Albanernas hungerstrejk – De vill bli trodda

 

Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 14 september 2014

 

Vi stannar tills vi dör

Hungerstrejken inleddes i onsdags och nu är det åtta personer som sitter på gräsmattan utanför Migrationsverket i Gävle. De har varit i Sverige allt mellan två månader till över ett år. Ingen av dem vågar visa sitt ansikte på bild.

 

• – Det finns människor som blivit dödade i Sverige från Albanien, och människor som skickats tillbaka har dödats, säger Silvana, som är gruppens talesperson.

Hon har fått vård, men avbröt droppbehandlingen och har fortsatt hungerstrejken.

 

Mellan klockan ett och två på lördagen genomfördes en solidaritetsaktion där ett 30-tal personer deltog genom att komma och sitta med de hungerstrejkande och ge dem vatten. Initiativet till aktionen kom från Ingrid Thyr, som också är engagerad i Asylkommittén i Gävle.  – Men jag agerade som privatperson, säger hon.

 

I gruppen som hungerstrejkar finns både dem som fått sina ärenden prövade av Migrationsverket och dem som väntar på besked. Men Silvana menar att Migrationsverket inte tar uppgifterna om det straffsystem som kallas kanun på allvar och menar att hon och hennes landsmän är hotade till livet både om de återvänder, men även här i Sverige. Kanun innebär blodsfejd, där släkter tar lagen i egna händer.

– Vi vill ha skydd. Vi stannar här tills vi har ett beslut om det eller så kommer vi att dö här, säger hon.

 

Migrationsverkets personal har pratat med de hungerstrejkande och också erbjudit dem enskilda samtal kring sina ärenden.

 

Enligt presschef Fredrik Bengtsson är möjligheten att påverka en asylprocess genom att hungerstrejka obefintlig. En hungerstrejk kan aldrig påverka den juridiska processen. Det är fel väg att gå. Han påpekar också att det finns möjligheter att få beslutet från Migrationsverket prövat igen. Migrationsverket är bara första instans. Det finns en migrationsdomstol och en migrationsöverdomstol som är helt fristående från oss.

 

Erbjudandet om enskilda samtal har inte accepterats enligt Fredrik Bengtsson.

• – Vad jag har förstått har de inte varit så pigga på det. De har bestämt sig för att göra den här manifestationen.

 

Det är inte första gången asylsökande hungerstrejkar utan för Migrationsverket och enligt Fredrik Bengtsson har det blivit vanligare de senaste åren.

• – Det vi ser är att det mer organiserat, att det är flera som bestämmer sig för att hungerstrejka vid ett och samma tillfälle.

 

I Migrationsverkets egen landinformationsrapport om Albanien skriver verket att blodsfejd förekommer och att polisen inte förmår skydda medborgarna fullt ut.

Linda berglund

——————

Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 26 september 2014

Nu har de slutat dricka

I sexton dagar har hungerstrejken utanför Migrationsverket hållit på. Åtta albanska medborgare säger att de inte kommer att äta förrän de får ett löfte om att få stanna. I natt slutade de att dricka också.

 

Utanför Migrationsverket i Gävle står flera tält uppställda. På marken ligger skynken med texten “Ingen människa är illegal. Asyl åt alla för helvete” och ett annat med “Iskall byråkrati en mänsklig tragedi”. I ett av tälten ligger fyra albaner under täcken. De ödslar inte mer energi än nödvändigt.

 

Totalt är de åtta personer som hungerstrejkar. De kommer från Albanien och sex av dem har ännu inte fått något beslut om de får stanna eller inte. Två har fått avslag på sin asylansökan.

 

– De tar inte problemen i Albanien på allvar. De ser Kanun som ett skämt, säger Silvana.

 

Hon är den enda av hungerstrejkarna som pratar flytande engelska och tolkar åt de andra.

Flera av dem är drabbade av Kanun – ett medeltida regelverk som tillåter släkter att hämnas sina egna genom att döda andra – som därefter kan fortsätta hämndkedjan.

 

En av kvinnorna hotas av sin ex-make. Hon har tagit med sin dotter till Sverige i flykt undan honom. Hon berättar att hennes andra två barn och hennes familj lever gömda där, eftersom hennes ex-make hotar dem i jakten på henne.

 

Anställda på Migrationsverket har besökt tältlägret och pratat med dem, säger de. Frågat varför de strejkar och sagt att det inte kommer att påverka något beslut. De har också haft varsitt enskilt samtal med Migrationsverket.

 

Men de står fast.

• – Vi stannar här tills vi får besked om att vi får stanna. Vi dör hellre än åker tillbaka. Det är upp till dem, säger Silvana.

Men asylprocessen tar längre tid än vad ni klarar er utan vätska. Varför fortsätter ni?

• – Vi har bestämt att vi ska göra det. Nu är det upp till Migrationsverket.

 

De har alla varit på sjukhuset men säger att de inte kommer att följa med dit mer.

• – De gav oss näring och det accepterar vi inte, säger Silvana.

Enligt Guna Graufelds, pressinformatör på Migrationsverket, är deras strejkande verkningslöst.

