Klickbar bild, klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till artikeln
Fotat År 1999.
När Stadshypotek flyttade från sitt gamla gedigna stenhus vid Stortorget ville beställaren att det nya huset vid Drottninggatan skulle vara “enkelt och genialt och något av bankernas IKEA”. Huset skulle ha en tydlig signaleffekt och stämma med företagets nya affärsidé. Förebilden hämtades av ledningen för stadshypoteket från tyska och amerikanska tidskrifter. Där visades hur moderna banker såg ut internationellt vid denna tid när de låg i ett centralt läge. Folk som gick på Drottninggatan skulle dras in i huset genom en stor entré, och möta en öppen och välkomnande värld för att låna eller köpa pengar som vilken vara som helst. Att låna pengar skulle inte vara så konstigt och högtidligt. Ett tidigare förslag att göra ett putsat hus som smälte in i kvarteret förkastades av beställaren. Arkitekterna borde mer tänka på varuhusets princip än den slutna traditionella banken.
Stadshypotekets hus byggdes 1989-90 och uppfördes med glasade fasader och granitsocklar. Huset bröt sig verkligen också ur den omgivande bebyggelsen och vållade av detta skäl då en viss debatt bland Gävlekännarna. Platsen vid Drottninggatan ansågs vid tillkomsten vara väldigt förpliktande och krävde ett värdigt hus anpassat till sina grannar. Drottninggatan hade under de senaste åren tappat något av sin publika dragningskraft och man ansåg därför att den behövde liv och rörelser och affärer och hus som förstärkte gaturummet.
I dag har många accepterat huset och tycker att det är tjusigt och ger just lite liv åt Drottninggatan på ett annat sätt än man först tänkte sig. Drottninggatan har de senaste åren fått en ny markbehandling och belysningar och blomarrangemang. Därigenom har man försökt ge gatustråket en slags kvalitet som i England heter “townscape” som i detta fall blivit en smula valhänt. Tanken är att visa omsorg om gatumöblerna genom färg och form som passar den gående människans behov och stimulerar hennes alla sinnen. Försöket är lovvärt eftersom stråket annars kommer i ett slags bakvatten mot de stora torgen.
Nu står huset där med sina lite fräcka fasader och sin entré på diagonalen som en slags påminnelse att staden Gävle lever i världen med sina snabba kapitalrörelser. Stadshypotek fick en ljus och luftig lokal med inneträdgård och med en uppsättning intressanta Hedesundavävar i entrén. Huset är lätt att bygga om med sina moduler. Personalen trivs i sin inneträdgård.
Efter det att huset projekterats och anpassat sig till det befintliga grannhuset i öster så revs detta. En helt ny förutsättning fördes in. Vad skulle man göra med en död brandgavel i väntan på att det nya bygget tog form? Huset såg egendomligt osymmetrisk ut när man vandrade Drottninggatan från stationen. Själva varuintaget hade ju riktas västerut mot Stortorget. Huset blev avvisande i stället för att bli en kundmagnet.
Man bad konstnären Olle Lindström, känd för sina muralmålningar göra en rolig bild av en person som målar upp några kända Gävlebilder. Alla de som i för stor brådska rivits under rekordåren.
Klickbar bild, klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till artikeln
Målningen är magnifik och symboliserar något av den moderna arkitekturens dilemma: att både vara aktuell och kunna åldras vackert med hänsyn till skiftande krav, skapa ändamålsenliga rum såväl ute och inne för olika verksamheter men också vara bärare av ett reklammässigt budskap som snabbt åldras. Till det nya räknas de allt mer avancerade byggmetoderna och de nya materialen, kraven på ledningar och allehanda kanaler för vatten, luft, värme, el, tele m. m. som bara skall finnas där i en miljö som också vill vara ljus och öppen.
Den mycket kreative beställaren tyckte nu att det var bättre att kosta på mural- målningen än att annonsera i de stora dagstidningarna. Utgiften var densamma. På detta sätt räddar muralmålningen huset som byggdes på en affärsidé om bankernas Ikea och en i bästa mening “ytlig” internationell arkitekturtrend. Den tog sin utgångspunkt mer i fasadernas lätta uttryck än det plastiska gestaltandet av rum. Gamle Vitruvius skulle protestera men vanligt folk tycker att huset är kul även tio år efteråt. Det är rent av roligt att ställa detta moderna hus i kontrast till det äldre Hypotekshuset vid Stortorget med sina deviser och Riksbanken snett över gatan.
STADSHYPOTEKET Arkitekt: Mac Nyberg Byggnadsår: 1989-1990
Källa: Upptäck arkitekturen, Sevärt i Gävle och Sandviken, sid 61 – 62
Se även FACEBOOKGRUPPENS KOMMENTARER:
—————————-
juli 30, 2013
Gå till Startsida. Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
