Några anteckningar ur skotska källor

 

Av Jonas Kushner

Bidraget är insänt av Mats Eriksson

Bland de opublicerade genealogiska anteckningar som gävlehistorikern E Sehlberg efterlämnade¹ finner man en del uppgifter om släkten Honnon och dess medlemmar under 1600- och 1700-talet. Denna släkt, som under åtminstone ett par generationer spelade en viss roll i stadens historia, härstammade från den skotskbördige rådmannen och handelsmannen Hans Honnon (1596-1651).

Sehlberg har en del mindre smickrande saker att berätta om Hans Honnon: han var 1631 “illa berycktad för lägersmål med en kona Lisbeth Jonsdotter, som tjent hos honom.” Vid ett tillfälle 1636 steg han tillsammans med tullnären Levin ombord på Per Jacobsson Grubbs skuta, slog sönder ett par brännvinsflaskor, slog även Per Jacobsson själv, som hade legat sjuk i kajutan, “kastade på honom några fat i koijen och var på honom ovettig, kallade honom en skälm och en tjuf och /.. ./jagade honom öfver bord med en knif.” Per Jacobsson sade att Honnon var “Bukbror med Bölen” men de blev senare förlikade.² Hans Honnon dog i Gäve den 30 oktober 1651.³Hustrun Anna Hieronymi- dotter tog efter makens död över affärerna⁴ och dog 1686.⁵

Hans Honnons äldste son var handelsmannen och politieborgmästaren i Gävle Henrik Honnon (död 1693), som tydligen ärvde faderns häftiga humör och grälsjuka.⁶ Han låg ständigt i konflikt med andra borgare i staden, var flera gånger inblandad i slagsmål och blev 1689 anklagad för att ha slagit stadstjänaren Anders Larsson så svårt med sin käpp att denne efter en tids sängliggande hade dött (Honnon förlikades med änkan och betalade henne 100 d. kmt). Den andre sonen Hieronymus Honnon blev student i Uppsala 1637. Tredje sonen Hans Honnon född 1628 var handlande i Gävle och dog den 29 april 1706. Fjärde sonen Jacob Honnon skrevs in som student i Uppsala 1650⁷, blev handelsman och dog 1684.

Hans Honnon hade även två döttrar: Catharina Honnon född den 20 augusti 1635 och död den 18 augusti 1670 i Stockholm, gifte sig 1655 i Gävle med en annan skotte, handelsmannen och brukspatronen David Leijel (Lyell), född den 4 augusti 1621 i Abroath och död den 26 mars 1676 i Stockholm.⁸ Hon blev i detta gifte stammoder för två av de adliga ätterna Leijel. Den andra dottern, Helena Honnon,⁹ blev först gift med handelsmannen i Falun Frans Futtje från Frankrike, och sedan omgift med David Leijels kompanjon, bergmästaren, assessorn och brukspatronen Claes Depken, adlad Anckarström, född den 20 juni 1627 och död den 3 april 1702. Hennes son i första äktenskapet David Futtje eller Depken blev adlad och adopterad Anckarström, och genom honom kom Hans Hannon att bli farfars farmors far till kungamördaren Jakob Johan Anckarström. Både Henriks och den yngre Hans släktgrenar fortlevde åtminstone några generationer, och i den senare bytte somliga medlemmar vid slutet av 1700-talet ut namnet Honnon mot namnen Fosselius och Lexelius.¹⁰ Allt detta enligt Sehlbergs manuskript, som är mer detaljrikt än vad detta korta referat ger vid handen.¹¹ Om någon av dessa släktgrenar ännu fortlever är för mig okänt och släktens vidare öden i Sverige skulle kräva en särskild undersökning. Här skall blicken i stället riktas bakåt.

Varifrån kom Hans Honnon?

Att Hans Honnon var skotte har redan nämnts, och av hans gravhäll i Gävle kyrka (som förstördes år 1888 i samband med indragande av värmeledning¹², men innan dess hade avtecknats av Sehlberg, se nästa sida) framgår att han var född år 1596 i staden Dumfarling, dvs Dunfermline i regionen Fife, en gång de skotska kungarnas residensstad. Tacksamt nog föreligger flera viktiga källor till Dunfermlines historia i publicerad form. Resten av denna studie är baserad på dessa utgåvor, och det bör alltså inte uteslutas att en djupare undersökning i skotska arkiv skulle kunna komplettera dessa uppgifter. Bland de källor som har utgivits finner vi Dunfermlines burgh records från slutet av 1400-talet och en bit in på 1600-talet,¹³ dess Regality CourtBook från 1530-talet,¹⁴ samt stadens födelse- och vigsel-böcker från år 1561 till flera decennier in på följande sekel.¹⁵

