Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985.
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp
Gefle Stads dombok på 1630-talet ger oss en möjlighet att få reda på hur Gävle styrdes kommunalt på den tiden. Domboken kom ut i en utgåva av Erik Brännman och Arne Lenner.
I en uppsats i Från Gästrikland 1979, ”Gävle stads styrelse under 1630-talet” skriver lektor Erik Brännman utförligt hur den kommunala självstyrelsen fungerade i staden. Hans framställning är huvudsakligen grundad på Gävle stads dombok 1631—1639, som förvaras i landsarkivet i Härnösand.
Gävle styrdes av borgmästare och råd, som tillsammans bildade den så kallade rådstuvurätten. Den hade två huvuduppgifter: att döma och styra. I verkligheten gjordes ingen skillnad dem emellan. Det är först i modern tid som man börjat skilja mellan juridiska och administrativa funktioner.
De två borgmästarna var stadens främsta företrädare och hade ansvar för stadens finanser och uppsikt över ordningen i staden. I Gävle ägde borgmästarval rum då tidigare borgmästare avgått eller avlidit. Borgmästarna valdes bland männen som skulle vara borgare och inneha fast egendom.
Rådet kompletterade sig självt. Någon demokratisk ordning inom stadens förvaltning rådde alltså inte. Rådet — eller rättare företagarföreningen i staden — utsåg också stadens tjänstemän, granskade och antog nya borgare samt utövade kontroll över stadens övriga befolkning.
MEN OM SYSTEMET var odemokratiskt, där endast de som hade befogenhet att driva företag hade fullständiga medborgerliga rättigheter, innebar det väl ändå kommunalt självstyre och det var väl bättre än ingenting? Fråga är om det ens var det.
Rådets rent lokala uppgifter att ha uppsikt över byggenskap, handel och hantverk var av mindre betydelse i jämförelse med dess ansvar att verkställa statliga myndigheters påbud och övervaka att de följdes. Inom den statliga sektorn på 1600-talet hade borgare inget inflytande; där härskade kung och adel.
Vad innebär den borgerliga stadsstyrelsens skyldighet att lyda den feodala överhetens påbud? Viktigast var ansvaret för att beslutade skatter flöt in till statskassan samt för Gävles del att flottan försågs med båtsmän.
Båtsmännen var viktiga. De behövdes för att bemanna de krigsskepp som användes för att transportera svenska soldater till kriget på kontinenten. En av de många extraskatterna på 1620-talet “skeppshjälpen” var ett annat medel att stärka den svenska flottan. Men det förslog inte.
AV DEN anledningen samlades på regeringens kallelse representanter för rikets städer till ett möte i Stockholm år 1629. Resultatet blev ett beslut att utrusta sexton örlogsskepp.
När de inte behövdes i statlig tjänst skulle de gå i handelsfart. Gävle och de andra elva städerna runt Bottniska viken åtog sig att utrusta ytterligare två skepp. Kostnaderna blev ytterst betungande. Många gävlebor måste pantsätta lös eller fast egendom.
Förhoppningarna om fredlig kompensation för de krigiska utgifterna grusades när riksrådet tvingade skeppet Gefle Stad att företa en resa till Spanien, där skeppet beslagstogs tillsammans med tre andra svenska fartyg för att i fortsättningen transportera spanskt silver från Latinamerika. Försök från gävleborna att få ut ersättning från staten misslyckades. Det inträffade innebar en ekonomisk katastrof för Gävle.
En andra sådan kom 1636 då Bottniska handelstvånget genomfördes. Det innebar att Gävle inte längre fick bedriva utrikeshandel. Resultatet blev ekonomisk stagnation och tillbakagång. Gävle blev “den sovande staden”.
ERIK BRÄNNMAN anser i sin artikel det påfallande att trettioåriga kriget aldrig direkt omtalas i domboken och förklarar det med att regeringen när den ville informera folket om krigshändelserna så skedde det via predikstolen. Men ändå, vilken fantastisk aningslöshet. Gävle låter sig utplundras av kung och adel för ett krig i främmande land utan att ens notera det.
LENNART ÖDEEN
Gå till presentationen om Lennart samt Innehållsförteckningen över samtliga avsnitt som kompletteras successivt.
————————————————————————————-
juli 03, 2012, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
Pingback: Lennart Ödeen presenteras med successiv innehållsförteckning av sina avsnitt | Gävledraget