S2011 (ett Bildarkiv) Del 3.

————————————————————————————————-

Inflation mellan 1949 och 2011….

——————————————————————————————————————————————

Arbetarbladets nya hus stod klart 1946. Den här byggnaden utgör ungefär hälften av

tidningens nuvarande fastighet.

Påbyggnaden av tidningshuset blev en dyr historia och bidrog till att få hela

Arbetarbladet på knä. Den här bilden är från september 1959.

——————————————————————————————–

Arbetarbladets hus i korsningen Hattmakargatan – Ruddammsgatan i juni 1927. Anledningen till bilkortegen är att

folk från alla Sveriges socialdemokratiska landsortstidningar samlats till ett möte i Gävle och nu ska på utflykt till

Älvkarleö.

———————————————————————————–

Östra Lillån

———————————————————————————–

Visste ni att debatten var livlig år 1945 när Eric Grates förslag “‘Sommaren” ratades och ersattes 1947 med “Löparen” av Olof Ahlberg som

nu står utanför Strömvallen.

Eric Grate fick som “plåster på såren” i stället fixa “Gudinnan från Hyperboreiskt hav“.

———————————————————————————–

Över Gavleån.

Kvarnbron, som förbinder Västra vägen och Parkvägen invigdes med pompa och ståt av Vägverkets

generaldirektör Sven-Göran Olhede i november 1976. I bakgrunden syns det gamla Ångbryggeriet,

som försvann några månader senare. Vid Kvarnparken, alldeles i närheten, fick Gustav Vasastatyn göra helt

om i samband med brobygget. Tidigare stod den pagefriserade ynglingen vänd mot Nygatan.

———————————————————————————–

Söderhjelmska gården byggdes 1773 av sockermästaren Hindrik Duwe, vid Gefle Sockerbruk,

född i Hamburg 1717 och gift med Anna-Greta Stockselle.

Släktschema med Sockermästare Hindrik Duwe. Filen är STOR för att underlätta läsbarheten.

Det ägdes senare av hovjägmästare Carl Gustaf Söderhielm på Tolvfors Bruk fram till 1904 då Gävle stad köpte fastigheten.

När stora delar av gamla Söder revs på 1950-talet och nya hus skulle byggas sparades gården. Det stora huset

restaurerades och inreddes till restaurang 1965. Den gamla vinkelbyggnaden revs 1964 och ersattes med en ny

där en turistbyrå inrättades.

Den vackra restaurangen 2011.

————————————————————————————

1918 köptes Strandhotellet, Norra Strandgatan 15. Fastigheten – som inreddes med festvåning, samlingssalar och 42 expeditions rum

invigdes 28 april samma år. På 1920-talet hade Svenska Sågverksindustriarbetarförbundet, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

och Svenska Skogsarbetarförbundet sina förbundsexpeditioner i Folkets hus. Ett nytt Folkets hus, ritat av Gösta Hedström från

Kooperativa Förbundets arkitektkontor, uppfördes vid Södra Centralgatan, kvarteret Borgen, och invigdes i mars 1947. Huset på

Norra Strandgatan 15 revs 1969.

——————–

skolavslutning 1966 på Gammelbron.

—————————————————————————

Kläder inför femtitalet. Modevisning på Stadshuset i november 1949.

————————————————————————————

Furuvik på familjen Nygrens tid.

————————————————————————————

Biograf Olympia i Gefle Arbetareföreningshuset på Nygatan 24 år 1910.

—————————————————————————

Barnavården var som bekant länge eftersatt i vårt land och bedrevs mest i privat regi genom donationer och välgörenhetsinrättningar.

Detta var ej minst fallet i “donationernas stad” – Gävle, där offervilligheten alltid varit stor

Ovanstående bild visar Gefle Arbetsstuga för barn, Södra Sjötullsgatan år 1910.

Interiören från en liknande arbetsstuga i huset Södra Kungsgatan 31. Fattigmans barn får lära sig sömnad, korgflätning m.

Gefle Fruntimmersförening

bildades 1845 för att främja fattiga små barns undervisning och vård, stödja skolråden vid folkskolan för flickor och ge skydd och

uppfostran åt nödställda. Föreningen öppnade en småbarnsskola där cirka 40 barn i åldrarna 3-7 togs emot medan föräldrarna

arbetade. Fruntimmersföreningen bildade också en skyddsförening som gav obemedlade kvinnor arbete med sömnad, startade

en hushållsskola och en arbetsstuga där barn och ungdomar togs emot efter skolan. 1849 köptes egen fastighet på Södra Kungsgatan.

