Södra Centralgatan 8
Efter stadsbranden 1869 fick folkskoleundervisningen skötas i tillfälliga lokaler. På Söder samsades under läsåret 1874-75 i genomsnitt 51 barn i varje rum i Kasernen, i Barackerna och i en hyrd lägenhet. Lokalerna var kalla på vintern. Flera lärarinnor sade upp sina anställningar i protest mot att folkskolans flickor placerades i Barackerna. Behovet av riktiga skolor var akut.
År 1875 var Östra gosskolan vid Norra Centralgatan klar. För flickorna dröjde det till 1890 innan situationen ändrades genom tillkomsten av Stora Islandsskolan. Den fick modern uppvärmning med centralvarmvatten, 12 lärosalar och en vaktmästarbostad. Skolan var planerad för 600 elever. År 1904 byggdes en fjärde våning för gymnastik och slöjd. Gävle folkskolor hade därmed fått sin första gymnastiksal. Stadsarkitekt Erik Alfred Hedin ritade byggnaden.
Redan 1897 fanns det långt framskridna planer på ett gymnastik- och badhus vid Stora Islandsskolan för folkskolornas gemensamma användning. Erik Alfred Hedins ritningar visar en stilig, rusticerad stenbyggnad i 1 1/2 våning, som påminner om rådhusbyggnaden. 55 000 kronor anslogs till projektet som dock aldrig genomfördes, då ett offentligt badhus planerades, det Murénska, som 1904-1907 byggdes där polishuset nu ligger.
——————————-
- Södra Centralgatan 5
- Lilla Islandsskolan “Lilla vita”
Efter stadsbranden 1869 fick folkskoleundervisningen skötas i tillfälliga lokaler. För småskolans elever dröjde det till 1885 innan riktiga skolor var ordnade. Lilla Islandsskolan, det västra skolhuset på Norra skolans tomt vid teatern och Lilla Brynässkolan var avsedda för dem. Stadsarkitekt Erik Alfred Hedin ritade de tre skolorna.
Lilla Islandsskolan och Lilla Brynässkolan var i det närmaste identiska med sex klassrum var. De uppfördes i två våningar utöver källare och vind. På bottenvåningen fanns en lägenhet med ett rum och kök avsedd för städerskan. Båda var vitputsade tegelbyggnader med nyklassiskt yttre. Lilla Brynässkolan låg ensam i den långa raden av träbyggnader längs Brynäsgatan och kallades “Lilla vita” (numera riven).
Gävles första skolkök kom till 1895, då vinden på Lilla Islandsskolan inreddes. Ur instruktionen 1896: “Skolkökets huvudändamål är att bibringa arbetares barn nödtorftig insikt och färdighet i…vardagslivet i arbetarhem avpassad matlagning…dess biändamål är att åt fattiga skolbarn bereda bespisning antingen gratis eller mot en ringa avgift…av 5 öre…Till elever i skolköket antagas helst flickor som slutat sin dagliga skolgång.”
————————————————————————————-
april 16, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
