Byggnadsminnen som speglar Gävles historia – av Kicki Westin

 Publicerat i Gefle Dagblad 27 juli 1995

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

Televerkshuset. Huset uppfördes 1910-1911, men under arbetets gång rasade hela västra gaveln samman och man fick bygga upp den igen (se bilden nedan) . Ritningarna till byggnaden gjordes av Viktor Bodin, samma arkitekt som konstruerat post- och televerkshusen i Karlstad, Väs­tervik, Norrköping och Ludvika.

 

 

Raset sett från Kopparslagargatan 1910

 

Gävle slott, Teatern och Södra station represente­rar 1700-, 1800- och 1900- tals bebyggelse i kommu­nen. I Gävle finns 21 byggnadsminnen utvalda för att spegla länets histo­ria och byggnadskultur.

 

I dag arbetar man mer aktivt för att skydda bygg­nadsminnen både på natio­nell och lokal nivå. Detta har medfört att antalet byggnader som omfattas av skyddet har ökat kraftigt. I länet finns numera över 50 stycken fas­tigheter som fått skyddsföre­skrifter utfärdade av läns­styrelsen. Nära hälften av dem ligger inom Gävle kommun.

 

–  Koncentrationen beror på att byggnadsnämnden tog initiativ och gjorde upp en lis­ta över byggnader som de tyckte skulle skyddas, och den har vi nu nästan jobbat oss igenom, säger Margareta Sundberg, antikvarie på läns­styrelsen.

 

För att ett statligt beslut om skydd ska utfärdas krävs att byggnaden är synnerligen märklig. I formuleringen ligger en kvalitetsbedömning, och vanligen kommer endast värdefulla byggnader i fråga för detta skydd.

 

– I första hand ska skyddet ge ett blandat urval, därför strävar vi efter att täcka in olika byggnadsstilar och oli­ka typer av byggnader, säger Margareta Sundberg.

 

Länsstyrelsen kan själv väcka fråga i ett ärende, men till stor del beror urvalet på vilka förfrågningar som kom­mer in. Ofta utfärdas byggnadsminnesskyddet i samband med privat­personers ansökningar om bidrag till byggnadsvård.

 

–  Vi har ju ett särskilt an­svar för byggnader av kultur­historiskt värde, och eftersom våra pengar är begränsade så är det våra byggnadsminnen vi i första hand satsar på, säger Margareta Sundberg.

 

I takt med att ansvaret för bebyggelsevård har ökat, har också definitionen av bygg­nad vidgats. I dag ryms även broar, parker och andra arkitektoniska anläggningar inom termen. Det finns till och med ett skydd för byggnader som ingår i en speciell miljö, utan att byggnaden i sig är speciell.

 

–  Vi har också möjlighet att driva igenom ett skydd även om ägaren motsätter sig det, men i allmänhet sker det i samförstånd eftersom det är det bästa för byggnaden, säger Margareta Sundberg.

 

Ett byggnadsminnesskydd innebär dock inte att en bygg­nad är oanvändbar, eftersom det ligger i båda parters intresse att inte skydda mer än nödvändigt. En byggnad som används kostar nämligen mindre att bevara än en som inte används.

 

–  Ett byggnadsminne inne­bär inte något absolut skydd mot förändringar, säger Margareta Sundberg.

 

Mackmyra herrgård. Herrgårdens huvudbyggnad uppför­des i rokokostil omkring år 1800, men inte förrän 1840 blev byggnaden och den omgivande miljön komplett med källa­re, flyglar och lusthus. Flyglarna byggdes efter sengustavianskt mönster med valmtak och locklistpanerade fasa­der, lusthuset har formen av ett antikt tempel.

 

Tolvfors bruk. 1644 grundades bruket och den första mas­ugnen byggdes helt i sten efter fransk modell, men inte för­rän efter 1790 fick området sin nuvarande karaktär. Det var då man anlade bruksgatan med de timrade, envåninga smedbostäderna, och samtidigt fick herrgården sina två flyglar enligt sengustaviansk stil.

 

Tingshuset. Tingshusets huvudbyggnad uppfördes i tre etapper. Den äldsta delen var ursprungligen ett bostadshus från 1870-talet. Tio år senare byggdes tingssalen, och 1911 tillkom byggnadens entré. I dag utgör den ursprungliga de­len byggnadens huvudfasad. Huset är byggt i putsat tegel. Invändigt sammanbinds en nyare tillbyggnad med huvud­byggnaden genom en gång till entrehallen och tingssalen.

 

Kvarteret Kollegan 1.Tvåvåningshuset är det äldsta av de påkostade stenhusen som ligger längs Staketgatans västligaste del Det byggdes 1877-79 efter ritningar av Erik  Ramström, och är ett tidigt exempel på nyrenässansstil i Gävle. Bostadshuset var för sin tid mycket modernt och hade finesser som rinnande vatten i alla lägenheter.

 

Strömsbro gamla skola .Skolhuset byggdes i timmer år 1830 med locklistpanelade fasader och valmat tak. Eleverna i sko­lan var barn till de anställda vid kronobränneriet och i un­dervisningen tillämpades den s k lancastermetoden som in­nebar att äldre elever hjälpte till att undervisa yngre.