I Dunfermline finner vi vid denna tid ett begränsat antal personer med namnet Hunnon (även skrivet Hunnan, Hunan, Hunnone, Hownnone etc), som alla tycks ha hört till samma familj. Namnet tycks vara mycket ovanligt och nämns inte ens i George F Blacks omfattande verk om skotska släktnamn,¹⁶ som annars tar med även ganska sällsynta namn. (Det kan kanske röra sig om en variant av namnet Annan eller Annand.¹⁷). I kyrkböckerna från 1651 och framåt är antalet personer med detta namn fortfarande mycket litet, och vi kan nog med viss sannolikhet anta att de Hunnons som framträder under förra hälften av 1500-talet hör till samma begränsade familjekrets och att deras fåtal inte enbart beror på källomas fragmentariska återgivande av verkligheten. Med reservation för bristen på säkra belägg skall jag ändå med utgångspunkt från dessa källors uppgifter, och till stor del med ledning av namnskicket, göra ett försök till en rekonstruktion av släktförhållandena.

Hans Honnons föräldrar och syskon

Hans Honnon (eller John Hunnon, som vi väl får anta ha varit den ursprungliga formen av hans namn) hade tyvärr det dåliga omdömet att födas just då de bevarade kyrkböckerna har en lucka som sträcker sig från 1591 till 1597. Detta gör nu inte så mycket eftersom det ändå är ganska lätt att sluta sig till namnen på hans föräldrar. En Henry Hunnon gifte sig den 11 december 1580 med Helen Angus, och de fick därefter barnen Janet, döpt den 20 juni 1582, Katherine, döpt den 14 oktober 1584, Adam, döpt den 4 december 1586, Thomas, döpt den 1 februari 1589(90). Hans yrke framgår inte av någon av de här använda källorna, men han var i varje fall borgare i staden.¹⁸ Henry Hunnon dyker upp i kyrkböckerna igen efter luckan, men hans hustru gifter om sig¹⁹ den 14 februari 1598/99 med borgaren i Dunfermline Andrew Kinninmont “in the Kolzera”²⁰ och får med honom en son John, döpt den 6 september 1600. (Andrew Kinninmont, som – om det inte rör sig om en annan person med samma namn – även med en Isobel Makkenoche får en utomäktenskaplig son Robert, döpt den 6 juni 1609, förekommer senare som dopvittne när Henry Hunnons son Thomas döper sin dotter Janet den 16 september 1621).

Med tanke på namnet på Hans Honnons äldste son, borgmästaren Henrik Honnon, och på att han också hade en dotter Helena, råder det knappast något tvivel om att vi här har funnit Hans Hannons föräldrar.

Något skall här också sägas om Henry Hunnons övriga bam. Äldsta dottern Janet Hunnon, född 1582, gifte sig den 27 december 1608 med Alexander Lockard, som var valkare (walker) och borgare i Dunfermline.²¹ Kataherine (Kate) Hunnon, döpt 1584 gifte sig den 23 september 1606 med Robert White (eller Quhyt, som namnet oftast stavas i källorna), en mältare (maltman).²² Sonen Adam Hunnon, född 1586 (se ovan), förekommer inte i tillgängliga källor och kan ha dött tidigt eller flyttat från Dunfermline. Thomas Hunnon, född 1589/90, var gift med Janet Edward²³ och hade barnen Janet, döpt den 16 september 1621, en son, döpt den 23 maj 1624, Isobel, döpt den 1 april 1627, John, döpt den 24 december 1629, och John, döpt den 22 januari 1633,

Henry Hunnons härkomst

I början av 1500-talet och under några decennier framåt i tiden förekommer i Dunfermline namnet Thomas Hunnon, men det mest troliga är, att det är två olika personer som omnämns i källorna: en äldre Thomas, som nämns från 1507 till 1536 och möjligen 1544, och en yngre, sannolikt den äldres son, som nämns 1549 och kanske redan 1544. Den ovannämnde Henry Hunnon, som gifte sig 1580, torde liksom de kvinnliga medlemmar av familjen som nämns ungefär samtidigt, vara född omkring mitten av seklet. Hans sons namn Thomas gör det troligt att Henry är son till den Thomas Hunnon, som nämns 1549 med sin hustru Joneta (Janet) Mason,²⁴ men som nog inte är identisk med den Thomas Hunnon som nämns redan 1507. Det är värt att notera att Henry Hunnons äldsta dotter (se ovan) ges namnet Janet.

