierp.

A. De Wents Snickerifabrik, Gävle.

Pegels Glasmästeri, Gävle.

Månkarbo Cementgjuteri.

Fahlström & C:o, byggmaterial.

Elektriska Installationsbyrån, Oskar Bodin, Åke Bodin.

Fastighetsföreningen Gefleborg Ordförande

Handelssocieteten i Gefle Vice ordförande

De Handikappades Hus i Gefle Ordförande

Fritidsuppdrag:

Gävle Cancerfond Ledamot

Gävle Simsällskap Ordförande

Odd-Fellow Logen nr 52 Gefleborg Övermästare

Odd-Fellow Lägret nr 10 Tre Pelare Huvudpatriark

Huvud- o ExhuvudpatriarkFörbundet Vice ordförande

Odd-Fellow Storloge Storrepresentant

Handelsklubben i Gefle Klubbmästare

Min uppfattning om mig själv när jag ser tillbaka på min ungdom, var att jag belastades av stor blyghet. Jag hade svårt att kunna närma mig flickor och hade bara en liten skara av pojkkompisar En av orsakerna kan ha varit, som jag först senare förstod, att pappa var 49 år när jag föddes och att han av åldersskäl ej skulle leva så många år efter det jag blivit myndig. Detta hämmade mig i mitt sociala liv. I stort inskränkte sig min fritid till livliga besök på våra biografer i Gävle.

Jag var 25 år när pappa avled och fick då en känsla av behov att söka mig till mina gamla skolkamrater, där Erik Westlund och jag började skolgång tillsammans på Södra Skolan, senare Hans Åkerlind och Sven-Inge Marck i realskolan. Vi skolpojkar, och även sedan skoltiden låg bakom oss, träffades på kvällarna för att gå Nygatan upp och ner mellan Centralgatan och Västra vägen. Som jag förstått senare var det väl ett sätt att nå kontakt med flickor. Men blygseln höll mig tillbaka.

1950 i slutet av januari var det en sådan där kväll då Erik berättad att han tog lektioner för att ta körkort och undrade om jag var villig att låta honom få övningsköra med Chevroleten av 1947 års modell som vi övertog i firman när pappa dog. Jag var positiv och det bestämdes att vi påföljande söndag skulle göra en övningstur. Erik återkom under veckan och undrade om hans flickvän Anita Grees, som var från Sandviken, kunde få följa med, men då ville hon ha med sig en flickkompis. Det var ju en utmaning för mig att komma att sitta så nära en flicka som det skulle bli en hel dag i bil. Det positiva svar jag gav då, kom ju att påverka hela min framtid. Det var då Barbro Randström kom in i mitt liv. Jag tror att det var mitt liv dittills stora överraskning att jag klarade detta prov. Jag minns att vi lämnade av Erik och Anita hos hennes föräldrar och att Barbro och jag fortsatte hem till hennes hem. Att träffa ytterligare nya människor samma dag var en stor prövning, jag hade lätt för att rodna och känna hetta i mitt ansikte. Jag bjöds på te hos familjen Randström och samtalade med hennes föräldrar. Jag har inget minne av att Barbro och jag bestämde oss för att träffas vidare.

Vi hade en reparation efter en stor vattenskada på folkskoleseminariet i Gävle. Måndagen efter tittade jag till arbetet och var på väg därifrån när jag mötte Barbro i en av korridorerna. Jag visste ju att hon studerade där och tanken att träffa på henne fanns naturligtvis. Vi pratades vid och vi kom överens om att gå på bio tillsammans. Efter detta har vi levt ihop, vilket är när jag skriver detta drygt 55 år.

Jag har Barbro att tacka för mycket, främst att vi fått fyra välartade barn, Eva 1954, Peter 1957 ett hopp till 1964 då Kristina föddes och sladdbarnet Karin som kom 1968. De har varit till stor glädje för oss.

De har under åren givit oss 11 barnbarn.

Barbro har varit ett stöd för mig. Som företagare med stort ansvar för att firman ekonomiskt skall överleva, är att familjens ekonomi sköts så bra, att den lön som vi tilldelade oss inte var för stor utan att vi höll oss inom ramarna, och lät överskott i firman stärka dess ekonomi.

Då jag till största delen skötte kostnadsberäkningarna för underlag till anbudsgivning och projektering av egna objekt krävde de många gånger arbete över helgerna. Då hade Barbro ansvaret och rent fysiskt ett tungt arbete med fyra barn. Så här efteråt förstår jag att hon var kolossalt lojal mot mig när det gällde företaget.

När jag nu ser tillbaka förstår jag inte att det accepterades. Hon fann sig, och var alldeles för undfallande. Jag har nu upptäckt att hon karskat upp sig och framhåller sin åsikt och hävdar den med all rätt, jag erkänner nu att hon nästan alltid är den som haft rätt. Det är stimulerande och nyttigt för mig.

En annan stor styrka hos Barbro har varit hennes känsla för hemmets ekonomi, det har varit vår familjs stora tillgång, vi har aldrig vad jag kan minnas “bråkat” om pengar.

Vi lever nu ett behagligt pensionärsliv, vi är lyckligt lottade att få bo i villa i kv Lövsångaren, Strömsborgsvägen 5. Vi har vårt paradis uppe i Ramsjö där vi tillbringar ett par månader under sommaren och sedan 1998 i vårt fritidshus i Tällberg. Tillsammans med att vi har ett lagom föreningsliv och en god vänkrets känner vi oss privilegierade, att njuta på vår ålderdom.

I sammanhanget med att beskriva vår fritid får jag ej glömma Tranholmen som vi förvärvade 1978 och där vi tillbringat delar av somrarna. År 2000 tog Kristina och Karin över. Men efter några år ansåg sig Kristina och hennes familj, som är bosatta i Frankrike, att de ej hade tid att nyttja huset tillräckligt mycket utan önskade hoppa av. Därför återköpte vi fastigheten 2007.

Vi finner stor tillfredsställelse i att även för våra barns familjer, dessa fritidshus är en källa för rekreation.

1905 träffades för första gången herrar som var engagerade i det politiska livet i Gefle på ett av stadens kaféer för att diskutera samhällsfrågor. Medlemsantalet är begränsat till 25 män som skall vara pensionärer. Sammanträden sker varje tisdag och f.n. på Vandrarhemmet.

Lika som i Rotary förekommer vid varje sammanträde föredrag av egna medlemmar eller inbjudna.