Bo Karman, Del 3 – av Helle Karman

Trompe l’oeil målningarna

Ett stort och annorlunda kapitel är de kring sextio stora väggmålningar som Bo målade, främst i Stockholm men även i Uppsala från slutet av 80-talet och 10 år framåt.

Vissa av målningarna är utpräglade trompe l’oeil, andra inte men genom alla går som en röd tråd en lek med perspektiv och illusion. Bo brukade säga att det är viktigt att här inte överarbeta detaljer. Då fastnar ögat vid dom och då försvinner också illusionen.

Motiven hämtas från vitt skilda genrer, allt enligt beställarens önskemål. Tillvägagångssätten likaså. Panoramamålningar växlar med arkitektoniska trompe l’oeil interiörer. I dessa förekommer det klassiska spelet med illusion och verklighet genom ”förvridna” perspektiv, djupverkan, ljus- och skuggeffekter. Genomgående är att all teckning är frihandsteckning utan användande av hjälpmedel såsom overhead projektioner. I stället för den ”superrealism” som vi finner hos Dali och andra surrealister samt i den amerikanska trompe l’oeil traditionen har vi här ett konstnärligt uttryck som kombinerar trompe l’oeil med en personlig och vänlig, naivistisk surrealism.

Måleriet har sina rötter långt tillbaka i svensk allmogetradition. Det utföres med traditionella metoder och traditionella material. Grundfärgerna är pigment d.v.s. pulveriserade jordfärger, bindmedlet är som regel vanlig mjölk. Tekniken går ut på att lägga tunna lasurer på vit grund. ”Mjölkmålningen” fixeras och skyddas med ett par lager oljebaserad klarlack.

En speciell teknik är att gnida bort den fortfarande blöta färgen och således få fram den ljusare bakgrunden som en speciell effekt.

Paletten var locket på en färgburk. En attachéväska med ett otal penslar fanns alltid med, mest kommer jag ihåg idragaren och fördrivaren. Med den första brukade han rita och ”vrida” streck, med den senare gav han bilden liv genom att sudda ut streck och kanter, göra ytan mjuk, låta färgerna flyta ut i varandra.

Jarlaberg

Som sagt tidigare var det trompe l’oeil målningen i AR som var ursprunget till hela den följande utvecklingen. Det första steget blev de sex stora väggmålningarna i entréerna i en gård i HSB:s stora nybyggda bostadsområde Jarlaberg i Nacka vid infarten till Stockholm.

Jag vill här citera direkt från Bos egen text i HSB:s broschyr ”JARLABERG bo med konst” (1990):

Uppdraget i Jarlaberg kändes som en utmaning, som någonting spännande och roligt. Tänk att få ta itu med sex entréer, måla hela väggar i trompe l’oeil teknik kring ett sammanhållande tema – Från antiken till nutid – som anknyter till konst- och arkitekturhistorien.

Trompe l’oeil (lura ögat) måleriet har av tradition en stark anknytning till arkitektoniska former förutom att det spelar med perspektivförskjutningar som vidgar rummet och leker med dimensioner och verkligheter.

I Jarlaberg ville jag alltså främst öka det befintliga rummets dimensioner genom att med perspektiv, färg och ljus sudda ut gränsen mellan illusion och verklighet. I trompel’oeil måleriet utgår man från geometriska former men vrider dem sedan för att skapa ett suggestivt perspektiv – en till synes rak linje är inte rak. Pelare och valv ändrar form och storlek i förhållande till andra delar av målningen beroende på var betraktaren befinner sig.

Motiven har jag valt för att de som bor i huset skall bli stimulerade av mina väggar. När de trötta kommer hem från arbetet skall de inte mötas av något ångestladdat eller aggressivt utan av frid och harmoni. Alltså lugna scenerier med inslag som gör själen glad. Jag har hämtat motiv från olika stilar i västerländsk konst. Grekiska, joniska och romerska kolonner och valv samsas med en medeltida klosterträdgård. Och från renässansens praktfulla kyrkorum kliver vi via sekelskiftets särartade ornamentik rakt in i nutidens glas-och-betong-värld – att storstaden befinner sig i en öken behöver dock inte tas symboliskt.