Den Thomas Hunnon som vi här får förmoda vara den äldre och alltså sannolikt Henry Hunnons farfar, nämns tidigast 1507, då han vann burskap i staden.²⁵ Han förekommer sedan 1509 och nämns som assizor (juryman) i Dunfermlines regality court ochburgh vid olika tillfällen åren 1511,1512,1513,1514,1517,1524 och 1532.²⁶ Han nämns som bailie (rådman) 1518²⁷ och ibland som linaris (de ämbetsmän, som hade till uppgift att fastställa egendomsgränser) 1522.²⁸ Hans egendom nämns åren 1513, 1517,1520 och 1528,²⁹ och därefter inte förrän 1544,³⁰ då det möjligen kan röra sig om Thomas d y. Bortsett från uppgiften från 1544 (som inte utgör något belägg för att Thomas d ä levde), finns en lucka mellan ett tillfälle den 19 oktober 1536, då han omnämns som levande³¹, samt 1549, då en Thomas Hunnon (som vi alltså kan anta vara hans son) omnämns med sin hustru (jämför ovan). Den äldre Thomas Hunnons hustru Katherine Cowan, som alltså bar samma namn som Henry Hunnons andra dotter, omnämns den 27 juli 1512 och den 12 september 1517.³²

En Elizabeth Hunnon, som kan vara en dotter till Thomas d ä, nämns i april 1539 tillsammans med sin make John Bowman, borgare i Dunfermline.³³ Ungefär samtida med Henry Hunnon är Bessie Hunnon, som gifte sig den 5 januari 1583/³⁴ med Thomas Kellok, och fick en dotter Isobel, döpt den 9 december 1584. Något äldre tycks två andra kvinnor med detta släktnamn vara: för det första Marjory Hunnon, som med Thomas Young hade barnen Margaret, döpt den 8 augusti 1563, Bessie, döpt den 6 mars 1569, John, döpt den 23 januari 1571/72, John, döpt den 30 september 1573 och William, döpt den 20 april 1578. För det andra: Christian Hunnon, som var gift med William Wilson “in Miltoungrein”, och med honom hade döttrarna Janet, döpt den 6 mars 1566, Margaret, döpt den 20 februari 1569, Ellen, döpt den 7 maj 1572 och Isobel, döpt den 19 maj 1577.

Sammanfattning

Hans Honnon var född 1596 i Dunfermline i Skottland och bosatte sig i Gävle, där han blev handelsman och rådman och hade bl a sonen Henrik, som senare blev borgmästare i staden. Namnet Hunnon är ovanligt och inte heller i Dunfermline förekommer särskilt många personer med detta namn. Jag har ovan antagit att vi under 1500-talets första hälft har att räkna med två individer med namnet Thomas Hunnon, av vilka den äldre blir borgare 1507, nämns sista gången 1536, och kanske kan vara född omkring 1480. Den yngre Thomas nämns 1549 och är med hänsyn till namnskicket antagligen far till Henry Hunnon, som gifter sig 1581, och torde vara född vid mitten av seklet. De kvinnliga Hunnons, som omnämns under 1500-talet, är troligen medlemmar av samma familjekrets. På grund av en lucka i de bevarade kyrkböckerna går inte Hans Honnons födelse 1596 att finna där, men det kan knappast råda något tvivel om att han är son till Henry Hunnon och hans maka Helen Angus.

 

Noter

¹ E Sehlberg, “Gefle och dess Slägter” (ms.), Gävleborgs Länsbibliotek, Gävle.

² Sehlberg, vol. 1, s 136.

³ Sehlberg, vol. 1, s 135 och 532.

⁴ Sehlberg, vol. 1, s 136.

⁵ Sehlberg, vol. 1, s 532. Ättartavlorna kallar henne Anna Grubb “av tysk börd”. G Elgenstierna, “Den introducerade svenska adelns ättartavlor”, bd IV, s518 (Leijel).

⁶ Sehlberg, vol. 1, s 136-139, 532.

⁷ “Uppsala universitets matrikel” (utg. A Andersson m fl), Uppsala 1900-71, bd I, s 124.

⁸ Sehlberg, vol. 1, s532; Elgenstierna, bd IV, s518.

⁹ Sehlberg, vol. 1, s 532; enligt ättartavlorna hette hon Catharina Helena Honnon och var dotter till en David Honnon. Det för denna tidsperiod ovanliga dubbelnamnet gör väl denna uppgift mindre trovärdig. Sehlberg refererar den men tar ingen hänsyn till den i sin genealogiska översikt. Uppgiften beror väl på en sammanblandning eller på dåligt minne hos de släktmedlemmar som bidragit med uppgifter till riddarhusstamtavlorna; jfr Elgenstierna, 1:121.