I föreningens styrelse ingick landshövdingens, borgmästarens och andra inflytelserika mäns fruar. Förutom egna medlemsavgifter

och gåvor kunde de även genom sina makars stora inflytande i Gävle få bidrag till den omfattande verksamheten. Föreningen var

1946 med om bildandet av Stiftelsen daghem för barn i Gävle, ingick i dess styrelse och gav ekonomiskt stöd. Fruntimmersföreningen

upplöstes 1948.

—————————————————————————

Storveta visste mest. Här står hon i kulissen och väntar på att göra entré. Anna-Lisa Hillbom från Gävle. 1972 var hon med i nio omgångar av Hylands Långdansen. Sedan blev hon både Minnesmästare, Super svarare och hedersdoktor.

Invigning av Storvetas park till Anna-Lisa Hillboms ära!

Sök i Storvetas Databas, får ni napp finns böckerna på Stadsbiblioteket i Gävle.

—————————————————————————-

Huset på Norra Kopparslagargatan 25-27byggdes i början av 1870-talet som bostadshus och snickarverkstad.

Från 1906 blev det BB i huset och kallades “Gamla BB på Nordost” fram till 1939 då en BB-avdelning öppnats

på lasarettet.

Det användes senare till “idiothem” och revs i februari 1965.

Gefleborgs läns förening för sinnesslöa barns vård har i sin verksamhet blivit understödd af länets landsting på det sätt, att landstinget

anvisat dels 200 kr. årligen för hvarje till länet hörande barn, som vårdats i föreningens idiothem, utgörande tillhopa under hvartdera af

åren 1886—1889, 4.000 kr. samt under år 1890, 5.000 kr., dels ock från och med år 1888 – 200 kr. årligen för hvarje i det af föreningen

inrättade arbetshem för sinnesslöa intagen i länet tillhörande idiot.

—————————————————————————-

“Gudinnan” sätts på sin plats i karet på Rådhustorget 18 maj 1956. (Påbörjades 1949)

En stor debatt hade rasat i Gävle om hur en skulptur på Rådhustorget skulle utformas.

Många ansåg att den föreslagna kvinnofiguren inte alls fick sättas upp på torget

då den var “både klumpig och obscen”. Andra försvarade Grates tidstypiskt utformade

förslag.

	1956	Eric Grate (1896-1983). Gudinnan tillkom sent i hans konstnärskap och anses som hans mäktigaste och fullödigaste verk. Han studerade i bl. a Grekland och Paris. Hyperboréerna var ett sagofolk som enl grekisk mytologi bodde “bortom nordanvinden”.	Rådhustorget.	Granitskulptur 1,6 m hög 1,2 m bred och 4 m lång. Bassäng i granit 13 m lång. Gåva av GDJ – fonden 1956.

Gudinna vid hyperboreiskt hav.

Foto: Lisse-Lotte

————————————————————————————————–

OMVÄRLDEN PÅ 1950-TALET

Femtitalet präglades av förväntan och framtidstro. Det inleddes fem år efter andra världskrigets slut med att de sista ransoneringarna på t ex kaffe och socker upphörde och kristidsnämnderna lades ner. Handel och import hade kommit igång och man slapp surrogatkaffe och andra kristidsersättningar. Nya varor och produkter kom, som strumpor och skjortor av nylon, man började använda plastic till olika föremål. På 1950-talet kom Stringhyllan och fladdermusfåtöljen.

Tonårsflickorna hade krinolinkjolar som hölls ut av flera lager av stärkta underkjolar eller av skumgummi. Jeansen kom på modet och då var det svarta jeans som gällde. Grabbarna hade brylcremé i håret. Motboken avskaffades 1955,samma år dog ungdomsidolen James Dean i en bilolycka.

Brylcreem

Sätt på högtalarna!

—————————————————————————

Nanna Lenström var den sista skomakaren på Kaserngatan 75 där hon verkade mellan åren 1945 – 1968.

Hon upphörde med sin verksamhet vid 71 års ålder. Visst saknar man dem?

—————————————————————————-

Siv har blivit mäklare i Beverly Hills.Lyssna på henne 1997 och 2007.

—————————————————————————-

Tecknare Karl-Einar Johannesson.

DROTTNINGGATAN PÅ 30-TALET

Knut R. Lindberg var en trikå- och manufakturaffär med adress Drottninggatan 26. I nästa hus fanns Jörnstedts Modeaffär och Eskilstunaboden.

