Bankernas policy hotar tillväxten
UTDRAG ur artikel public. I GD 28 dec 2014.
Gävle. Det kontantlösa samhället leder till allt fler problem för företag och föreningar på landsbygden i länet. Men det ställer även till problem för pensionärer och nyanlända, vilket på lång sikt kan hota tillväxten på flera håll i länet.
Länsstyrelserna i landet publicerade i december sin årliga rapport till regeringen om problemen med att ta ut och sätta in kontanter. Det är mest problematiskt i Norrbottens län men även i Gävleborgs län är problemen påtagliga.
Allt färre banker hanterar kontanter och bankomaterna blir färre och färre, vilket leder till längre avstånd till närmsta bankomat. Det innebär stora problem för flera grupper i samhället, som nyanlända, funktionsnedsatta och äldre pensionärer.
Idag tar svenskarna ut ungefär 1,3 miljarder kronor i kontanter per dygn. Men vi tar ut mer pengar per gång.
———–
Blocken överens – blir inget extraval
Regeringen och Allianspartierna är överens om hur en minoritetsregering ska kunna styra landet. Det innebär att det inte blir något extraval.
- – Det är ett styrkebesked för svensk demokrati, säger Stefan Löfven.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är överens om hur Sverige ska kunna styras av en minoritetsregering. Beskedet kommer bara dagar innan regeringen tänkt utlysa nyval, som skulle hållas 22 mars.
- – Jag är glad för de konstruktiva samtalen med de fyra borgerliga partierna. Nu tror jag också att det svenska folket är nöjt med att vi tagit ansvar, säger statsminister Stefan Löfven (S).
Överenskommelsen, som partierna valt att kalla Decemberöverenskommelsen, innebär att en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget, att utbrytningar ur den inte får göras och att den statsministerkandidat som samlar stöd “från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram”.
– Jag är glad och stolt för Sveriges skull att vi nu kommit överens så att Sverige nu ska kunna regeras av den som är störst, oavsett vem det är, säger Moderaternas tillträdande partiledare Anna Kinberg Batra.
Det var först i förra veckan som förhandlingarna tog fart, enligt KD-ledaren Göran Hägglund.
- – Man har kastats mellan hopp och förtvivlan. Jag tror att överenskommelsen är bra för vårt land, men jag tror inte att den gynnar något parti speciellt. Ännu för tre dagar sedan var jag väldigt osäker på om det här skulle gå i mål, säger han.
Även språkröret Gustav Fridolin (MP) konstaterar att överenskommelsen satt långt inne.
- – Det är uppenbart att det har varit en väldigt hård låsning de senaste månaderna.
Det är inte partiledarna som förhandlat fram uppgörelsen, utan främst gruppledarna och ekonomiskpolitiska talespersoner.
Telefonen har gått varm, säger Gustav Fridolin.
Avtalet gäller under den här mandatperioden och nästa, fram till 2022. Första gången avtalet får en praktisk betydelse är när regeringen lägger sin budgetproposition i vår och de borgerliga då lägger ner sina röster. Att utbrytningar ur budgeten inte får göras var viktigt för Centerpartiet att få med
- – Budgeten ska behandlas som en helhet, och en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget, säger C-ledaren Annie Lööf.
Att det utlovade extravalet nu inte blir av ser hon som positivt.
– Vi har ju förberett oss för en valrörelse och förberett hela organisationen för en valrörelse. Vi var taggade inför detta, men det är samtidigt ett onödigt extraval och vi är glada att regeringen har valt att lyssna på vårt förslag om minoritetsregerandet.
Men de sex partierna är även överens om att försöka att ha breda överenskommelser kring försvarsfrågor och energi. Miljöpartiet får nu också vara med i den så kallade pensionsgruppen, där Socialdemokraterna och de borgerliga kom överens 1994, men utan veto.
– Jag vill stryka under att det här innebär inte att Miljöpartiet blir en fullvärdig deltagare, men att de får insyn, säger Hägglund.
Gustav Sjöholm/TT
——–
Sverigedemokraterna: Misstroendeförklaring mot Löfven
Sverigedemokraterna ska snarast lämna in en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S).
– Han förtjänar inte att styra Sverige, säger SD:s tillförordnade partiledare Mattias Karlsson. – Jag tycker det är uppseendeväckande att de går emot de grundläggande demokratiska principerna. Man inför ett regelverk där en minoritet kan styra över en majoritet, säger Karlsson på telefon.
– Alliansen har i praktiken lagt ned sin roll som opposition. Sverigedemokraterna är därmed är Sveriges ledande oppositionsparti.
TT: Vad är ert nästa drag?
– Det första vi kommer att göra är att begära en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven. Vi har inget som helst förtroende kvar för statsministern, en statsminister som först säger att man inte ska regera med en alliansbudget och sedan gör det. Det är en statsminister som säger att folket ska få en möjlighet att lösa den parlamentariska knuten och sedan dra tillbaka löftet om extra val. Han förtjänar inte att styra Sverige.
TT: Har du hela partiet med dig bakom detta.
– Ja, det har jag. Vi kommer att lämna in en sådan begäran. Jag kan inte svara exakt när, men inom kort. Menar alliansen allvar med att försöka vara i opposition – såsom de sade på presskonferensen – så borde den rimligen stödja en sådan misstroendeförklaring, säger Karlsson som meddelar att partiet nu ska hålla samtal i olika former.
Grim Berglund/TT
——
Publicerat 2014-12-28 av Lisse-Lotte Danielson, för Gavledraget.com
