“Gävlevandringar med Folke
av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”
Prästgården, Kyrkogatan 2 E
Väster
Prästgården vid den kurva av Kyrkogatan som följer åns rundning. Byggnaden var tidigare reveterad.
Foto 1986: Gefle Dagblad
Prästgården i Gävle ligger vid Heliga Trefaldighetskyrkan och ingår i kvarteret Ordinarius. Alla hus i kvarteret torde vara från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet De räddades från 1869 års stadsbrand främst genom att ingen träbebyggelse fanns på norra sidan om Kyrkogatan. Där låg runt omkring kyrkan vår gamla kyrkogård omgiven av stora skyddande lövträd. På den södra sidan av kvarteret rann Gavleån, och alla hus hade strandtomt.
Där prästgården ligger i dag har funnits ett pastorsboställe på ungefär samma plats, enligt en stadskarta från 1706. Troligtvis har en prästgård legat där före 1634, då nuvarande kyrkan byggdes.
Otät prästgård
Mot slutet av 1600-talet var prästgården så förfallen, att dåvarande kyrkoherden Johan Schaefer(1690—1725) i fyra år måste hyra tjänstebostad i staden. Kyrkoherden säger då om prästgården att “när han kommer in i stuvan och luckorna för fönstren stängda äro, ser han dagen lysa genom husknutarna allestädes”.
Prästen erbjuder sig att själv med hjälp av en arbetskarl driva väggarna täta.
År 1764 uppfördes den nuvarande prästgården i samma kvarter, där den gamla gården legat. På den stora tomten fanns även stall, ladugård, vagnslider m m. Uthusbyggnaderna revs vid sekelskiftet utom det gamla brygghuset, som i dag ingår som en del i ungdomsgården Olofsgården.
Byggdes till
1914-1915 skedde stora förändringar i huset. Sedan rivning och nybyggnad allvarligt diskuterats, fick arkitekten Fritz Ulrich från Stockholm i uppdrag att ge huset en för sin användning passande form. Huset byggdes till med en våning och försågs med mansardtak (brutet tak). Det gamla förenades bra med det nya. Arkitekten var van vid påbyggnader. Påbyggnaden av Börshusetvid Gamla Grand var hans verk. Frontespisen och portalen är typiska för många prästgårdar från denna tid. Dörrarna med dörrkläpp hör även hit
Gästfrihet
I dag inryms mottagningslokaler för en diakonissa som är sjukvårdsutbildad i själva prästgården. Kyrkoherden bebor större delen av prästgården, där stor gästfrihet utövas. Här sammanträffar ibland kyrkans präster och lekmän för att i en otvungen och personlig anda diskutera kyrkliga angelägenheter. Efter högmässan i kyrkan samlas man numera (1984) ofta sommartid till samvaro i prästgårdens vackra trädgård där prostparet Karin och Sture Rolfhamre står för värdskapet.
Församlingsmedlemmar medverkar med föredrag och annan underhållning.
Den s k bogårdsmuren runt kyrkogården och kyrkan revs omkring 1820 och ersattes under 1840-talet med ett stängsel av järnkedjor. Kvar fanns, då fotot togs, en av de överbyggda portarna i muren, en sk stigport eller stiglucka. Den syns framfor trädpartiet tv om kyrkan.
Stigport
Stigport
Dagens kyrkor kan ibland vara svåra att urskilja bland omgivande byggnader. På det övre fotot, taget 1893- 95, ser man hur Heliga Trefaldighets kyrka dominerade över den småskaliga bebyggelsen. Tv syns några hus vid Drottninggatan, th byggnader längs Kyrkogatan, med strandtomt mot ån. (Prästgården ligger ännu längre åt höger och syns inte på bilden )
Den nedre bilden, som är odaterad, visar också miljön runt kyrkan Kyrkogatan bakom den sittande mannen har kullersten Beläggningen byttes på 1950-talet Huset i bakgrunden är en privatbostad, Kyrkogatan 2 D. På fotot syns denna byggnad mellan prästgården och trädet.
Båda bilderna är från Gävle kommuns centralarkiv (glasplåtar).
Reprofoto: Ingrid Landberg.
Kyrkogård blev park
Av den gamla kyrkogården runt kyrkan finns ej mycket kvar. Den är upptagen som parkmark numera. Stadens parkförvaltning sköter “parken”. Det Brändströmska gravkoret står kvar omedelbart öster om kyrkan. Två järnhällar ligger ej långt ifrån kyrkoherdebostället. På den ena hällen står: “Här hvilar Carl Anton Garberg. Dess maka Brita, Elisabeth Bjurberg samt deras dotter…” och så årtalet 1801. På den andra hällen står: “Här hvila Nils och Carl Jacob Sehlberg med deras hustrur Catharina Isberg och Althea Elisabeth Bergsten. Efterlevande barn ristade runan 1884″.
Skeppsredare
Inte långt från kyrktornet och alldeles intill I kyrkmuren ligger tre gravhällar av gävlesandsten som troligen är äldre än kyrkan, vilken blev färdigbyggd 1654. Två av stenarna är ornamenterade. På den ena gravstenen kan man läsa årtalet 1652. Den andra gravstenen har en inskrift på latin.
Att Carl Anton Garberg och Nils samt Carl Jacob Sehlberg fått ha kvar sina gravstenar vid kyrkan kan förklaras med att det tidigare var ett gravkor på platsen för stenarna. Carl Anton Garberg var | storpamp i staden och drev segelduksfabriken på Steneberg. Dessutom var han skeppsredare. Nils och Carl Jacob Sehlbergvar också storköpmän och skeppsredare. De gravhällar som finns inne i kyrkan i dag låg från början över murade gravkamrar, som raserades när golvet sänktes 1875. De låg täckta av bräder fram till 1937. De tre ovannämnda stenarna flyttades dock ut, av brist på utrymme.
Till prästbostället hörde, enligt ett kontrakt från 1730, behörig badstuva och köllna (torkhus för lin), stallgård, ett stort prästänge för höslåtter, ladugård, åkrar till sådd och träda med behöriga lador samt kålhagar efter nödtorft och ett stolphärbre — allt som allt 50 tunnland jord. Till prästgården hörde den så kallade Kroknäshagen och Prästholmarna i ån. Kroknäshagen kallas i dag för Boulognerskogen och Prästholmarna med omgivande mark är Stadsträdgården. Enligt ett kontrakt som gäller i evärdlig tid arrenderar staden denna mark av kyrkan för 3 500 kronor om året. Pengarna går till en prästlönefond.
Till sist: hela kvarteret Ordinarius med fastigheterna Kyrkogatan 2 A, 2 B, 2 C, 2 D och 2 E är omistligt ur kulturhistorisk synpunkt. Fastigheterna är sammanbyggda. Gårdarna B, C och D har portlider. I fastigheten 2 B finns vackra takmålningar.
Prästgärden uppfördes 1764 och påbyggnaden skedde på 1910-talet.
Gefle Dagblad 1 september 1984
,
Utgiven 1988.
Barbro Sollbe.
Källa: Gävlevandringar med Folke av
Folke Löfgren och Barbro Sollbe.
———————————–
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.