Den första väggmålningen Bo gjorde var ”Grekisk fantasi” och när han började dra upp linjerna för den rätt så komplicerade strukturen satt jag intill och undrade för mig själv hur i hela världen han skulle få det här att gå ihop. Men det gjorde han med bravur.

Idén är att du befinner dig i en verklig entré och tittar in i ett annat rum där vänstra väggen består av marmorerade väggar med ett draperi emellan. Den avslutas med en kolonn framför väggen och övergår sen i ett tredje rum, nämligen den på högra väggen målade balkongen med ett antal pelare och blommande grönska nedanför. Både rummet och balkongen ändrar form beroende på varifrån du ser dem, de ändrar perspektiv ganska enkelt. Balkongräcket t.ex. är rakt sett från ett håll, från ett annat ser du hur det är hopfogat etappvis.

Nästa målning – fast inte i historiskt kronologisk ordning – blev S:t Peterskyrkan som fick stå som representant för renässansen.

Här är perspektivförskjutningen extrem. När du står vid valvet på högra sidan verkar det ganska lågt medan det på vänstra sidan är otroligt högt. Byter du sida är effekten densamma fast tvärtom. Golvets linjer följer dig var du än står i rummet.

Tredje väggen var en lång vägg som fick indelas i tre delar. Efter ett sopnedkast i vit carraramarmor följer utsikten genom ett valv mot vad jag föreställer mig är ett typiskt norditalienskt landskap. De båda följande delarna är marmorerade i en varm brun marmor med var sin nisch och avdelade av korintiska pelare i romersk stil. I nischen i mitten rör det sig verkligen om dekorationsmåleri. Vi ser en pampig blomsterurna samt en blå (symbolisk?) fågel. I sista nischen står kejsar Augustus. Nu hör det till saken att Bosse inte gillade maktmänniskor och han varken kunde eller ville få Augustus att se sympatisk ut. Fast statyns tomma blick följer dig var du än står i rummet framför honom.

En medeltida klosterträdgård fick här samsas med en bastant, låg mur/bänk flankerad av två par lika bastanta pelare. Man ser ut mot blommor med ett torrt landskap bakom. Bosse har linjerat bergen i bakgrunden och sen ”suddat” med fördrivaren så att färgerna flyter ut i varandra och resultatet blir ett levande landskap. Bänken är så naturtrogen att vi alltid fick tala om för besökare att de satte sig på den på egen risk.

Nästa vägg är inspirerad av ett imponerande glasmåleri som vi råkade på i ett övergivet privathus under en resa till Zürich. På målningen har vi glasfönstrets påfåglar på var sin sida av en svulstig ram i mahogny, allt i bästa art nouveau stil. I mitten har Bo målat Sveavägen som den såg ut kanske hundra år tidigare. Kontrasterna i tid, stil och social status framhävs och effekten är slående.

På sista väggen har Bo placerat Manhattan i en öken. Bosse säger själv att det inte ska tas så bokstavligt men effekten är onekligen frapperande här också. I öknen har han med stor framgång använt fördrivningstekniken för att få fram det böljande landskapet. Skyskraporna är angivna med prickar. Bosse sa att han såg prickar dansa framför ögonen i sömnen medan han höll på. Naturligtvis är det även här trompe l’oeil med i spelet. Dörrarna öppnar och stänger sig beroende på varifrån du betraktar målningen. En liten detalj är så typisk för Bo, nämligen hans kaktusar; jag kan inte tänka mig någon annan som skulle ha målat snälla små knubbiga och blommande kaktusar, inga törnen här inte.

Nästa stora arbete var det som utvecklade sig till ett gigantiskt jobb på trettiosex stora och mindre trompe l’oeil väggmålningar i JM:s Söderberga Gård i Bromma. Här var anknytningen till Västerort av vikt och motiven kom att hämtas från den mångfald av historiskt intressanta slott, herrgårdar och kyrkor som finns i just denna del av Stockholm. Det kom att ta åren 1991-96 i anspråk.

Men innan jag tar mig an detta ska jag kort visa några andra trompe l’oeil målningar som Bosse under dessa år hann med att måla, främst i Stockholm.