Tvärs över Köpmangatan i Stadshuset låg i hörnan Hedmans Bokhandel. Idag ASCOTS herrbutik.

Interiör från AB Hedmans Bokhandel.

Denna firma grundades år 1851 och övertogs år 1907 av bokhandlare Gustaf Hedman. År 1928 blev ombildades den till aktiebolag med

vd Gustaf Blid och Victor Persson som föreståndare. Lokalerna låg vid Drottninggatan 22.

—————————————————————————-

Gamla Hemlingbystugan på 1960-talet. Foto: Bengt Lindmark.

——————————————

Foto: Bengt Lindmark

Från slottet på 1960-talet. Mitt emot Folkets Hus/Hotell Skandia. Huset revs 1969.

——————————————

Vårt kära gamla CH – Centralhotellet

Centralhotellet före maj 2005.

Den stora hotellbranden i Gävle 17 maj 2005.

Ombyggnation till bostäder Centralhotellet nu.

———————————————————-

Sagan om “FOLKETS HUS I GÄVLE”

Det var en gång en dröm:

Folkets Hus.En dröm blev verkl. 22 min (Ljudf. från 1949).Sätt på ljudet.

Måste alla drömmar ha en slut?

Folk tror inte Folkets Hus existerar längre.

Folkets hus i Gävle på fallrepet

– Läget är illa. Det är jättetråkigt, men om vi inte kommer överens med fastighetsägaren och

kommunen finns ingen annan utväg än en konkurs, säger Åke Bengtsson, här i salongen på Folkets hus.

——————————————

Gävleutställningen 1901. Då var det ovanligt varmt i Sverige och inte minst i Gävle. Detta var året då den stora

industri- och hantverksutställningen ägde rum. Den 10 juli 1901 noterades i Gävle + 34,0 grader.

Foto: Carl Larsson

——————————————————-

Springpojkar på 1960-talet.

—————————

Gävleparet Ulla-Britta Hjorth och Åke Eriksson vann sitt tionde SM i modern dans 1968 arrangerat på Gavlerinken.

“Jojjen” Björklunds storband spelade och tävlingarna lockade ca 1.200 åskådare.

———————-

I april 1962 fick S:ta Elisabethsystrarna

en ny dräkt som visas här av systrarna Ludgerna, Algina, Teifilia och Osea i Gävle. Den nya

dräkten skiljde sig från den gamla genom att den stora vita kragen och “helgonglorian”, en vit

huvudbonad med speciell form, liksom det stora svarta doket inte skulle bäras längre. De förut

så tygrika dräkterna blev enklare, lättare att sy och att sköta.

Elisabethsystrarna

började sin verksamhet i Gävle i slutet av 1800-talet. Under spanska sjukan 1918 och 1919 gjorde

de en stor insats och var också för övrigt mycket omtyckta. Fastigheten på Brynäsgatan 16 förvärvades

1933 och inreddes till sjukhem som drevs av fem till sex systrar fram till 1973.

Tecknat av Karl Einar Johannesson.

———————————–

Dessa spelade på Folkparken 1969. Minns ni?

———————————–

Foto juni 1937, fotograf NN.

Standard med bensin mitt i stan. Det fanns en tid då Gävleborna inte behövde åka halvvägs ut på landet för att kunna tanka sina bilar.

Den här Standard Bensinmacken låg mellan stadshuset och Kyrkogatan, där det i dag är en öppen plats mellan stadshuset och förvaltningshuset.

Mer centralt kunde en bensinmack knappast bli. Standard Bensin hör inte direkt till de klassiska bensinmärkena. Däremot är Esso ett märke

som många fortfarande minns. Esso drev också den här macken under ett antal år.

——————————

Direktör Hansson och hans stab på Bröderna Hanssons bilverkstad i Gävle Tecknat av K.E. Johannesson

—————————————————

Högertrafikomläggningen.

——————-——–

Tecknat av K.E. Johannesson

Café Viola låg i hörnet av N. Kungsgatan och Hantverkargatan. Idag finns konditori Princess ungefär på samma plats.

—————————————-

När teknisterna hade kortegen våren 1961 proklamerade de “innegångsförbud” vilket gjorde att det

blev trängsel på Nygatan där alla 20 ekipagen drog fram. De visade bland annat Stigslundstrafiken,

Gagarin, bröderna Cartwright och snösvängen i Gävle. Gävleborna fick njuta av flera teknistkorteger

under sextitalet.

