BRITA PLANCKS UPPVÄXT SLÄKTLED VUXENLIV OCH INSATSER I GÄVLE

Carl Adolf Theodor  tog examen från Skogsinstitutet 1850, och var därefter lärare där. 1864 blev han tillförordnad sekreterare i skogsstyrelsen, och därefter tillförordnad generaldirektör och chef för för samma verk 1875-1882. Björkman genomförde betydande förbättringar i skogsvården, införde en skogsstatistik och arbetade med framgång för den statliga skogshushållningens rationalisering. Björkman utgav även en mängd skrifter i skogsvårdsfrågor och var också intresserad av fornforskning. Han var landshövding i Gävleborgs län 1883-1899.

 

Carl Adolf Theodor var gift med Julie Björkman (farmors mor 1841-1930, f. Sandströmer).

 Julia Sandstromer

Hon var dotter till Oscar I:s viljekraftige och rakryggade finansminister Anders Peter Sandströmer (1804-1857). Hennes mormor var sångerskan Brita Lidbeck f. Munck av Rosenschöld (1788-1864)  och moderClara Sandströmer (1809-1880), f. Lidbeck. De fem barnen var:

–          Äldste sonen häradshövding Malcolm  Björkman avled 1908.

–          Deras son Gustaf Adolf Björkman var ledamot av riksdagens andra kammare och borgmästaren i Norrköping, se ovan.

–          Makarnas dotter Julia Gustava Björkman (1867- ? ) gifte sig med sonen till Robert Rettig, vice häradshövdingen och kanslirådet Gustaf Hjalmar Rettig. (De fick i sin tur sönerna fil.doktor Carl Herbert Rettig, född 1888-02-04 samt jur.kand. Nils Robert Rettig född 1892-10-18).

–         En annan dotter Maria Björkman gifte sig med överstelöjtnant Moberg och de var barnlösa. Hon hade varit en riktig skönhet att döma av fotona i sina yngre år. Hon bodde i en stor våning vid Lill Jans plan med fönster utåt Vallhallavägen. Huset stod åtminsone kvar på plats år 2004. Hon brukade hälsa på sin syster på borgmästarsommarresidenset Katrineborg     

 

  Exteriörfoto från Katrineborg.   

 

KLICKBARA BILDER.

 

   

Interiörfoton från Katrineborg.      Inredningen såldes, varpå brandkåren brände ner huset.

 

Dessa foton är från Katrineborg som försvann tillsammans med flera andra fastigheter, Lindesberg, Alvik, Skuggan, Framnäs m fl, för att de låg inom hamnens intresseområde. Katrineborg låg ca 800 m VSV Sjötorp och ca 200 m väster om oljeledningen upp till bergrummen.

 

 

–        Makarnas yngsta dotter Anna Björkman (1869-1956) gifte sig 1887-04-02 med borgmästare Carl Berggren (1858-1943). Mer om dem nedan.

 

I början av år 1851 den 7 januari avgick den lika begåvade som fruktade finansministern Anders Peter Sandströmer och han utnämndes då till landshövding i Skaraborgs län.

Anders Peter Sandströmer

 

Allmänt ansågs att Anders Peter Sandströmer  (alltså landshövdingsfrun Julias far) var son till exc. Carl Axel Löwenhielm (Löwenhielm misstänks ha varit son till Karl XIII i hans relation med Augusta von Fersen – svensk hovdam (statsfru) och älskarinna till den blivande Karl XIII. Hon är känd som en av “de tre gracerna-och i så fall halvbror till Gustaf Löwenhielm.), Carl Axel Löwenhielm ovan ansågs i  sin tur allmänt vara son till Carl XIII; se exempelvis Posthumus´Ur minnet och dagboken, IX, s. 42 f, o. M.C. Crusenstolpe, Medaljonger och statyetter, s. 474.

Detta står även i Wikipedia för både Carl Axel Löwenhielm och Carl XIII!

    

Karl Axel Löwenhielm                                         Gustav Löwenhielm

 ————

Genom systrarna Julia/e och Annas giftermål blev alltså Gustaf Hjalmar Rettig och Carl Berggren svågrar.

