02 Johan III, del 1, kap II

KONUNG JOHANS INTRESSE för konsten, särskilt arkitekturen, visade sig tidigt och utvecklades under hela hans regeringstid. Han inkallade från Italien, Tyskland och Nederländerna skickliga byggmästare, målare och bildhuggare. I byggnadsverksamheten ingrep han ofta genom egna utkast och ritningar, och hans bevarade byggnadsbrev vittna om att han förstod sig på arkitektur och satt sig in i den italienska renässansstilens principer. Han var mycket intresserad av äldre monumentala byggnadsverks bevarande och lät restaurera bl. a. domkyrkorna i Uppsala, Västerås, Linköping, Skara, Åbo och Reval, samt Storkyrkan, Riddarholmskyrkan och S:ta Clara kyrka i Stockholm.

I den stora krets konstnärer och konsthantverkare, som samlades kring kung Johan märkas bl. a. Willem Boy, tre bröder Pahr, Baptista van Utheroch Arent Lambrecht. På sina slott byggde han kapell, så som fallet blev även på Gefleborg. Medan ännu en mängd stora byggnadsarbeten – bl. a. Kalmar slott och Borgholm, det största – var i gång, sände han år 1579 sin fogde, den redan nämnde Olof Hising, ett brev med befallningen:

”att Wij ändeligen wele udi dette år hafve en bygning av kårswirke upsatt, som Wij och Wår Elskelige kära Hustru och barn samt wårt Hoffruentimmer kunde wistas uthi ther på kunungsgården i Geffle”. ”Elskelige kära Hustru” var drottning Catharina Jagellonica och barnen var Sigismund, 13 år, och Anna, 11 år.

Den verksamme och praktälskande kungens planer växte snabbt. Han lät göra ritningar och modell till en ståtlig slottsbyggnad av sten. Hans gamle trotjänare Johan Sanderson utnämndes 1583 till befallningsman över Gefle stad och Gestrikland och därefter kom arbetet i gång. Allmogen åtog sig dryga körslor av timmer, sten och sand men missnöjet kommer dock naturligt nog ofta fram i klagomål. Kung Johan lät dock inte förmå sig till dröjsmål med arbetet på slottet, som han ansåg sig behöva, då han ”för sina lägenheters skull orsakades att sig dit begiva. Och han kunde icke med mindre göra’t, än att de nu måste förhjälpa därtill”. Och så blev det att sätta än raskare fart på de små norrlandshästarna, där de längs oländiga vägar knogade fram med, per gård utskrivet antal, foror av stockar och sten.

Om Johan III besökte Gefle under arbetets gång är inte känt, men att han ämnade sig dit synes av en på hösten 1586 utfärdad befallning till stadens borgmästare och råd ”att de då strax skulle låta utpåla Ån dersammanstädes på båda sidor, så att H. Maj:t med Galeider kunde komma derupp till konungsgården”. – Kanske kom han dit före sin död 1592, kanske icke.

Johan IIIs andra fru var Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö).Mer info om henne och deras son.

Porträttet av Johan III är målat av Baptista van Uther 1582 och finns i Palazzo della Prefektura, Siena. På bilden nederst till vänster står:

IOANNES TERTIUS DEl GRATIAE SVECORUM GOTHORUM­WANDALORUM ETC: REX, MAGNUS PRINCEPS FINLANDIAE, CARELIAE, INGRIAE ET SOLONCIJE, RUTHENORUM ESTONIAE Q LIVONUM DUX AETATIS SV JE X X X X V REGNI VERO X V I I I L