Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998
Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand
Luthergatan 10-12
DÖVSTUMSKOLAN
Genom en lag från 1889 blev undervisning av dövstumma barn obligatorisk och landet delades in i sju distrikt. Till gävledistriktet hörde barn från Gästrikland och angränsande landskap. Fyra av landets sju dövstumskolor ritades av Herman Teodor Holmgren, som belönats med l:a pris för ritningarna till Uppsala universitet byggt 1877-87. Han ritade Gävles dövstumskola 1893-94.
Dövstumskolans yttre leder tankarna till 1800-talets internatskolor av engelsk typ med en mycket bred entrésida och fasad i nygotisk stil. Skolan placerades lantligt fritt, vid den planerade men aldrig genomförda Västra Esplanaden även kallad Villaesplanaden. Skolans parkområde är en rest därav.
Som nybyggd innehöll skolan sovsalar för ett hundratal elever. Det fanns bostad för föreståndaren, husmodern, maskinisten, vaktmästaren och jungfruar. Pojk- och flickavdelningarna låg åtskilda. Här fanns snickarverkstad för pojkar och sysal för flickor. Även gårdsplanen planerades i två hälfter.
Fram till år 1945 var det dövstumskola. Även därefter har byggnaden använts för undervisningsändamål.
———————————
Gustavsgatan 16
WESTERGRENSKA STIFTELSEN
“Av våra gemensamma tillgångar skall min hustru låta inrätta ett hem, med lämpligt läge i Gävle, för fattiga ålderstigna änkor och fruntimmer.”
Hustrun Lotten fullföljde önskemålet i grosshandlare Johan Westergrens testamente från år 1913. Stiftelsen Johan och Lotten Westergrens minne bildades 1921, staden ställde tomt till förfogande och år 1926 stod byggnaden färdig. Den kunde ta emot 26 gäster i lika många enskilda rum. För gemensamt bruk fanns en stor samlingssal. Boendet var hyresfritt med en mindre avgift för värme, elljus och kokgas.
Stadsarkitekt Gunnar Wetterling ritade byggnaden i samarbete med Birger Sjöberg. Byggnadens klassicerance yttre ger intryck av institution och arkitektonisk stolthet, vilket också kännetecknade många av de i kommunal regi uppförda fattigvårdspalatsen runt om i landet. Westergrenska stiftelsen var i oförändrat bruk för fattiga ålderstigna kvinnor till 1978, därefter kommunalt ägd och använd till studentboende.
Gunnar Wetterling arbetade tio år i Gävle och ritade under den tiden Hotell Baltic, Sankt Ansgars Hus, Musikpaviljongen i Rådhusesplanaden, Södra station och flera andra byggnader. Ar 1932 blev han länsarkitekt och senare stadsarkitekt i Stockholm. Hans roll där, som nejsägare till regleringen av Norrmalm, uppskattas nog mera idag än under hans samtid.
————————————————————————————-
april 17, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