Hägerstenshamnen

I JM:s nybygge i Hägerstenshamnen var motivet självklart Bellmansepistlar med anknytning till området. Bellmans svåger Arrhén von Kapfelman ägde då Hägerstens gård där Bellman tillbringade mycken tid, liksom tydligen på krogarna längs Mälaren in mot Stockholm. Klubben och Fader Höks krogomtalas båda i Fredmans epistlar. Bo målade här fem väggar med stämningsbilder från ”eskapaderna” vid Klubben med omnejd.

Fotograf: Mikko Laurén

Epistel N:o 49 ”Angående landstigningen vid Klubben i Mälaren” visar hur sällskapet angör bryggan i fullmånens sken.

Från Klubben har vi också kortspelet med en genuin vintermiljö utanför fönstret där ”det snöar och blir kallt och vargar tjuta över allt”. Epistel N:o 42.

Epistel N:o 48 heter ”Solen glimmar” och beskriver hur Ulla Winblad med sällskap en tidig morgon kommer med båt på Mälaren på väg mot Stockholm.

Här är det “Vila vid denna källa” som avses. Det är Bellmans epistel N:o 82 och hans sista, skriven 1790. Källan torde vara den fortfarande existerande Bellmanskällan i Mälarhöjden.

Interiören på sista bilden heter ”Fredmans sång” och är epistel N:o 65. En god gissning är att det är Fader Höks krog.

Vattugaraget

1993 målade Bo två trompe l’oeil målningar i nedfarten till Vattugaraget på Klara Västra Kyrkogata. Motiven var här Klara Kyrka

och Gamla Klara.

Lundagatan

Ytterligare två trompe l’oeil målningar finns i ett bostadhus på Lundagatan på Söder.

Gamla Bysis

På restaurangen Gamla Bysispå Hornsgatan målade Bo två väggmålningar

”Panorama utsikt över Stockholm från Skinnerviksberget”

och ”Dansk riddarsal” i arkitektonisk trompe l’oeil stil

Toscana

På restaurangen Toscana inte långt därifrån målade han fem stycken väggmålningar, på nedervåningen ett Toscanskt landskap

och på övervåningen operauppsättningar på Folkoperan, jag tror att det här är ”Carmen”, ”Medea” och ”Turandot”

Uppland

På en Upplandsgård målade han en Grisaillemålning (gråt i gråt) föreställande operauppsättningen “Backanterna” med Dionysos i mitten iscensatt av Ingmar Bergman, tonsatt av Daniel Börtz och byggd på Euripides tragedi med samma namn.

samt trompe l’oeil målningen Gripsholm slottsteater.

Söderberga Gård

Låt mig här återge delar av den pressrelease som Johnny Kellner, JM Byggnads och Fastighets AB:s projektledare för Söderberga Gård gav ut i juni 1992:

Unik konstnärlig utsmyckning i Söderberga Gård i Bromma

I det nya bostadsområdet Söderberga gård i Bromma med 400 lägenheter avslutades helt nyligen den första etappen i en unik konstnärlig utsmyckning i husens trapphusentréer. Motiven till målningarna som täcker en area på ca 12m²är bl.a. hämtade från Drottningholms och Åkeshovs slott. Vi finner motiv från Gustav III galleri, Kina slott, Drottningholmsteatern etc.

JM Byggnads och Fastighets AB har givit konstnären Bo Karman uppdraget att utföra den omfattande konstnärliga utsmyckningen i Söderberga Gård. För arbetet har ettspeciellt tillstånd givits från Kungliga Hovförvaltningen (för fotografering av delar av Drottningholms slott som normalt inte är öppna för allmänheten).

Arbetet med trapphusmålningarna utförs i huvudsak efter det att hyresgästerna eller bostadsrättsinnehavarna har flyttat in. På detta sätt har det skapats ett mycket stimulerande och berikande förhållande mellan konstnären och de boende. De boende i husen lever med konstverken och får för var dag uppleva hur målningarna utvecklas. Det är ganska ovanligt med denna form av konstnärlig omdaning i hyreshusområden. Men vi tror att vi på detta sätt får människor att ta ett större ansvar och omvårdnad om sina egna trapphus.