 

Om Gustaf Hjalmars far Robert Rettig kan berättas följande:

Av Per Christian Rettigs tolv barn blev det blott den yngste sonen i första giftet, Robert Rettig(1818-1886), som kvarstannade i Gävle och som var  grosshandlare, skeppsredare och konsul. Redan tidigt företog Robert Rettig vidsträckta resor. Bl.a. besökte han Amerika, vilket på denna tid ansågs som en enastående upplevelse. Genom detta fick han rik erfarenhet inom köpmansyrket och blev vid återkomsten till Gävle år 1840 upptagen såsom delägare i faderns affär och efter dennes död övertog han rederiet och tobaksfabriken.

 

Robert byggde till Rettigspalatset söderut och rörelsen fortsatte att blomstra. Han gifte sig 1841-12-28 i Gävle med Adelaide Ulrika Corinne Garberg, född 1821-06-01 i Gävle, † där 1892-07-04, Hon var dotter till grosshandlaren Anton Fredrik Garberg och Margareta Gustava Ennes. Medlemmarna av de rika Gävlesläkterna gifte sig ofta med varandra. Hur mycket var av kärlek och hur mycket av ekonomiska och sociala skäl? Alltnog: genom giftermålet förvärvade Robert Garbergarnas gamla fina Brynäs herrgård.

 

 

 Adelaide Rettig f. Garberg

 

Då stadsfullmäktigeinstitutionen på 1860-talet infördes, blev Robert Rettig en av dem, som invaldes i den första uppsättningen representanter i staden. Under de tio år som han fungerade som drätselkammarens ordförande i Gävle, inträffade även den fruktansvärda brand, som år 1869 lade stora delar av staden i aska. Det nydaningsarbete, som efter branden åvilade de kommunala myndigheterna, leddes av Robert Rettig, och den gärning han därunder utförde kan icke överskattas. Av parets sju barn (5 söner och 2 döttrar) blev det den andra sonen i ordningen, John Robert, född år 1847, som skulle i Gävle upptaga sin faders fallande mantel.

 

Robert Rettig

 

Robert Rettig och Adelaide (född Garberg) fick följande barn.

• Pehr Fredric Rettig, adlad von Rettig, (son till Robert Rettig,, född 1843-01-12 i Gävle; delägare i P.C. Rettig & Co i Åbo 1867 och ensam ägare fr o m 1871; kassör i Folkupplysningssällskapets Åbofilial 1875; stadsfullmäktig i Åbo 1875-92; kassör i direktionen för folkbiblioteket i 1878, ordförande i direktionen i stads- och folkbiblioteket 1903, då han skänkte ett nytt stadsbibliotek till staden; ordförande och kassör i bestyrelsen för Åbo stads historiska museum från grundandet 1891 samt i Sällskapet för utgivande av bidrag till Åbo stads historia 1885; kommerseråd 1883; adlad 1898-04-04 och introd på finska riddarhuset s å 26/7 under nr 273; † 1914-10-17 på sin egendom Radelma i Pikis, begr i Åbo. Gift 1865-05-15 i Stockholm med Maria Sofia von Horn, född 1841-03-19 i Stockholm, † 1896-02-20 i Åbo, dotter till kommendörkaptenen Frans Axel Leopold von Horn (adlig men ej introd) och Maria Charlotta Lindberg. Sonsonen Hans von Rettig uppförde Rettigska palatseti Stockholm.

• Adelaide (Adéle) Rettig, född 1845-09-27 i Gävle, † 1920 på Skeppsholmen, Stockholm. Gift 1865-11-09 i Gävle med kommendörkaptenen Lorentz Leopold von Horn (adlig men ej introd), född (1836/1863?), † 1892.
• Johan “John” Robert Rettig, född 1847; utbildades i Tyskland, Frankrike och England; arbetade 1866-70 i familjeföretaget i Åbo; blev 1872 delägare och efter faderns död 1886 ensam innehavare av firman P.C. Rettig & Co i Gävle, vars tobaksrörelse kraftigt utvecklades därefter; VD i Gävle-Ockelbo järnväg 1882-1907 och liksom fadern engagerad i Korsnäs sågverks AB; ledamot av stadsfullmäktige i Gävle, där han från 1887 – efter faderns död – var ordförande; † barnlös 1907. Gift 1872-01-30 med Antonie Wilhelmina Augusta von Eckermann, född 1846-08-09 på Edeby, Ripsa sn, † 1933 i Stockholm, dotter till Anton Ture Fredrik von Eckermann och grevinnan Ulrika Eleonora Amalia Lewenhaupt. Efter makens död blev hon ensam innehavare av P.C. Rettig & Co i Gävle, fram till 1915, då företaget gick upp i Svenska tobaksmonopolet efter att ha ärvts inom släkten i 106 år. Genom testamente 1932 donerade hon avsevärda belopp till olika institutioner i Gävle, bl a 1,4 milj kr till stiftelsen John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad, något som möjliggjorde uppförandet av Gävle museum, invigt 1940. Antonie Rettig kallades “Gävles okrönta drottning”.
• Carl Wilhelm Rettig, född 1849; godsägare.
• Axel August Rettig, född 1851 i Gävle, † ogift och barnlös 1868 i Schweiz, blev endast 17 år. Till hans och den 13-åriga systern Lullis minne donerade makarna Rettigs barnhem.
• Gustaf Hjalmar Rettig, född 1856; vice häradshövding, kansliråd.  Det var alltså han som gifte sig med Julia Gustava Björkman.