Bröderna Cartwright

TWIST-TÄVLING i Gävle Folkpark 1962.

TWIST AND SHOUT

Well, shake it up baby now
Twist and shout
Come on, come on, come, come on baby now
Come on and work it on out
Well work it on out, honey
You know you look so good
You know you got me goin’ now
Just like I know you would

Twistpremiär i Gävle Folkpark i mars 1962. En twistturné gjorde uppvisningar på 15 platser i Sverige. För musiken svarade

The Phantoms, Mona Grain och Cacka Israelsson underhöll. 1.300 ungdomar deltog men bara åtta par ställde upp i en

twisttävling. Gävleparet Mona Sundin och Gunnar Skanefors som inte dansat twist tidigare, vann tävlingen och fick resa till

Stockholm.

—————————————————————————————————-

Sjömanskyrkan vann över bilarna. Den står fortfarande kvar, men huset till höger, i kv. Armfeldt, är för länge sedan rivet.

Tittar man riktigt noga kan man också se taxikuren på Centralplan med sina runda funkisfönster.

——————————————————————————-

Gävle Vapen låg år 1951 på N. Slottsgatan 3 i kv. Atenéum. Foto: Gösta Hellström

———————————

Murénska badhuset rivs 1966.

———————————

Sandbloms hörna vid Kungsbron på 60-talet. Rettigska huset till vänster.

———————————

Inger Järlebro t.h. var bl.a. Furuviksbarn.

Sätt på högtalaren!

Metropol byggdes om 1966 och fick då bland annat en 12 m bred filmduk. Salongen invigdes i oktober med premiären på ”Dr Zjivago”. Grand Central Hotel ordnade med rysk afton den kvällen för de som önskade äta och dansa ryskt efter filmen. Längst th står

Furuviksbarnens Inger Järlebro.

————————————————————————————————–

Dr Zjivago,

Slantkastning var en gammal tradition i Gävle. Våren 1966 samlades 200 gymnasister ur studentkullen på Rådhustorget.

De följde traditionen att inför studentskrivningarna i svenska kasta en slant från Gammelbron och medförde ett-öringar

var och en med sitt födelseår. Processionen gick med armlängds lucka och ena foten i rännstenen längs Drottninggatan

till Gammelbron. Efter slantkastningen bjöd traditionen att man skulle se sämsta filmen som visades i stan och helst

komma mycket försent!

—————————————————————

Filmen Raggargänget visades på Röda Kvarn 1962. Britt Damberg var inbjuden som en av huvudpersonerna i filmen.

—————————————————-

En gammal ambulans som ombyggd raggarbil år 1968 vid Stortorget.

——————————————————————————————–

Drottninggatan 17 med Vita korset bakom lastbilen. År 1940.

—————————————————————

Insatt i GD 23/9 1959. Flygfoto: Lennart Olsson

OBS Rettigs hus finns fortfarande kvar…..

—————————————————————

FÖRR och NU

S:t Ansgars hus i Kv Magistern nära St. Heliga Trefaldighetskyrkan.

Foto i Gävle Dagblad 1930. Stadsbiblioteket Foto: Sten Hillman 2009.

Förebilden till S:t Ansgars hus är den skolbyggnad som låg i kvarteret mellan 1671 och 1838, vilket är upphovet till kvartersnamnet magistern. I byggnaden bedrevs undervisning fram till 1817. Därefter användes byggnaden till auktionskammare och gymnastiksal. År 1838 såldes huset till skomakare Jonas Tellbom för 166 riksdaler banko. Tellbom sålde huset vidare till en bonde i Hemlingby. Denne lät sätta upp byggnaden på sin gård intill landsvägen, men ändrade byggnadens längd och sänkte taket. Byggnaden står fortfarande kvar i Hemlingby.

Ny skolbyggnad invigdes 1671 strax sydost om kyrkan innehållande Trivialskola och Gymnasium S:t Ansgars hus i kvarteret magistern

Skomakare Tellboms släktschema. OBS, stor fil för att underlätta läsbarheten. Ur: Erik Sehlbergs “Gefle och dess slägter”.

När stadsarkitekten Gunnar Wetterling ritade S:t Ansgars hus använde han den gamla skolbyggnaden som förlaga. Han ville anknyta till platsens historia och det

nya huset fick därför exakt samma yttermått och taklutning som det gamla skolhuset. Det som skiljer exteriört är att S:t Ansgars hus vänder gaveln mot

kyrkan och att huvudingången flyttats från långsidan till gaveln.

—————————————————————