 

Stenebergs sockerbruk. Bruket grundades 1739 och samma år uppfördes fabriksbyggnaden i timmer efter ritningar av slottsbyggmästaren Peter Gerdes från Stockholm. Sockerbruket består av två våningar och två vindar under ett brant sadeltak. I dag är bruklet Gävles äldsta bevarade industribyggnad.

 

Åby gård. Herrgården började byggas år 1799 av den då­varande landshövdingen i Falun, Johan Magnus af Nordin. Ritningarna upprättades av Gustaf Bergström som var markscheider vid Falu gruva och inredningsarbetet utför­des av dekorationsmålaren Nils Asplind.Åby gård timrades i två våningar under ett tidstypiskt flackt valmtak.

 

Kvarteret Springer. Kvarteret på Brynas består av fem kargårdar med bostadshus och ekonomibyggnader f 1700- och 1800-talen. I dag är gårdarna den enda bebyggelsen från det gamla Islandet – ett område där det näs enbart bodde fiskare och sjöfolk.Vid kvarteret låg den mera igenfyllda Islandslillån där fiskarna kunde segla in.

 

Bönans fyr

När fyren togs i bruk 1840 elda­des lampan med fotogen och man använ­de reflektorer för att förstär­ka ljuset. Men redan året därpå konstru­erades Stor­jungfruns fyr efter betydligt modernare principer, och 1920 släcktes fyren sedan en modern agafyr uppförts i när­heten. I dag är Bönans fyr statligt bygg­nadsminne och fungerar som museum.

 

Gävle teater. 1878 uppfördes Gävle teater med operahusen i Paris, Wien och London som förebilder. Ritningarna gjordes av stockholmsarkitekt en A F Nyström. Utvändigt är byggnaden rikt dekorerad efter nybarockens mönster med porträttbyster av Shakespeare, Molie’re och Mozart

 

Gävle slott. Slottet började byggas av Johan III på  1580-talet, men efter en brand 1727 återstod endast yttermurarna och slottet byggdes om efter ritningar av Carl Hårleman. Ombyggnaden påbörjades 1741.Till slottsanläggningen hör även två vinkelställda flyglar ritade av Carl Hårleman

 

Brännerimagasinet. 1784 uppfördes ett tre våningar högt brännerimagasin i putsad sten efter ritningar av stads­byggmästaren Pousette. På de övre våningarna förvarades spannmålet som användes till brännvinstillverkning, och i den välvda bottenvåningen lagrades det färdiga bränn­vinet.

 

Kronobränneriet. När brännvinsbränning för husbehov för­bjöds i Sverige 1775 anlades ett kronobränneri i Strömsbro. Året därpå uppfördes en bränneribyggnad i sten under led­ning av stadsbyggmästaren Raphael Pousette. Förutom bränneriet rymde den även utrymmen för mäskning och mältning.

 

Själanderska skolan. På initiativ av Karolina Själander uppfördes Gävles första privata skola år 1877. 1 skolhuset undervisades enbart flickor. Stenbyggnaden uppfördes i två våningar efter ritningar av Gustaf Sjöberg, och bar drag av det tidiga 1600-talets nederländska renässans med rikt dekorerade gavlar, ankarslutar och stuckornerade fasader

 

Bränneridrängarnas hus.I samband med kronobränneriets tillkomst byggdes också bränneridrängarnas hus. Året var 1776 och troligen leddes även detta arbete av stadsbygg­mästaren Pousette.De sju små timmerbyggnaderna låg som en bruksgata från bränneriet till Strömsbro gården, och innehöll två lägenheter vardera.

 

Berggrenska gården. 1813 uppfördes Berggrenska gården för köpmannen Anders Berggren efter ritningar av stads­byggmästaren C A Wahrberg. Gården byggdes enligt ett vanligt mönster för den tidens köpmansgårdar och rymde bostad för ägaren, handelslokaler samt rum för resande bönder. Vid stadsbranden 1869 förstördes alla ekonomi­byggnader och istället uppfördes flyglarna åt Kyrkogatan.

 

Frimurarhuset. Frimurarhuset byggdes 1871. Ritningarna gjordes av stockholmsarkitekten J F Åbom som tidigare ri­tat frimurarlogerna i Karlstad och Kalmar. Som en an­spelning på frimureriets medeltida ursprung uppfördes stenbyggnaden i nygotisk stil med trappgavlar och spetsbågefönster. Även interiören var inspirerad av gotiken, det märktes på möblerna och det stjärnsmyckade taket.

 

Strömsbro Herrgård. Herrgården ritades av stadsbygg­mästaren Pousette 1776 och var avsedd som inspektorbostad och kontor till kronobränneriet. På 1850-talet brann huvudbyggnaden ner till grunden. 1877 beslutades att ett epidemisjukhus skulle byggas på den gamla herrgården

 

Engelska byggningen.Huset byggdes 1854 som bostad åt de brittiska förmän och verkmästare som arbetade vid den nystartade textilfabriken i Strömsbro. Innan radhuslängan kunde byggas var man tvungen att riva två drängstugor. I de nya stenhusen efter brittisk modell disponerade varje fa­milj en lägenhet i två plan.

 

KICKI  WESTIN

—————————–

November 17 2012

Sammanställt, kompletterat med bilder och länkat av lisse-lotte@danielson.be

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top