Södra koloniområdet, Södertull, Gävle stadsvandring

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

“Vill du bli lycklig en timme? Ta dig ett rus? Vill du bli lycklig en månad? Gift dig! Vill du bli lycklig hela livet? Skaffa sig en trädgård!” Kinesiskt ordspråk med giltighet på Södra Koloniområdet i Gävle. Foto: Ingrid Landberg.

Söder anlades. Portalen som leder in i området har på framsidan följande text: “Gefle Koloniträdgårdar”. På baksidan står: “Grundlagt år 1905 — Du skall vårda det träd i vars skugga du sitter”. Det är verkligen en pampig infart till området. Södra koloniområdet är i dag bland landets allra äldsta. En del av kolonisterna gör tom gällande att det numera är det äldsta koloniområdet där stugorna fått vara kvar inom samma område från grundandet.

Redaktör på Gefle Dagblad

Det var 1904 som dåvarande redaktören på Gefle Dagblad, K M Lindh, motionerade i stadsfullmäktige om att staden med sin stora arbetarebefolkning borde upplåta mark till koloniverksamhet. Sin motion hade han så utförligt motiverat att den gav eko även i andra städer. Han skrev om vilken uppgift kolonin skulle få ur sanitära och samhälleliga synpunkter. Den skulle stärka hemkänslan och familjebanden och befordra hälsa, förströelse och glädje.

Stadens drätselkammare förordade att en särskild kommitté skulle tillsättas om bara “några utgifter för staden icke därav torde förorsakas”. De som kom att ingå i kommittén var redaktör Lindh själv, bankdirektörerna W Lindh och P Engström samt stadsläkare R von Post.

Redaktör Lindh och von Post var partikamrater och von Post, som även var ledamot av hälsovårdsnämnden, torde ha varit med om att utforma Lindhs motion. I motionen berörs de osanitära gatorna, rusdryckerna och tuberkulosen – förhållanden som von Post i sin tjänsteutövning kommit i beröring med.

Nya motiv för trädgårdarna

Under de år som föreningen Gävle Koloniträdgårdar verkat, har samhället förändrats — i mångt och mycket till det bättre. Nya motiv för anläggande av koloniträdgårdar har tillkommit. Vi behöver större grönytor. Koloniträdgårdarna kan fungera som lungor i våra av miljögifter ofta förstörda städer.

Södra koloniområdet har i flera år levt under ett hot — Murénleden, som enligt en stadsplan föreslagits gå igenom området. Från början skulle leden göras fyrfilig. Efter påtryckningar bland annat från koloniföreningen har man tagit viss hänsyn och bantat leden till två körfält. Helst vill föreningen stoppa Murénleden.

Vidare har stugor under kraftledningen måst flyttas.

Flera koloniområden i vårt land känner sig i dag hotade av kommunerna. I Uppsala har man, trots protester, lagt ned ett koloniområde till förmån för en motorväg. I en annan kommun har man lagt ned området till förmån för bostadsbebyggelse.

Stockholm har beslutat bevara de äldsta koloniträdgårdsområdena i innerstaden och i Landskrona har föreslagits att koloniträdgårdsområdet på slottsvallarna för framtiden ska bevaras som kulturminnesmärke.

Idag finns 210 stugor inom området.

Vår stad skulle vara fattigare om vi ej hade koloniträdgården på Söder. Det är en hel liten stad för sig. Där finns slott, kojor och lusthus i miniatyr om vartannat.

Vad sägs om namnen på stigarna: Äppelstigen, Päronstigen, Körsbärsstigen, Lupinstigen med mera. En del vägar har fått namn efter kända kolonister eller sådana personer, som hjälpt kolonilottsägarna. Motionären K M Lindh har gett namn åt Lindhs väg. Två namnskyltar finns efter vägen. En huggen sten, en meter hög, på vilken det står K M Lindhs väg samt en gatuskylt som talar enbart om Lindhs väg.

Fabrikör Elof Malmberg som ekonomiskt stöttade föreningen har givit upphov till Malmbergs väg. Hans kolonistuga har erhållit namnet Malmgården. Direktören på Uppsala-Gävle järnväg fick ge namn åt Ficks väg.

Inklämt

I dag kläms Södra koloniträdgårdarna in mellan Södra villaområdet — eller järnvägsvillorna, som man säger — och det nya Hemstaområdet med sina hyreshus.

Grönområden som Södra koloniområdet behövs i dag mer än någonsin, inte endast för stugägarnas trevnad och nytta utan även för stadsdelen Söder.

Södra kolonin har egen festplats. El finns inom området och sommartid har man kommunalt dagvatten. På festplatsen anordnas trevliga midsommarfester — en loge för logdans finns även inom området. Koloniföreningen har många traditioner. Till dessa hör årsmötet då man delar ut pris till den bäste odlaren. Föreningen ordnar resor och utflykter. Sammanhållningen är stor.

Det är höst över stans kolonier. Alla gator och torg går i grått. Slut är fåglarnas durmelodier. Sista rosen har skjutit sitt skott. Vi har vänt sista torvan för hösten, när kung Bore för grunden nu står, men vi har ju i alla fall trösten, att det kommer, det kommer en vår. (Kolonivisa )

Nedre bilden: Festplatsen på Södra koloniområdet. Foto (båda bilderna): Ingrid Landberg.

Tacka Lindh för träden.

Gefle Dagblad 28 september 1985

Utgiven 1988.

Barbro Sollbe.

——————————————–

Några av de första kolonisterna. Stående från vänster I. Bosin (?), Gustav Andersson, A E Wallin, J Holm, J A Hellström.

Sittande från vänster: C A Svensson, I Hane, August Eriksson, K Nyberg, Foto Carl Larsson 1910.

Kvinnorna lyser med sin frånvaro på bilden men alldeles säkert inte i kolonilottens skötsel. Enligt den traditionella indelningen av sysslorna gjorde männen det tunga trädgårdsarbetet, satt med i styrelsen och byggde, medan kvinnorna sådde, tog hand om skörden, planterade blommor och pyntade i stugan.

Karta över koloniområdet 2005.