Börshuset, Kyrkogatan 33, Norr, öster om Esplanaden

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Börshuset, Kyrkogatan 33.

NORR, ÖSTER OM ESPLANADEN

Det här var en gång entrén till Europas nordligaste varubörs. Den var belägen i fastigheten Kyrkogatan 33, mitt emot Grand Hotell. Planen vid sidan om byggnaden kallas i dag för Börsplan.

Huset uppfördes av AB Gefle Filialbanki början på 1850-talet i nyantik stil. Byggnaden, som då bestod av en våning med entresol (mellanvåning eller halvvåning), utgjorde filialbankens lokal och börs.

Huvudingången med sina toskanska gjutjärnskolonner samt sandstenstrappor är densamma som före 1869 års stadsbrand, liksom ytterväggarna med de romanska fönstren. Detta framgår tydligt av bilder som togs av huset omedelbart efter branden.

Entrén ligger snett mot Kyrkogatan. Detta beror på att Östra Lillån, senare igenlagd, gick parallellt med entrén. En del av den gamla rännstenen av röd gävlesandsten i trottoarkanten finns bevarad vid järnstaketet åt Börsplan.

Miste sitt vackra läge

Huset hade före branden ett utskjutande klocktorn. Den stora börs- och banksalen var försedd med kupoltak. Med sitt fria läge mot Östra Lillån och Gavleån var Börshuset en av de monumentalaste och vackraste byggnaderna i vår stad. Det bör klassas som ett byggnadsminnefrån stadens storhetstid som handels- och sjöfartsstad.

Byggnaden miste sitt vackra läge då Lillån fylldes igen på 1870-talet och Grand Hotell byggdes 1901. Hotellet uppfördes i den park som låg framför Börshuset. Parken avslutade med en stor stentrappa ned till Gavleån. År 1908 byggde arkitekten Fritz Ulrichpå Börshuset med två våningar.

Initiativtagaren till en börs i Gävle var Handelssocieteten. Efter flera försök av societeten inrättades en börs i staden 1767 på Gamla rådhustorget. Man höll till i rådhusets vestibul på nedre botten. Ingången till börslokalen i rådhuset var på husets södra sida. Där stod då två pinoredskap, den förskräckliga trähästen och skampålen. De flyttades senare till Nytorget.

Den södra delen av torget, som nu är esplanad, kallades på 1800-talet för Stortorget. Där bedrev man torghandel fram till branden 1869.

Börs på onsdagar

Börshandeln flyttade så småningom från Rådhuset till Börshuset på Kyrkogatan. I huset hölls börs på onsdagar och lördagar mellan klockan 12 och 13. Börsföreningens direktion bestod av storköpmännen i staden. År 1863 ingick konsularagenten Robert Rettig (tobakskungen), grosshandlarna A F Luth,

C R Petré, J L Åsbrink och N J Kjellerstedt.

Börsföreningen hade även läsrum i byggnaden. Där tillhandahölls för föreningens medlemmar tidningaroch telegram, som bland annat kunde meddela gävleskeppens positioner och laster.

Fyra stadsmäklare — förordade av stadens handels- och sjöfartsnämnd samt utnämnda av magistraten — stod för utropen. Det hände ibland att fartygslasterna under resan till Gävle kunde byta ägare flera gånger på börsen.

Intill den dåvarande gymnasieskolan uppfördes i mitten av-1800-talet en bank- och börsbyggnad för Filialbanken. Huset hade enligt Ture Karlströms doktorsavhandling tio rum med eldstäder, ett välvt förvaltningsrum, två kontor, tambur och två förstugor.

Efter stadsbranden 1869 återuppfördes Börshuset, men dess fasad förändrades 1908. Resterna av grannhuset, gymnasiet, revs dock och en ny skola byggdes vid Norra Kungsgatan — dagens Vasaskola.

