Har Du sett en av Gävles mest spännande hemligheter?
Jag tänker nu på Heliga Trefaldighetskyrkans kyrktorn som blev klart i slutet av 1780-talet.
Bilder tagna 2009-11-25 – OBS att bilderna är tagna med extremt stort vidvinkelkobjektiv för att ni själva skall kunna vandra omkring ….
Klicka en gång extra på respektive bild och vandra runt med hissarna till höger och nedtill.
Vädret denna dag var regnigt och småruggigt.
Bilder tagna 2009-09-12.
Staden sedd från kyrktornet i slutet av 1800-talet.
Litet kusligt var det allt att klättra upp!
————————————————————————
Som infödd Gävlebo och boende i Gävle under ett halvt sekel “med råge” har jag trots detta ändå aldrig tidigare besökt denna spännande sevärdhet. Jag tror inte heller att så många Gävlebor har gjort det då det bara är öppet ett visst antal dagar under sommarmånaderna. Besöksgruppen får maximalt vara14 personer dels med tanke på de gamla, slitna trappstegen och dels att de små utrymmen som finns verkligen skall ha tillräckligt med plats åt en grupp. Säkerligen är brandrisken också ett starkt argument.
Jag hade turen att bli guidad av Anders Åstrand 
inom Heliga Trefaldighets församling som är mycket skicklig och insatt i tornets historia. Ni rekommenderas absolut att hålla ögonen efter dessa guidningstillfällen som brukar annonseras i Gefle Dagblad. Möjligen får man vänta tills nästa år innan de börjar igen.
Några fakta om kyrkans historia (Anders gav mig nedanstående årtal men han kan berätta mycket mer kring dessa).
1605 – Vår gamla medeltida träkyrka brinner upp.
1638 – Magistraten beslutar att man skall skaffa byggmaterial till ny kyrka.
1644 – Borgarskapet klagar på en mycket felaktig och svikelig sträckmus.
1646 – Drottning Kristina (änka efter konung Karl IX) avbryter det kostsamma byggnadsarbetet och vill i stället donera slottet till staden som “passeligt Herrens tempel”.
1654 – Gävle stora kyrka invigs 14 juli och helgas åt den Helige Trefaldigheten.
1680 – Nya bekymmer uppstår då södra väggen förskjuts ned mot ånkyrkan håller på att rasa då den har byggts på glidande jordlager. Grunden förstärks och strävpelare muras.
1683 – Rasrisk upptäcks. Pålning sker under södra väggen, stävpelare byggs och troligtvis också södra vapenhuset.
1693 – Sprickbildning upptäcks i valven. Fyra järnband sätts mellan sträckmurarna ovan mittskeppet.
1704 – Rivning av Södra skeppets valv. Ingen stadga på mittskeppet och yttertaket får en svacka på mitten.
1712 – Till korskyrka. Karl XII, inga pengar i Sverige.
1720 – Gör slottet till kyrka.
1728 – Beslutas att reparera kyrkan.
1759 – Reparationen påbörjas av kyrkan. Stävpelare och pilastrar sätts på norra väggen och vitlimning sker invändigt.
1760 – Klockstapeln som står norr om kyrkan repareras.
1776 – Efter stadsbranden tar man bort den brandfarliga klockstapeln.
1779 – Arbetet påbörjas med kyrktornet.
1780 – Kyrktornet är nästan klart 1 mars men under våren börjar problemen. Tornet sätter sig och börjar vika sig åt söder och åt väster. Pålning samt övriga åtgärder sker.
1780 – Beslutas att stadens fiskare skall riva klockstapeln.
1783 – Lutar tornet 20 tum.
Det är 174 trappsteg ända upp och vissa är både branta och smala. Samtliga varnas för att hålla ned huvudena för att inte riskera att slå i ställningarna som sitter längs trappan. Det känns faktiskt litet kusligt när man klättrar upp – det är mycket mycket spännande.
Tjocka plank stöttar det hela . 
Ni får tyvärr vänta tills ni möter Anders för att få förklaringar till vad allt används till.
Alla är mycket nyfikna på vad som döljer sig i tornet. 
Allt är mycket dammigt och jag ser en hel del spindlar. 
Detta intresserar såväl liten som stor. 
Det är spännande att titta ut genom fönstren. 
Djäkneklockan som ringde för de eleverna på 1600- och 1700-talet. 
Storklockan vars kläpp ramlade ned för ett tag sedan vilket beskrevs i pressen.
Dörren till vindsvåningen öppnas nästan aldrig. Här förvaras en del riktigt gamla föremål som har använts genom tiderna.
Högst upp kommer vi till en liten dörr som vi går ut genom och fortsätter försiktigt runt det smala räcket utanför för att beundra den fantastiska utsikten. Det känns faktiskt litet kusligt!
Just denna dag är sikten mycket klar enligt Anders varför det är mycket tacksamt att fotografera!
Även nedklättringen pirrade en del. 
Så var vi åter på säker mark
. 
Anders önskar oss välkommen åter! Han vill också rekommendera både gammal och ung att läsa barnboken ” Majken och Melker besöker Amir i Gävle “, utgiven av Natur och Kultur.
———————————————————-
Fotat och sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.