 

Läs mer om släkten Garberg!Här ingår även Ennes, Sehlbergs och många andra viktiga och kända Gävlesläkter. Man gifte in sig med varandra för att bibehålla rikedomarna och förhoppninsfullt även av kärlek. Brita Planck har alltså många kopplingar till dessa fina släkter.

 

Läs mer om släkten Ennes!

 

—————————————

BRITAS PLANCKS FARMORS BROR

 

Gustaf Adolf Björkman

Borgmästare Gustaf Adolf Björkman, född 17 juni 1871 i Stockholm, död 12 september 1941 i Norrköping, var en svensk borgmästare och riksdagsman (högern). Han var son till landshövdingen Carl Björkman (ovan).

Björkman avlade mogenhetsexamen i Gävle 1889. Han skrevs in Uppsala universitet samma år och avlade 1895 jur. utr. kand. Han var hovrättsråd 1909-1910 och var från 1911 borgmästare i Norrköping. I riksdagen var han ledamot av andra kammaren 1921-1932 (först invald i Norrköpings och Linköpings valkrets, från 1922 invald i Östergötlands läns valkrets) och därefter ledamot av första kammaren 1933-1940.

 

—————————————

 

BRITA PLANCKS FARFAR OCH FARMOR

 

Borgmästare Carl Berggren

I en film om Gävle inspelad under 1931-1933 ingår en kort men tydlig sekvens där Borgmästare Berggren står i trappan till rådhuset. Filmen är 20 minuter  lång och denna sekvens finns i den sista halvan.

Gävle film 1931-33

(1858-1943)och hans hustru Anna (född Björkman 1869-1956  och näst yngsta dotter till Landshövding Carl Adolf Theodor och Julie född Sandströmer) var farfar och farmor till Brita Planck. De bodde cirka 50 år på bottenvåningen i “Engwallska huset” vid Borgmästarplan i Gävle.

 

 

 

Farmor Anna var en av Gävles två första studentskor. Att Brita fick sin humor från henne kan följande episod vittna om. I samband med sin studentexamen fick hon frågan om hon nu skulle ta Adjunkten. Hon svarade då rappt, – ja, det beror förstås på om han hinner hit i tid…!

 

 

 

Makarna hade fem söner. En av dem var Britas far – juristen Bengt Berggren (1891-1939) som arbetade på Berggren & och Åbergs juridiska byrå på Centralplan 5 i Gävle. Han var gift med Britas mor (Greta Marika född Hagbom).

 

Erik, Hans, Einar, Ivar och Bengt bildar bakgrund till farmor Anna och farfar Carl.

De tillhörde under den tiden de högre skikten i staden och hade både kokerska, husa och barnsköterska till sin hjälp. Hushållet bestod förutom far, mor samt Brita även av 2 bröder. De bodde på Nygatan 4 med utsikt mot Heliga Trefaldighetskyrkan.

 

En dag var farfar Carl och farmor Anna och promenerade i stadsparken i spöregn och till skydd hade de ett gemensamt paraply. Detta ställde till en smärre kalabalik hos släktingarna när de fick höra att de DELADE paraply trots att de bara var förlovade. Det var sannerligen andra tider då.

 

————————-

 

En annan av makarna borgmästare Carl Berggrens och Annas fem söner var sonen  Karl Einar Berggren som 1926 gifte sig med Jenny Elvira Kristina Fogelberg.

 

Fogelberg var en mycket känd släkt här i Gävle.

 

Byggmästare Gunnar Fahlstedt berättar följande:

Pappa byggde även en villa på Floravägen åt direktör Fogelberg, ägare till Tekniska Fabriken Flora.