¹⁰ Sehlberg, vol. I,s532f.

¹¹ Se även M Lindeberg, “Gefle på 1600-talet”, Gävle 1934, s 112-17; P Elfstrand, “Ur förvalt- ningshistorien”, i “Ur Gävle stads historia” (red. Ph. Humbla), Gävle 1946, s512f, och G E Lunden, “Kyrkor och skolor”, ibidem, s532.

¹² Lindeberg, si 14.

¹³ E Beveridge (ed.), “The Burgh Records of Dunfermline. Transcribed from ihe original manuscript volume, courts, sasines, etc”, Edinburgh 1917. (BRD). Utgåvan är opaginerad, men återger manuskriptets paginering, som alltså även avses i hänvisningarna nedan; A Schearer (ed.), “Extracts from the Burgh Records of Dunfermline in the 16th and 17th Centuries”. The Camegie Dunfermline Trust 1951. (EBRD).

¹⁴ JMWebster-AAMDuncan(eds.), “Regality of Dunfermline Court Book 1531-1538”. The Camegie Dunfermline Trust 1953 (RDCB).

¹⁵ Henry Paton (ed.), “Parish Registers of Dunfermline 1561-1700” (Publications of the Scottish Record Society, 44), Edinburgh 191 lf (PRD). Verket är oavslutat och sträcker sig fram till maj 1642. Dessutom saknas personregister (tillgängligt i Lunds universitetsbibliotek).

¹⁶ George F Black, “The Sumames of Scotland: Their Origin, Meaning and History”. New York 1946.

¹⁷ Om antagandet att Hunnon är en variant av namnet Annan (Armand) är riktigt, kan det vara relevant att nämna den Thom of Anande, vars egendom nämns 1489 (BRD s 8), Adam of Anand, vars egendom nämns 1490 (BRD s306,310) och Gilbert Anand, som nämns 1491 (BRD s 313). Namnen Thom(as) och Adam förekommer i den här behandlade släkten.

¹⁸ Hans dotter Janet (g m Alexander Lockard) kallas 1609 när hennes man får burskap i staden “ane friemans dochter” (EBRD s68).

¹⁹ Jfr EBRD si 14.

²⁰ Jfr EBRD s 62.

²¹ EBRD s68; PRD 12/11 1609. Barn: John, dpt 17/121609 och Janet dpt 5/21615. Nästan omedelbart före sitt giftermål med Janet Hunnon hade (samme?) Alexander Lockard med Helen Bruce fått en utomäktenskaplig dotter Helen, dpt 29/11 1608.

²² Hon hade med honom barnen Helen, dpt 20/121607, Helen, dpt 12/11 1609, Isobel, dpt 1/21612, John dpt 6/81615, Martha, dpt 25/101618, Janet, dpt 16/91621, Thomas, dpt 27/101624, James, dpt 27/2 1628 och Robert dpt 20/9 1629.

²³ Deras vigsel har inte gått att återfinna i PRD, och några andra personer med namnet Edward förekommer inte – vad jag har kunnat konstatera – i Dunfermline, men en John Edward uppträder som dopvittne i PRD 16/91621, när parets äldsta dotter Janet döptes.

²⁴ BRD s 255.

²⁵ BRD s 162; även ibidem, s 128.

²⁶ BRD s 181; BRD s 183, 188; BRD s 190; BRD s 192; BRD s201; BRD s 214; RDCB s83.

²⁷ BRD s 299.

²⁸ BRD s7.

²⁹ BRD s 298; BRD s 291; BRD s 205; BRD s 275.

³⁰ BRD s 255.

³¹ RDCB s 133.

³² BRD s 186 och 291. En James Cowan omnämns 1496 till 1504 (BRD s 68,70, 102,118,119, 124,125, 132, 137, 143, 301 och 366, och tillsammans med sin hustru Agnes Stodert,, s 336). En Alexander Cowan blev borgare samtidigt med Thomas Hunnon 12/10 1507 och nämns senast 1526 (BRD s 162,184,185,202,203,204,205 och 280). En sergeant John Cowan nämns från 1547 till 1584 (BRD s 231, 233, 236, 256 och 266).

³³ BRD s 263.

 

Sök även fram övriga inlägg om Honnon!

 

—————

mars 15, 2013

Sammanställt av –    lisse-lotte@danielson.be