Publicerat i Arbetarbladet den 28 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna för att förstora dem! Var det Kjell som gav namn åt Källö och Källmur? Var det metallen koppar som namngav Kopparviken? Eller var det en som “koppar”, alltså en fältskär, någon som slår åder? Jan Sterner reder ut […]
Publicerat i ? den ? Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka för förstoring! GAMLA HUS PÅ SÖDER Slutet av 1600-talet och förra hälften av 1700-talet var en återhämtningens tid för Gävle efter nedgången på 1600-talet, då restriktioner i fråga om handel och sjöfart och centralisering till Stockholm påtvingades staden av regeringen,
Publicerat i Arbetarbladet Lördag 20 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Heliga Trefaldighetskyrkan. Klicka på bilden för att förstora upp den till lämplig storlek Den tunga porten är stängd. Det är inte bara att komma och gå, som man vill, numera. För därinne finns en skatt. Ändå står det, på
Publicerat i ARBETARBLADET Måndag 12 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Under forntiden låg ett så kallat vi, en hednisk offerplats och ett gravfält där regementet i Gävle idag ligger. Foto: STEFAN TKATJENKO Regementet en plats för hedniska offerriter ■ Var brändes häxorna i Gävle? Vem gav egentligen Kristinaplan sitt namn?
Publicerat i Gefle Dagblad 6 juni 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna för att få dem i större format! Det stora tågbråket i Gävle Geografiska omständigheter samt en hög grad av “revirtänkande” hos två stora järnvägsbolag kom att bli orsaken till att sjö- och stapelstaden Gävle under 60 år
Publicerad i Gefle Dagblad 29 april 2010. Uppsala-Gäfle Järnvägar UGJ kom, tjugofem år efter Gefle Dala Jernväg GDJ, att bli den andra järnvägen med ändstation i Gävle. Järnvägen invigdes den 14 december år 1874 och hade sin station på södra sidan av Gavleån. De två järnvägsbolagen kom ständigt att fejdas. Efter några
Textförfattare Den krans av Guld, För Gävles Barn och Brynäs är vårt namn. Den krans av Guld Ditt vackra namn det visas i skyn med en tro av längtan och hopp i den kamp du går för vår stad av himmelska färger en evig syn för varje år du har ditt mål
Stadsdelen Brynäs kom från sin begynnelse att bli en arbetarstadsdel. Flera hantverkare och småföretag kom att förlägga sin verksamhet till kvarteren söder om Gavleån. Stadsplaneringen kom igång. Med Brynäsgatan som ”stam” blev de korsande tvärgatorna numrerade och namngivna som Första Tvärgatan o.s.v. till Sjunde Tvärgatan, även en åttonde Tvärgata var påtänkt men kom aldrig
Publicerat i Gefle Dagblad 29 november 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Birger Portström, känd före detta smed i Gävle, har skickat Gefle Dagblad några bilder och en text med minnen. Det handlar om en icke föraktlig del av Gävles hantverks- och företagarhistoria. Ordet överlämnas till Birger: “Som gammal gävlebo uppskattar jag er
Publicerat i ? den ? Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Här står ett biträde och välkomnar fotografen in i Holmströms charkuteriaffär. Holmströms på Femte Tvärgatan var många Brynäsbors egen kvartersbutik, – – Som handlare fick man lära sig att skilja på de som klarade kredit och de som inte gick att lita på.
Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 19 januari 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Den 17 september 1962 var en stor dag i Gävle. Jordbruksminister Eric Holmqvist invigde Böndernas hus, den biblioteksfastighet söder om Gavleån som i dag föreslås bli kulturknuten Gefle Wapen. Landshövding John Lingman höll också tal och det dansades folkdans på det då
Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 27 december 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Vykort juli 1919. Nyberg i Bomhus, stadsvret från 1500-talet och fäbod från 1600-talet, på fotot en välansad idyll. Gissningsvis är de tre personerna till vänster tjänstefolk – trädgårdskulla, ladugårdsskötare eller jordbruksarbetare, husa – och kvinnan i vitt en stadsfröken
Skannad artikel från Arbetarbladet som hittats i Stadsarkivet. – SNART FINNS det inga kaféer kvar i Gävle, sa min gamle bekanting. Han var på besök i stan efter många års vistelse på annan ort. – Annat var det 1935, när vi första gången kom till stan, sa han. Minns du alla kaféerna vi
Publicerat i GEFLE DAGBLAD 22 juni 1889 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Ridhuset på Alderholmen syns på detta flygfoto från 1930-talet, taget av O Bladh och bevarat i Gävles centralarkiv. Liksom Hotel Baltic i förgrunden har ridhuset ena kortändan mot Drottninggatan. Till vänster om ridhuset, som har vita dörr- och fönsterinfattningar, går en mindre
Titta på dessa båda äldre bilder. Visst måste det väl vara helt olika byggnader eller kan de vara upprustade? Jag vore tacksam över era synpunkter som hjälp…. Kyrkogatans baksida Kyrkogatans baksida ————————————– oktober 3 – 2012 Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be Related posts: Murénska Badhuset 1920 Brynäsbilder 5 från Gävle – Från Mats Wibergs