 

Denna villa gav Fritz Emil Birger Fogelberg (10/12 1860-28/4 1944) sin dotter Jenny Elvira Kristina Fogelberg (6/5 1905-14/10 2002) och hennes man Karl Einar Berggren (2/2 1903-7/9 1981) på deras bröllopsdag 12/6 1926 i bröllopspresent).

Det är också  troligen Birgers verksamhet Tekniska AB Flora som har gett upphov till namnet Floravägen.

Tekniska AB Flora      (År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasol.

 

 

Jenny  Elvira Kristina/Stina var dotter till Frits Emil Birger Fogelberg och Elvira H E  Jonsson som gifte sig i Gävle. Frits Emil Birger Fogelberg  (enligt ovan) var i sin tur son till Svante Fogelberg och hans hustri Anna Christina Hellstadius. Både Lisse-Lotte Danielson och Susanne Storm härstammar från prästsläkten Hellstadius och plötsligt kunde även vi båda direkt härleda vårt släktskap med Brita Plank genom följande länkar

 

SLÄKTEN  HELLSTADIUS!

http://www.gavledraget.se/Slakten_Hellstadius_fran_Hellsta..htm  Lisse-Lottes koppling

http://www.gavledraget.se/Hellstadius_Susannes_koppling.htm#1862-1933

Det hade jag verkligen ingen aning om när jag började denna berättelse om Brita Planck. Vi tyckte självklart alla att det var en väldigt rolig upptäckt. /Lisse-Lotte Danielson

 

Se kopplingen mellan släkten Hellstadius och släkten Fogelberg i Gävle

—————————————–

 

 

Läs om hur familjen Berggren firade sina jular.

—————————————

 

BRITAS MORFAR OCH MORMOR

 

Fabrikschef och disponent Olof Hagbom

 

Olof Hagbom var fabrikschef och disponent på Pellerins margarinfabrik. Det var en fabriksanläggning som producerade margarin och smör, mellan Svangatan och Ejdergatan i stadsdelen Olskroken i östra Göteborg.

 

   

 

Verksamheten upprättades hösten 1894 av fransmannen Edmond Auguste Pellerinsom den andra i Sverige (den första igångsattes 1881 i Helsingborg), och på våren 1896 kom produktionen igång. Pellerins blev snart den dominerande tillverkaren i landet, främst på grund av att fabrikschefen, disponent Olof Hagbom förstod att aktivt göra reklam för produkterna. Han var vad vi idag kallar marknadsförare och bidrog med affischerande och annonserande till margarinets snabba tillväxt. Till marknadsföringen hörde även de populära trälådorna, som margarinet var packat i . Fabriken i Göteborg las ner först 1965 och tillverkningen flyttades till Helsingborg.

 

 

Olof Hagbom, Pellerins förste disponent satte igång att marknadsföra sitt margarin på ett sätt som ingen varit med om förut. Och det saknade inte effekt, snart var Pellerins margarin i var mans mun (!).

 

Redan 1897 sysselsattes cirka 100 arbetare och antalet växte från 140 år 1914 till 180 år 1916. På grund av råvarubrist tvingades fabriken därefter stå still i två år, varefter Pellerin 1918 sålde fabriken för 6 miljoner francs.

 

Pellerins hade den första “motorvagnen” (bilen) i trafik i Sverige. Den visade sig för första gången den 27 maj 1898 på gatorna i Göteborg, var fyrsitsig med massiva gummihjul och kunde framföras i en hastighet av 2 mil i timmen. Ekipaget hade kostat 10 000 franc.

 

Britas morfar dog när Britas mor Greta Hagbom endast var 17 år. Det var exakt samma ålder som Brita hade när hon förlorade sin far, endast 17 år.

 

Prov på moderns konstnärliga anlag som målat Brita som barn samt en uppskattad juldekoration.

 

 

   Fullt med mysigt julpynt.    

 

BRITA PLANCKS FAR

 

var juristen Bengt Berggren (1891-1939)som arbetade på Berggren & och Åbergs juridiska byrå på Centralplan 5 i Gävle. Hennes MOR var fabrikschef Olofs Hagboms dotter Greta Marika Hagbom.

 

De tillhörde under den tiden de högre skikten i staden och hade både kokerska, husa och barnsköterska till sin hjälp. Hushållet bestod förutom far, mor samt Brita även av 2 bröder. Efter Brita föddes en son Carl-Olof 21.10.1924 som tyvärr dog mycket ung.