• – Manifestationer och protester kan inte påverka vare sig beslut eller process. Varje ärende måste få ta den tid det behöver. Vi har en lagstiftning att förhålla oss till och måste följa den i besluten, säger hon.-

 

Ingrid Thyr, ordförande för Asylkommittén i Gävle, är uppgiven.

• – Det är tragiskt. Jag har inte haft målet med deras hungerstrejk klart för mig förrän för några dagar sedan. De skulle kunna sträva efter ett löfte om att Migrationsverket ska se över landsinformationen men de kommer inte att kunna påverka besluten.

Annika Wilhelmson

———–

Publicerat i Arbetarbladet Fredag 3 oktober 2014

Tre hungerstrejkande förda till akuten

De åtta hungerstrejkande albanerna gick under torsdagen in på 23:e dygnet utan mat.

Situationen är kritisk – tre stycken av de hungerstrejkande har förts till akuten de senaste dagarna.

 

Det var i helgen som de hungerstrejkande albanerna bestämde sig för att gå ner till att bara dricka vatten, innan hade de åtta männen och kvinnorna i alla fall druckit te och vätskeersättning.

 

Enligt en källa som har varit i kontakt med albanerna fördes en kvinna till akuten under helgen, samma sak hände med två män ur skaran under den gångna tisdagen. Alla åtta var tillbaka i lägret under torsdagen. De väntar fortfarande på att få ett besked från migrationsverket om de får stanna i Sverige eller inte, de får sin asyl prövad.

 

De hungerstrejkande albanerna vill inte återvända till sitt hemland, de är rädda för att bli offer för blodshämnd. Blodshämnden innebär att en familj har rätt att utföra mord om någon i familjen har dödats.

 

Som Arbetarbladet beskrivit i en tidigare artikel, sträcker traditionen sig tillbaka till medeltiden, men efter kommunisttiden i Albanien har blodshämnd blivit vanligare.

Simon Ridell

————-

Publicerat i Gefle Dagblad Tisdag 7 oktober 2014

Hungerstrejk – Polisen hjälper till

 

Albaner får juridisk hjälp

I nästan en månad har de åtta avvisningshotade albanerna hungerstrejkat utanför Migrationsverket i Gävle och en del har hänt senaste veckan. Dialogpolisen är emellanåt på plats och de har fått juridisk hjälp.

 

Det var den 10 september som albanerna började hungerstrejka i Gävle.

Det är ett positivt tecken att Migrationsverket bett dialogpolisen om hjälp. Ett tecken på att Migrationsverket är villiga att ta dem på allvar, säger Ingrid Thyr, ordförande i Asylkommittén. De har också alla träffat det juridiska ombudet Charlotta Lagnander.

 

– Mitt uppdrag är att se över och komplettera samtliga ärenden på den nivå där de befinner sig, säger hon.

Fyra av de åtta som hungerstrejkar har i dagsläget fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, för två av dem ligger ärendet nu i Migrationsöverdomstolen. De övriga fyras ärenden har ännu inte avgjorts av Migrationsverket.

 

-Fallet som är mest akut gäller kvinnan som fått ett avvisningsbeslut och har en trettonårig dotter. Där har det slarvats med papper. Väldigt viktiga fakta är inte med i ansökan, säger Anna Jörgensdotter i Asylkommittén.

 

Flickan bor hemma hos en privatperson. Men samhället tar inget ansvar för henne eftersom de inte har asyl här, säger Anna Jörgensdotter.

 

Hungerstrejken pågår fortfarande men vätskestrejken avbröts förra fredagen strax efter att den inletts. Det var ett gemensamt beslut utifrån att det gällde att orka föra samtal med till exempel advokaten.

 

Ingrid Thyr säger att hon förstår albanernas desperata situation utifrån hotet om blodshämnd.

-Det är ett reellt hot. De måste leva inomhus större delen av sitt liv eller blir dödade och kan inte få skydd av polisen i Albanien för polisen där fungerar ju inte, säger Ingrid Thyr.

 

Runt de hungerstrejkande albanerna finns personer från Asylkommittén dygnet runt, framför allt ungdomar från 14 år och uppåt. De sover där och stöttar och övervakar att inget händer.

 

– Ofta är det de som ringer ambulans eller sjukvårdsrådgivning, säger Anna Jörgensdotter.

Lisbeth Schön

—————–

Publicerat i Mitt Gefle 2-8/10 2014.

Hungerstrejken fortsätter

 

Åtta albanska medborgare hade under torsdagen hungerstrejkat i 16 dagar utanför Migrationsverket i Gävle. Detta som en påtryckning för att få uppehållstillsånd och stanna i Sverige. Migrationsverket står dock fast i beslutet om att avslå asylansökan för två av de hungerstrejkande.

 

—————-

Se även:

10 september 2014 i GD: Ny hungerstrejk i Gävle

11 september 2014 i Arbetarbladet: Albaner hungerstrejkar i Gävle

16 september 2014 i Arbetarbladet: Elever strejkade för albaner

16 september 2014 i GD: Elever strejkar på vasaskolan

19 september 2014 i GD: Strejkande får stöd

————

Publicerat 12/10 2014 av LisseLotte Danielson för Gavledraget.com.