Många av fotona från Söderberga Gård har tagits av den av J M Bygg anlitade professionella fotografen Mikko Laurén. Det har i så fall angivits. De övriga har tagits av oss själva eller av goda vänner.

Vi börjar kavalkaden med Drottningholms och Kina slott.

Fotograf: Mikko Laurén

Väggmålningen av Drottningholms slott var en av de första och den blev absolut en succé. Damen som bodde där brukade förtjust säga åt sina gäster att de skulle gå in genom slottet.

Här kanske jag kan nämna en åtminstone för mig rolig liten sak. Den fontän som skymtar i mitten av anlägget är ett krigsbyte som svenskarna tog under ett av historiens många krig mellan Sverige och Danmark. Den togs från Frederiksborg slott i Hilleröd, min hemstad och den fontän som jag växte upp med (min mamma var guide på slottet) är en kopia av den ursprungliga. Det var bl.a. kring (och i) den man firade studenten. Det var faktiskt ganska roligt att här träffa på originalet när vi nu tog våra foton för målningarna.

Stora trapphallen är som synes imponerande. Där fick vi speciellt kungligt tillstånd för att fotografera och återge. Pilastrarna är marmorerade i en förmodligen italiensk marmor, det närmaste jag kan komma är röd siena marmor men jag är långt ifrån säker på detta.

Fotograf: Mikko Laurén

Bibliotek

Drottninggemak

Rum i fil. Fotograf: Mikko Laurén

Även det nedre galleriet är storslaget med sin utsikt med trädgården. Pelarna är här möjligen i Port d’or marmor. Notera att det även finns en dörr mitt i bilden.

Karl XI:s Galleri är inte heller att förakta minsann.

Fotograf: Mikko Laurén

Här håller Bo på och målar Karl X:s Galleri.

Fotograf: Mikko Laurén

Drottningholmsteatern inte att förglömma.

I slottsparken ligger även det dåtida kungliga lusthuset Kina slott dit vi också fick åka och fotografera för att sedan återge på en vägg i Söderberga gård.

Fotograf: Mikko Laurén

Nedan återger Bo den åttkantiga salongen på Kina slott med sidentapeter och en mycket speciell kakelugn.

Fotograf: Mikko Laurén

I den första etappen av målningar i Söderberga Gård ingick även målningar från Åkeshovs slott som har anor tillbaka till 1400-talet då det låg på godset Nockeby.

På 1600-talet skapades den stora egendomen; stenhuset med flygelbyggnader byggdes i många omgångar och byggdes om på 1720-talet av Gabriel Stierncrona med Carl Hårleman som arkitekt. Det var han som införde rokokostilen i Sverige och han moderniserade även på 1750-talet Åkeshovs slott.

Fotograf: Mikko Laurén

Interiör från slottet

Fotograf: Mikko Laurén

Slottet ärvdes av hans son David Stierncrona som var gift med Agneta Wrede, hon bodde på slottet till sin död år 1800. Under denna tid fick Agneta Wredes förmak sin utformning med stora väggmålningar av kungliga hovmålaren Johan Pasch (1706-69).

Fotograf: Mikko Laurén

En av de första väggarna Bo målade var av vår nära granne Bromma flygplats som då var i bruk, åtminstone för mindre plan och privattrafik.

En liten hund i trappuppgången brukade gå och pussa på lilla spanieln på bilden.

Och här är det en god vän till oss (Helmer Wallin) som sitter på den fiktiva bänken.

Johnny Kellner JM Byggnads och Fastighets AB:s projektledare för Söderberga Gård avslutar sin pressrelease om Bo’s målningar i Söderberga Gård med orden:

Söderberga Gård kommer totalt att innehålla ca 400 lägenheter. Den första etappens ca 100 lägenheter är nu avslutade. Utsmyckningen av nästa etapps ca 90 lägenheter som blir bostadsrätter har påbörjats av Bo Karman. Motivet för etapp två kommer att bli Västerorts gamla kulturbyggnader.