De bodde på Nygatan 4 med utsikt mot Heliga Trefaldighetskyrkan.

 

 

   Utsikt från Nygatan 4. (Tavla målad av Britas mor).

 

 

 

 

   Nygatan 4 år 2010.

 

 

 

 

De hade även sitt sommarställe – Örnbo – vid Gråberget.

 

   Örnbo.

 

 

 

Bland hennes mest positiva minnesbilder var deras slädpartier med facklor till Bönan på juldagen.

 

 

     

 

Britas föddes år 1922 i Gävle och studerade bl.a. vid Själanderska flickskolan som 1933 blev kommunal flickskola, (mer om denna skola). När Brita gick var den i privat regi och därför var klassen mycket liten.

Varje år hade eleverna avslutning på Heliga Trefaldighetskyrkan och vid sista avgångsklassen fick Brita sjunga solo i kyrkan.

 

 

 

 

 

Fadern dog när Brita var endast 17 år – vid exakt samma ålder som Britas mor – när hennes far dog.

Efter faderns död förändrades förhållandena radikalt och modern Greta började arbeta på Länsmuseet  för att klara försörjningen.

 

 

.Länsmuseet

 

Efter skolan flyttade Brita till Karolinska sjukhuset i Stockholm för att hos professor Folke Henschen, svensk läkare och professor i patologisk anatomi, studera preparatris (framställa histologiska preparat och studera bortskurna organ). Där blev Brita kvar under 1,5 år.

 

Hon gick också på Bar-Lock-institutet för att studera till sekreterare då hon drabbades av “kärleken” och träffade sin första man. De flyttade till Uppsala och fick sonen Bengt Sahlberg som föddes 1944.

 

Under graviditetens sista skede hade Brita litet tråkigt och gick ensam på bio. Det var mycket trångt i bänkarna och när filmen börjat kände Brita plötsligt att värkarna startade. Hon knackade litet försiktigt på personen som satt i stolen bredvid henne och sa “ursäkta men jag behöver hjälp för jag tror jag håller på att föda just nu”. Han stirrade på henne, reste sig upp och skrek “bred plats alla för en havande kvinna….! Undrar just hur mycket Brita minns av den filmen?

 

Alla var mycket snälla och hjälpte Brita att få tag på en taxi så hon kunde åka direkt till BB. En vaktmästare som arbetade där hennes man var lärare kunde sedan meddela den chockade fadern att “din fru just nu har fött en son”.

 

Under Uppsalatiden var F16 / F20 under uppbyggnad. Det fanns ingen riktig väg till arbetsplatsen där ca 30 personer tjänstgjorde, inklusive Brita, om man räknar med befäl, manskap och civila. Där fanns bara en leråker och personalen måste klättra på en stege för att komma in i byggnaden.

Efter ca 2 år bestämde sig paret för att gå skilda vägar och fortsatte sitt liv på olika håll. Sonen blev kvar hos fadern som flyttade till Hudiksvall. Det var mest praktiskt då männen nästan alltid på den tiden hade en bättre ekonomi.

 

Nu flyttade Brita till Stockholm och träffade där sin andra man William Planck, köpman med agentur. 1952 föddes hennes andre son Wolther Planck som nu är chef för biståndsenheten här i Gävle.

 

     Sonen Wolther Planck

 

År 1955, vid endast 33 års ålder, blev Brita Planck änka och stod nu ensam med en 4 månaders son. Hon flyttade då till Gävle och bosatte sig på Fleminggatan.

 

På dagarna hade hon sin lille son placerad på Stenebergsgården. Det var dåligt med bussförbindelser så hon fick gå lång väg varje morgon. Först från Fleminggatan till Stenebergsgården och sedan fortsätta ända fram till sjukhuset. Det var mycket tufft – men det gick!

 

Denna gång fick hon en tjänst som sekreterare på ögonkliniken hos dr Samuelsson. Det var besvärligt. Hon kunde inte latin eller de medicinska termer som en utländsk läkare använde. Hon bad om omplacering och blev då sekreterare åt dr Arring på öronkliniken.

 

När Wolter var 2 år hade hon en otrolig tur, en vän till henne fick en ledig lägenhet och han frågade Brita om hon var intresserad? OM hon var!

