Vi får dagligen läsa om skolk, mobbing, rädsla och vantrivsel i skolorna och det diskuteras olika åtgärder för att man skall komma till rätta med problemen och få eleverna att känna trivsel att gå dit.
År 2011 kom Skolverket med en utvärdering av metoder mot mobbning och kränkande behandling. Många vanliga metoder dömdes ut, bland annat kamratstödsverksamhet som Gävle kommun hade jobbat med under många år. Då togs Gävlemodellen fram för att utbilda kommunens skolpersonal i hur de kan jobba för en trygg skolmiljö.
All personal ska känna ansvar i arbetet med att stävja och ingripa vid kränkande behandling, säger Kerstin Norlin, rektorn som genom Gävlemodellen har tagit Stigslunds skola från orolig till trivsam.
Nedan kan vi läsa som exempel på hur denna metod nu har börjat tillämpas fr o m 2011
———
Publicerat i Gd tisdag 8 nov 2011
Foto: Edvin Lundström
Gabriella coachar mobbare och offer – av Anna Höglund
Skolor lägger för mycket fokus på skuld och skam i mobbningsärenden. Det menar Gabriella Brandon-Cox, elevcoach på Älvboda friskola. – Vi måste jobba på ett annat sätt, säger hon.
Gabriella har många års erfarenhet av att reda ut situationer där elever känt sig utsatta och trakasserade av en eller flera klasskamrater.
Sedan sju år jobbar hon på Älvboda friskola och har i dag titeln elevcoach eftersom hennes främsta uppgift är att hantera olika former av elevärenden.
När skolan får vetskap om att någon känner sig utsatt är första steget alltid att lyssna på den utsatte. Därefter sätter sig Gabriella ner med den som sägs utsätta och hör vad han eller hon har att säga.
– Jag är noga med att inte värdera eleven, säger hon.
Genom att ställa öppna frågor om elevens egen skolsituation och klimatet på skolan leder Gabriella in samtalet på den som känner sig utsatt.
– ”Känner du igen det här?”, brukar jag fråga. Det är inte alltid den som utsätter är medveten om vilka konsekvenser handlandet får.
Ibland räcker det med ett enda samtal för att förändra situationen, andra gånger krävs en mängd insatser. Men en nyckel till framgång är att få både den som är utsatt och den som utsätter att känna sig som vinnare när man bryter mönstret.
– Allt handlar om bemötandet. Jag fokuserar på att blicka framåt och bygga på styrkor och på det som är positivt.
Hon jobbar även med den som känner sig utsatt för att få till en förändring.
– Det här kan låta provokativt. Vad jag menar är att överraska lite. Det kan till exempel handla om att lyfta blicken när man kliver in i klassrummet och säga ”Hej!”.
Om man blir sedd på samma sätt som man alltid blivit sedd så sker det ingen förändring.
Gabriella Brandon-Cox önskar att skolorna skulle samarbeta mer kring mobbningsfrågor och bli bättre på att dela med sig av sina erfarenheter. Genom att få fler elever att känna sig sedda och bekräftade i skolan är hon övertygad om att mobbingen skulle minska.
– Vi som brinner för de här frågorna måste upp på barrikaderna. Vi kan bli världsbäst på det här och på att få elever att känna lust till lärande.
Anna Höglund – Gefle Dagblad
—————
Publicerat 2014-09-01 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com.
