“Gävlevandringar med Folke
av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”
Frimurarhuset, Kyrkogatan 26.
NORR, ÖSTER OM ESPLANADEN
Det drygt hundraåriga frimurarhuset vid Gavleån har stor betydelse för stadsbilden och bör, enligt riksantikvarieämbetet i januari 1987, förklaras som byggnadsminne. Trappstegsgaveln tv vetter mot Kyrkogatan — den motsvarande, på husets andra kortsida, mot Norra Strandgatan och ån.
Foto 1979: Kurt Elf ström, Gefle Dagblad
Frimurarhuset står på gammal grund. I en historik står det att tomten är densamma som den på vilken det gamla läroverket var beläget före 1869 års stadsbrand. Marken förvärvades med därpå befintlig återstod av läroverket, heter det från domkapitlet i Uppsala, genom auktionsinrop den 14 december 1869, enligt rådhusrätten i Gävle den 26 september 1870.
Med offervilliga bröders hjälp samt genom upptagande av lån möjliggjordes uppförandet av den vackra logebyggnaden.
Ruinerna efter läroverksbyggnaden revs. Efter schaktning lades den nya grunden på rustbädd.
Logen Polstjernans lokaler förlades till den övre våningen. I den undre våningen lämnades utrymme att uthyras för affärsändamål eller till en S:t Andreas-loge. Frimureriet i staden var emellertid under stark utveckling och några affärslokaler kom ej till stånd utan en Andreas-loge instiftades 1872.
Arkitekt för frimurarhuset i Gävle var Johan Fredrik Åbom, som själv var frimurare. Han uppförde även frimurarbyggnader i Karlstad och Kalmar. I Gävle torde han vara mest känd för om- och påbyggnaden av stadshuset år 1874. En av frimurarhusets vackra tempelsalar bär även gemensamma drag med stadshusets festvåning. De har ju samma arkitekt.
Tjänande broder
Byggmästare för frimurarhuset var troligen Nils Fredrik Runnman, som recipierade 1871 som så kallad tjänande broder i logen Polstjernan.
Redan 1885, 1900 och 1907 måste man kosta på underhållsarbeten. Särskilt dyr var kostnaden år 1900, då det blev röta i rustbädden och sättningar i grunden. Detta föranledde grundförstärkning och inläggning av järnbalkar i byggnaden. Än i dag står huset på dålig grund.
Frimurarbröderna kämpar för att hålla huset i stånd och gör därigenom en kulturgärning.
De två vackra portarna med överbyggnad i nygotik liksom huset i övrigt med sin trappstegsgavel mot Gavleån vill leva upp till ett intryck av de medeltida hansestädernamed trappstegsgavlar mot gator och gränder.
Hus från hansetiden i hansestaden Brygge.
Frimurarhuset harmonierar med Sjömanskyrkans hus och, på sin tid, Murénska badhusetstrappstegsgavlar mot ån.
Första lokalen brann efter sju år
Nämnas bör att invigningen av den första frimurarlokalen i Gävle ägde rum den 18 oktober 1862 av hertigen av Östergötland, sedermera Oscar II. Huset som låg där den gamla “rådhuspilen” förut stod, i hörnet av Drottninggatan och Rådmansgatan, brann ned till grunden 1869. Angående invigningen av det huset står det, att invigningen hade kunnat äga rum tidigare men att lokalerna icke var fullt färdiga. Dessutom lämpade sig icke årstiden för en resa Stockholm — Gävle för de höga officianterna.
Länets landshövdingar var från och med logen Polstjernans bildande ordförandemästare fram till 1911. För sina förtjänster inom frimureriet tilldelades de flesta Karl XIII:s orden. Ett förnämligt porträttgalleri av ordförandemästarna med flera pryder det sk Oscarsrummet.
Den nygotiska porten ligger mot Hattmakargatan. Byggnadskroppens långsidor är dock, på båda sidor, indragna ett bra stycke från respektive gata.
Interiörbilden visar den stora möteslokalen, där Gävles frimurare samlas en gång i veckan.
Frimurarlogen på gammal grund
Gefle Dagblad 5 januari 1984
Källa: Gävlevandringar med Folke av
Folke Löfgren och Barbro Sollbe.
———————————–
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.
