TITTI SCHULTZ - Gävle i mitt hjärta

Publicerat i Gävle Dagblad söndag 9 sept 2012

Motvilligt flyttade jag från Gävle 1996, det var ju i Stockholm jobben fanns och definitivt om det var medier man ville jobba med. Jag var ju seriös journalist med fin utbildning men lokaltidningarna ville inte ha mig, eller jag jobbade ändå ganska länge på denna tidnings radiotidning för synskadade och nu har jag ju onekligen nästlat mig in litegrann! Men jag var ju den nye Janne Josefsson, jag skulle bli murvel och grävagrävagräva. Trots att jag visste att jag var vad lokaltidningarna behövde så fanns det inga jobb.

Jag vände blicken mot den kommersiella radion som då hade lokala nyheter i Gävle. Duktiga kollegor lärde mig massor och spännande var det när lokalpolitiker blev påkomna med besök på sex-klubb i Bryssel, minns ni Crazy Horse-härvan? Jag fascinerades och fasade över dessa folkvalda herrar med flackande blickar och fuktiga pannor som levererade den ena lögnen efter den andra.

Så kom frågan om jag inte ville jobba på samma kommersiella radiokanal men i Stockholm. Ville och ville. Då hade Gävle det största Stockholmskomplex i alla fall jag skådat. Om man ville vara något överhuvudtaget, och det ville alla, så åkte man till exempel till Stockholm och köpte sina kläder. Viktigt var också att aldrig tycka att något i Gävle var riktigt bra eller coolt. Jag tycker att det har ändrats. Eller så växte en fånig generation upp. Ironiskt var det att jag som inte ville flytta från Gävle åkte hem från Stockholm varenda helg, hatade Stockholm och älskade Gävle. Nu är Stockholm hemma och Gävle är – också hemma.

Nu har jag förstått att en varumärkesundersökning visar att Gävleborna inte är helt missnöjda med staden. Fyra av tio bjuder gärna hit andra och uppmuntrar andra att flytta till Gävle. Däremot plockar Gävleborna ned sig själva och tycker sig vara reserverade, andra tycker att ni är lättsamma och jordnära så då funkar det ju fint att vara reserverad. Jag tycker generellt inte att man ska vara helt nöjd, några detaljer som tillväxt, arbetstillfällen, skola och miljön måste bli bättre. Härligast är att Gävleborna har framtidstro! Strålande, håll i det. Håll inte på och åk till Stockholm, där är folk inte reserverade, där är de dryga. Inget att sträva efter. Trångt är det också. Hälsa gärna på men åk hem igen. Kom företrädesvis en vardag för helgerna är obehagligt fullsmetade med folk, kom gärna i oktober när turisterna åkt hem. Stanna inte för länge. Det finns ändå inga jobb och ingenstans att bo.

Nu trumfar Gävle Stockholm med hästlängder. När det ändå känns motigt i Gävle, betänk då alla stockholmare som egentligen är inflyttade lycksökare som jag själv. Folk som tror att gräset är grönare. Det ar det inte men jag landade på en kvist som först var torr och trist men långsamt började det knoppa sig lite. Nu följer min kvist årstiderna. Oftast har den gröna blad, ibland blommar det till och med men då och då blir den knastertorr igen och ibland är det så det stryker att den ska brytas av.

Om den dagen kommer, att kvisten brister och jag dunsar i backen, då vet jag en sak. Jag styr norrut. Hoppas jag är välkommen tillbaka.

(Jaa Titti – själv tar jag emot dig med stora famnen …., Lisse-Lotte)