Han bifogar en presentation av Bo, också den från 1992. Han skriver om saker som jag tidigare tagit upp men som han här presenterar på ett lite annorlunda sätt. Jag återger delar av den:

Bo Karman

Skapare av den konstnärliga utsmyckningen i Söderberga Gård, Bromma

Bo Karman föddes 1935 i Brynäs, Gävle. De konstnärliga anlagen utvecklade han tidigt. Som barn tecknade han populära seriefigurer åt traktens ungar på Söder i Gävle. Senare kom han till den berömda naivisten, hofmålare Karlson i Gävle och som tonåring gick han i lära hos träsnidaren Jonny Mattson. Efter sin skolgång ville familjen att han skulle lära sig ett ”hederligt yrke”, men han började då med det som för honom låg närmast – det konstnärliga. Han gick i målarlära.

Bo:s mångskiftande liv har självklart präglat hans sätt att uttrycka sig i bild. Från barndomens teckningar till den naturvetenskapliga periodens funderingar över människans existens och universums väsen, uttryckt i geometriska konfigurationer.

Helt i linje med hans livsinriktning kom Bo att måla stora tavlor. Ett exempel är den konstnärliga utsmyckningen åt HSB i Jarlaberg. Ett annat exempel är det pågående arbetet i Söderberga Gård. Han har specialiserat sig på muralmålningar i Trompe l’oeil eller ”lura ögat” tekniken som vidgar rummet genom målad arkitektur med optiska perspektiv och illusoriska verkligheter. Man kan säga att det är ett måleri som skapar en illusion av verkligheten och verklighet av illusionen. Det har en tradition tillbaka till det antika Pompeii och når sin höjdpunkt i renässansens Europa i kombinationen av arkitektur och måleri. Det florerade i USA på sent 1800-tal och i dagens Europa är mästaren Magritte en utsökt förespråkare för Trompe l’oeil måleriet.

Serien av grafiska blad har gjorts speciellt för de nyinflyttade i Söderberga Gård. Motiven är naturskildringar präglade av den ”vänliga surrealism” som är så speciell för Bo:s måleri. Tillvägagångssättet är detsamma som i hans Trompe l’oeil muralmålningar, att lägga tunna lasurer med jordfärger och mjölk och använda teknik hämtad från ådringen och marmoreringen, en unik kombination av konstverk och hantverk.

Även här har många av fotona tagits av den av J M Bygg anlitade professionella fotografen Mikko Laurén. Det har i så fall angivits. De övriga har tagits av oss själva eller av goda vänner.

De sista målningarna är alla från de slott och herresäten som ligger längs den smala del av Mälaren som går mellan Lovön och Vesterort upp till Vällingby. Den fortsätter sedan till Stäket och därifrån vidare till Sigtuna med Steninge slott och ända till Ekoln vid Uppsala. Alla slotten ligger vid eller nära vattnet.

Jag har redan beskrivit Drottningholms slott så här följer naturligt en bild av Drottningholms slottskyrka

Vi stannar på Lovön och går till Lovö kyrka

Sen fortsätter vi till Åkeshovs slottskyrka som är lite ståtligare såsom det anstår sig en slottskyrka

Och slutar med Bromma kyrka som är en av Stockholms äldsta byggnader. Rundhuset uppfördes under 1100-talets andra hälft och vid mitten av 1400-talet uppfördes långskeppet. Då, på 1480-talet målade också Albertus Pictor och hans elever murarmålningarna med berättelser ur bibeln.

samma kyrka/väggmålning sedd från andra hållet

Efter kyrkorummen återger jag något helt annat, nämligen det slott som snustillverkaren Knut Ljunglöf byggde sig i Blackeberg.

Fotograf: Mikko Laurén

Enligt det pampiga originalet

Utsikt över vattnet från ett par av slotten hann Bo också med

Fotograf: Mikko Laurén

Sist men inte minst hamnar vi i Hässelby, på Hesselby slott varifrån Bosse skulle göra ett antal målningar, först en exteriörbild på själva slottet

samt bilden på runstenen i parken, återgett på samma vägg vinkelrätt mot exteriörbilden

Vi har Gula salongen på Hesselby slott

och ytterligare en salong mer i Karl Johan-tidens stil.

Slutligen vill jag fullfölja denna kavalkad över alla trompe l’oeil målningarna i Söderberga Gård med en bild på Bo Karman, mannen som ensam gjorde allt detta.