Foto 1986:

Gefle Dagblad

På detta foto ur gävlebon Gunnar Härdins samlingar har Börshuset byggts upp efter branden 1869 men ännu inte byggts om. Den sk Gevaliaparken ligger mellan Börshuset och ån, på det gamla Gymnasietorgets plats. Denna grönyta försvann när Grand Hotell (dagens Gamla Grand) byggdes, 1900-1901. Hotellet stod klart till den stora gävleutställningen 1901.

Enligt ångbåtskännaren Ingvar Henricson är det Linnea som ligger i Gavleån. Byggnaden längst t h är det Sehlbergska huset (Länsförsäkringar i dag, 1988), och bortom det sticker ett telefontorn upp. Det fanns på Centralpalatset, där Gävle stads första telefonstation var inrymd.

Foto från 1890-talet Reprofoto: Ingrid Landberg.

Många ägare

Börshuset har haft många ägare och flera intressanta hyresgäster. Filialbanken efterträddes som ägare av AB Gefle Bank, som i sin tur efterträddes av Gävleborgs läns sparbank. Denna bank sålde huset 1960 för 365.000 kr till ordenssällskapet Hjälpsamheten(S H-n Orden). Ordens-sällskapet vårdar i dag ömt fastigheten och dess inredning.

Börssalen, som är cirkelformad och försedd med kupoltak, är 6,5 meter hög. Runt väggarna löper en vacker panel, närmare 2,4 meter hög. Det rum som var bankdirektörens är en sevärdhet. De blyinfattade fönstren i romansk stil med färgat glas och försedda med både länsvapnet och Gästriklands och Hälsinglands vapen bidrar till rummets skönhet.

Ordenssällskapets klubbrum är smakfullt inredda med bibehållande av den gamla inredningen och med slipat glas i dörrspeglarna.

Ett av källarvalven är fantasifullt bemålat med yppiga vindruvsklasar och fin grönska. Målningarna har gjorts i senare tid av ordensbrodern och konstnären V E Danielsson.

Barn fick inte låna

Bland husets tidigare hyresgäster kan nämnas stadsbiblioteket, som hyrde våningen en trappa upp 1910—1938. Bibliotekarie var då grosshandlare W Lindeberg, expeditris Lova Juhlin och amanuens Greta Dahl. Det var all personal.

———–

Inlägg av Lisse-Lotte Danielson:

Stadsbibliotekarien Wilhelm Lindeberg skrev på sin ålders dagar av Erik Sehlbergs fantastiska manuskript omfattande två tjocka böcker och som tidigare förvarades i Gefle Allmänna läroverks arkiv. Dessa bär titeln “Gefle och dess slägter” och otaliga är de forskare Sverige runt, som öst ur dess rika källa av information. Sällan var de två digra volymerna “hemma” från sina utflykter till de stora biblioteken. Av detta skäl skrev W. Lindberg rent dem i ytterligare ett ex och försåg dem dessutom med register. Till sin hjälp hade han sin dotter Märta Lindeberg vars intresse väcktes för personerna som levde på 1600-talet vilket resulterade i att hon själv gav ut en bok 1934 som hette just “Gefle på 1600-talet“.

Gefle och dess slägter.

————

Barn under 15 år fick ej låna böcker under den första tiden.

Biblioteket upptog 326 kvadratmeter golvyta. Det flyttades 1938 till Sjömanskyrkan, för att 1962 hyra in sig hos Böndernas husi nuvarande lokaler i hörnet av Södra Rådmansgatan och Södra Strandgatan.

I dag finns varubörser endast i de stora världsmetropolerna. Som exempel kan nämnas, att då tobaksexperten och chefen för Tobaksmonopolet i Gävle, Erik André, för Svenska Tobaksmonopolets räkningår 1933 skulle köpa tobak, skedde detta på tobaksbörsen i Amsterdam.

Börshuset ett minne från sjöfartsstadens storhetstid

Gefle Dagblad 10 november 1984.

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.