Skogskyrkogårdens ekonomibyggnader – av Ingegerd Sörgard

 

 Publicerat i Gefle Dagblad 1 februari 2007

 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

  Klickbar bild.    FOTO: ANNAKARIN BJÖRNSTRÖM

Kammarrätten gick syn vid ekonomibyggnaderna på Skogskyrkogården. De studerade de rivningshotade byggnaderna både in- och utvändigt. I personalrummet strömmade ljuset in genom det breda fönsterbandet under taket. Men längre ner fanns andra fönster, i ögonhöjd när man satt ner, som gjorde att man kunde se ut mot skogen utanför.

 

Ska de rivas eller räddas?

Kammarrätten gick syn vid ekonomibyggnaderna på Skogskyrkogården.

 

  Klickbar bild.        Klickbar bild.

 

GÄVLE:  De speciella fönst­ren, knutarna och husens placering i skogen längst ut vid Gavleån. Kammarrättens ledamö­ter tog sig en ordentlig titt på de omdiskuterade förrå­den på Skogskyrkogården.

 

Kyrkan vill riva husen och fick rätt i länsrätten. Länsstyrelsen vill rädda husen och överklaga­de till kammarrätten. Vad kammarrätten kommer fram till avslöjas först om ett par veckor.

 

Någon ny muntlig förhandling behövs inte för att kammar­rätten ska kunna ta ställning, anser rättens ordförande Stig Tärnvik. Däremot ville rätten se husen med egna ögon innan beslutet tas.

 

Därför fick kyrkogårdshefen Göran Arvidsson på onsdagen visa runt i husen som stått tom­ma sedan 2001 när de nya eko­nomibyggnaderna på kyrkogår­den togs i bruk.

 

Ett av argumenten när läns­rätten sa ja till rivning var att flera detaljer på huset föränd­rats under åren. Bland annat har flera dörrar bytts.

 

-Det måste vara de här vipp­portarna som är bytta? undrade rättens ordförande Stig Tärnvik och Göran Arvidsson bekräfta­de, medan Ingela Broström från länsstyrelsen inflikade att alla ändringar på byggnaden lätt kan återställas.

 

Den största byggnaden var tidi­gare garage och verkstad. I dag förvarar man sten där.

-Vi lägger den här för att den inte ska stjälas. Annars använ­der vi inte alls de här husen, för­klarade Göran Arvidsson.

 

Det är det breda fönsterban­det runt alla byggnader som är det mest utmärkande för hu­sen. Men både i de två förmans­kontoren och i matsalen för kyrkogårdsarbetarna finns ock­så låga fönster i lagom höjd när man sitter ner, som Ingela Bro­ström särskilt pekade på.

 

-Det här är ett exempel på hur genomtänkta husen är. På utsidan finns glasstavar i hörnen för att det ska se ut som om fönstren fortsätter runt hör­net. Jag har aldrig sett något liknande någon annanstans, sa hon.

 

De gerade knutarna utan knutbräder och väggarna, som lu­tar en aning, var andra detaljer som Ingela Broström visade på.

 

Den stensatta gården mellan byggnaderna var täckt med snö när kammarrätten gjorde syn. Men gårdsplanen kan kyrko­gårdsförvaltningen tänka sig att bevara.

 

-Vi har funderingar på att gö­ra det här till en plats där man kan ha utomhusbegravningar, sa Göran Arvidsson.

 

BAKGRUND

Ekonomibyggnaderna byggdes 1964

 

De tre större ekonomibygg­naderna på Skogskyrkogården byggdes 1964 efter ritningar av arkitekten Bernt Nyberg. På 1980- talet uppfördes ett bränsleförråd intill i samma stil. I byggnaderna fanns personalmatsal, omkläd­ningsrum, förmanskontor, garage och verkstad samt förråd.

 

På 1990-talet började man dis­kutera rivning. Verkstaden döm­des ut av arbetsmiljöinspektio­nen. 2001 stod de nya personal­byggnaderna klara. Gävle kyrkli­ga samfällighet begärde rivningstillstånd 2003.

 

Länsstyrelsen sa nej till rivning, men kyrkan överklagade till länsrätten som sa ja. Det beslutet överklagades till kam­marrätten.

 

Ingegerd Sörgard

———————–

Publicerat i GD den 28 mars 2009.

 

———————————————————————-

 

Publicerat i Gefle Dagblad Onsdag 14 november 2012

Kyrkan söker miljoner till rust

 

Klickbar bild

 

2007 var Kammarrätten och tittade på förråden. För fina för att riva, var slutsatsen, och nu fem år senare har kyrkan sökt pengar för att bevara dem.

 

Nu ska förråden på Skogskyrkogården räd­das. Kyrkan har sökt elva miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning för att rusta upp dem.

 

Förråden användes som arbets­lokaler fram till 2001, när de nya ekonomibyggnaderna på kyrkogården togs i bruk, och sedan dess har kyrkan velat ri­va dem.

 

Men 2007 sa kammarrätten nej till rivning. Byggnaderna, som ritades av arkitekten Bernt Nyberg, hade så stort kulturhis­toriskt värde att de bör bevaras, ansåg domstolen. Kyrkan höll fast vid att rivning var det bäs­ta och gick vidare till regerings­rätten, som dock inte tog upp frågan.

 

Nu har kyrkogårdschefen Patrik Blomberg något motvilligt sökt kyrkoantikvarisk  ersättning för att kunna rusta upp bygg­naderna, som farit ganska illa under alla år som de stått tom­ma.

– Hur man än gör blir det fel, tycker jag. Som skattebetalare kan jag tycka att det är fel att staten ska betala elva miljoner kronor för att rusta upp någ­ra hus som inte används. Men att bara låta dem stå och för­falla är inte heller riktigt, säger han.

 

Kyrkoantikvarisk ersättning utgår enligt kulturminnesla­gen för kulturhistoriskt motive­rade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrk­liga kulturminnena. För 2013 fanns 600 miljoner kronor att fördela.

 

 Om förråden får pengar eller inte beslutas av stiftet i septem­ber (?).

 

 Ingegerd  Sörgard

 

Byggnader på Skogskyrkogården får inte rivas(Arbetarbladet 31 mars 2009).

Inga pengar till kyrkans förråd

Gör det till ceremoniplats

 

Gå till startsidan!

—————————–

November 16 2012

Sammanställt, kompletterat med bilder och länkat av – lisse-lotte@danielson.be