 

 

     Vågskrivargatan

 

 

Nu bodde hon centralt på Vågskrivargatan och där bor hon fortfarande när detta skrivs, efter 57 år. Med tanke på att hon även växte upp på Nygatan 4 så har hon alltså bott i samma kvarter under 68 år.

 

Efter ett tag fick hon arbeta under en tredje läkare som hon tyckte var helt fantastisk och mycket pedagogisk – Kule Palmstjerna. Han förklarade mycket om de olika sjukdomarna så hon lärde sig massvis.

 

(Läkaren Kule Palmstierna hade initierat en insamling till ett klockspel och kommittén kunde den 29 juni 1972 överlämna denna. Det spelar fortfarande varje dag vid klockslagen 9, 12, 15, 18 och 21 – /detta är framtaget och inlagt av Webbmaster.)

 

När Brita slutligen pensionerades var hon chef över 201 läkarsekreterare på sjukhuset och ordförande för gruppen på riksplanet. Hon var också en av tre som ansvarade för en världskongress i Stockholm, där ca 1000 personer var inbjudna från 19 länder. Prins Bertil höll invigningstalet med assistans av Brita. De hyrde Drottningholmsteatern under 3 kvällar vilket var mycket uppskattat.

 

     Prins Bertil

 

 

Brita fick även som belöning ett stipendium för att kunna åka till England och där studera hur sjukhusen fungerade. Det var stor spännvidd mellan kvalitén på dessa, från de som hade jordgolv – till rena lyxsjukhus. Detta tyckte Brita var mycket lärorikt.

 

—————————————————–

 

 

Kulturkvällar på Engeltofta.

 

Efter sin pensionering började Brita Plancks verkliga glansperiod då hon startade upp Engeltoftas populära Kulturkvällar.

— OCH hon är fortfarande – vid ingången år 2011 lika aktiv även om kroppen ibland protesterar litet,.

Tänk, hon är 90 år (2012) och är fortfarande “still going strong” – vilken förebild för oss andra!

 

—————————————

 

Vitt berest

 

Hon har dessutom rest vida omkring runt om i världen. Som exempel kan nämnas till Kina, Amerika, Ryssland, Indien, Tibet, England, Frankrike, Holland, Schweiz, Italien, Sicilien, Cypern m fl. Dessa länder kom hon ihåg som hastigast, det var säkert flera. Det är få 90-åringar som har upplevt så mycket i sitt liv och mycket har hon kvar…!

 

—————————————

 

Priser

 

Brita har erhållit många priser och erkännanden för sitt nedlagda arbete. Som exempel hittills kan nämnas Honörspris, Vitsippspris, Rotarypris, landstingets kulturpris och kommunens kulturpris.

 

 

 Kulturpris 1998     Lions Club pris 2010     Rotarypris

 

 

Vitsippepris 1009 från Kristdemokraterna      Överräckandet.

 

 

 

 

Brita har blivit uppskattad av många konstnärer.

 

Här visar hon upp en tavla som Manne Östlund målade till henne i present.

 

—————————————

 

Brita har så många strängar på sin lyra

 

Hon har dessutom med stor skicklighet gjort ett fantastiskt dockskåp som baserar sig på minnen från sin barndom med autentiska möbler och mattor.

 

Här är bara några av rummen från detta litet löst ihopplockade i ett collage..

 

 

  Klicka på denna bild för att se den i förstorat skick!

 

Vilket konstverk! Det finns många fler rum som inte rymdes här på bilden.

 

  Mattan är en detalj i dockskåpet som Brita har gjort helt själv.

 

 

Se mer om dessa otroliga dockskåp!

 

Länsmuseet har tidigare ställt ut Britas dockskåp. Även TV:s Antikrunda och tidningen Antik&Auktion har uppmärksammat Britas skåp.

 

——————————————————

 

Nedanstående Utställningsskåp är minst lika fantastiskt. Även det är på samma sätt som dockskåpet framställt innehållande konst exakt lika originalen.

 

Bl a har Gunnar Cyrén skänkt henne en miniatyr av sin silverkonst. Jag har aldrig sett någonting liknande …!

 

            Klicka även här på dessa båda bilder för att se dem i förstorat skick!

 

Hela skåpet. Detalj från ett rum.

 

——————————————————

 

 

När Brita berättar om sitt liv lyser hennes ögon. Bästa väninnan Kaja myser och nickar hela tiden instämmande.

 

Helt fantastiska människor!

 

Jag känner mig så gynnad som har haft turen att få ta del av allt detta!

– Lisse-Lotte Danielson