Betlehemskyrkan, Waldenströmsplan 1, stadsvandring

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Betlehemskyrkan, Waldenströmsplan 1.

Där Betlehemskyrkan ligger i dag stod förr det gamla Betlehemskapellet. Kapellet, som invigdes 1880, ritades av församlingsmedlemmen och stadsarkitekten E A Hedin. Hedin bodde granne med Betlehemskapellet. Hans villa Buregården tjänstgör i dag som bostad åt kyrkoherde Wiklund och som samlingslokal åt Staffans församling.

Flera av husen runt kapellet hade ritats av Hedin – förutom Betlehemskapellet ritade han Buregården, Stora och Lilla Islandsskolan (den senare kallas i dag Polisens ungdomsgård) samt de stora trähusen i kvarteret Vreten efter Södra Centralgatan och Rektorsgatan.

Namnändring

Betlehemskapellet ändrade sitt namn, genom beslut i församlingen 1924, till Betlehemskyrkan. Visst var gamla Betlehemskapellet byggt som en kyrka. Det byggdes för de stora skarorna vid 1800-talets väckelsemöten. Kapellet kunde före ombyggnaden 1937 ta emot 2500 åhörare. Det var på sin tid stadens största samlingslokal och hade dubbla rader av läktare.

I kapellets fond på mellanläktaren fanns en hundraårig orgel som var inköpt från Alunda kyrka. I fonden fanns också predikstolen.

Den gamla Betlehemskyrkan blev med tiden hårt nedsliten och dyrbar i drift, bland annat genom höga bränslekostnader. Även kyrkans grund var bristfällig. År 1972 beslöt församlingen att riva den gamla kyrkan och på dess plats uppföra en ny kyrka som motsvarade tidens krav.

Smärtsamt

Då den gamla kyrkan revs kändes det smärtsamt för många gävlebor både inom och utom församlingen – och då inte minst för de tusentals barn som gått i söndagsskola där. Kyrkan hade kommit att förknippas med stadsbilden. En karakteristisk stadsprofil kom att försvinna. Kyrkans torn syntes vida omkring. Thorvaldsens Kristusstatyi jätteformat väckte även uppmärksamhet.

Skulle den nya kyrkan bli lika öppen och medmänsklig som den gamla? Hur skulle församlingen klara ekonomin?

1972 utlystes en arkitekttävling. Ett förslag benämnt “Gavle”, ritat av arkitekt SAR Gunnar Landberg. vann. Han hade tidigare ritat polishuset i Gävle. Den nya Betlehemskyrkan skulle komma att kosta 5,5 miljoner kronor med inredning. Det var en jättesatsning som skulle visa sig vara riktig.

I kyrkbygget ingick även en profan del bestående aven större kafeteria, det så kallade torget, en myshörna eller barnens eget rum (“lillstugan”), en idrottshall, sammanträdesrum, ungdomslokaler samt kontorslokaler för församlingsföreståndare och assistenter.

Waldenströms predikstol

PP Waldenström

Den nya kyrkan är ljus. Träet dominerar som väggbeklädnad. I kyrksalens tak hänger lampor som man gärna associerar med fotogenlamporna i ett gammalt missionshus. Altaret, predikstolen för övrigt Waldenströms gamla från 1888 – och dopfunten är uppställda på ett lågt podium vid västväggen. I kyrkans tak finns en lanternin som ger byggnaden den tyngd som är nödvändig för att den ska bli en motvikt till polishuset.

Kyrkan har ett förhöjt mittparti försett med fönster. Det löper i salens längdriktning och släpper in ljus från alla väderstreck. Viktigt för intrycket av ljus är också det ofärgade träet. Panelen är av granbräder lagda på olika ledder till mönster. Kyrksalens bänkar och altarbord är av furu. De olika träsorterna ger liv åt helheten.

Gävle missionsförsamling fick en annorlunda kyrkobyggnad 1976, som var byggd för att även kunna tjäna medmänniskorna år 2000, sades det.

Öppen kyrka

Kyrkan har under åren visat sig fylla alla de krav man ställer på ett kyrkorum. Den mera profana delen hör väl ihop med kyrkan och dess sociala verksamhet. Kyrkan visar en öppenhet mot alla medmänniskor i livets olika åldrar. Aktiviteten inom församlingen är stor.

Genom att kyrkan är byggd på samma plats som det gamla waldenströmska templet, skulle nog P P Waldenström vara rätt nöjd, om han fått se den nya kyrkan.

Bra predikan?

En i mitt tycke gammal predikant berättade vid en gudstjänst i Betlehemskyrkan på 1930-talet, att han som ung predikat i kyrkan. Predikan hade åhörts av Waldenström. Som brukligt var, följde han lektor Waldenström en bit på hemvägen och frågade:

– Tyckte inte farbror att jag höll en bra predikan i dag?

Walldenström svarade;

– Som du bar dig åt! Såg du inte att kvinnorna tog upp sina näsdukar och torkade tårarna under din predikan? Du ska komma ihåg att du är folkets lärare. Du gjorde kvinnorna ledsna.

Missionsskola Stockholm

Det var religionsläraren och pedagogen P P Waldenström som talade. Han ansåg, att de som förkunnade evangelium även skulle ha en viss boklig bildning. Missionsskolan på Lidingö var i stort sett hans verk. Till den skolan samlade vi in pengar, vi som då gick i söndagsskolan.

Kom Waldenström till Gävle i dag skulle han tas emot av församlingsföreståndare Elsie Johnson, som är teologie licentiat och räknas som expert på gamla testamentet.

Kyrkan är i högsta grad en kyrka för alla. Det mesta som P P Waldenström stred för under sina 30 år i Gävle accepteras i dag allmänt av våra kyrkor i landet.

Betlehemskyrkan – en kyrka för alla Gefle Dagblad 23 mars 1985