Almagrundet kan komma tillbaka
Publ. i Arbetarbladet 11/3 2015
Gävle. Fyrfartyget Almagrundet kan snart vara på plats som museiföremål i sin hemstad Gävle. Kanske redan i sommar, om en lämplig kajplats hittas.
Fyrfartyget Almagrundet ska få en central plats i Gävle med tillgång till el så att fyren kan lysas upp kvällstid. Det är Gävle kommuns plan efter att ha fått frågan från båtens ägare om de är villiga att välkomna Almagrundet hem som museiföremål. Samhällsbyggnad ska nu utreda var det finns en lämplig kajplats för hemvändaren där den kan vara till allmänt beskådande. De ska också undersöka hur den praktiska flytten av Almagrundet, som i dag ligger i Västerås, ska gå till. Men det kommer inte vara aktuellt att öppna båten för besökare.
– Det är ju inte tänkt som ett besöksmål som man ska kunna gå runt att titta i, men den är välvårdad och fin utvändigt och vacker att se på, säger kommunalråd Åsa Wiklund Lång. När kan Almagrundet vara tillbaks i Gävles vatten? – Finns en plats i dag som inte kräver något större så borde det ju gå kanske framåt sommaren, men går inte att säga riktigt än.
Sofia Juvel
——-
Almagrundet, central plats I Gävle, belysas kvällstid, museiföremål, fin utvändigt, Sofia Juvel,
Insändare – Vatten är inte bara vatten
Publ. i Arbetarbladet 12/3 2015.
Jag samtalade med en företagare och innovatör. Samtalet kom att röra sig om kostnaderna för att flytta sjukhuset på grund av risk för grundvattnet. Samtidigt har Gävle kommun och Länsstyrelsen börjat söka efter en ny vattentäkt på grund av att det finns för lite grundvatten i Valboåsen.
Vattenbrist verkar vara det minsta invånarna i Sverige oroar sig för.
I Sydeuropa får man köpa dricksvatten på flaska! Är det någon som kan tänka sig den situationen i Sverige?
Dricksvatten klassas som livsmedel. Hur mycket dricksvatten och hushållsvatten behöver en normalfamilj?
Troligen inte mer än 50 liter om dagen. Det blir 20 000 liter/år. Normalförbrukningen av allt vatten som normalfamiljen förbrukar är cirka 200 000 liter. Det innebär att 180 000 liter spolas bort som diskvatten, tvättvatten, toavatten och duschvatten med mera. Det vattnet behöver inte vara renat som dricksvatten.
Borde inte nybebyggelse förses med separat vattensystem för det vatten som är klassat som livsmedel? Av ovanstående överslagsberäkning framgår att det går att spara stora kvantiteter vatten.
Vatten är som synes inte bara vatten!
Karl Gustaf Skoog
——-
INSÄNDARE – Varför inte Gävleborgs Dagblad?
Jag såg att både Gefle Dagblad och Arbetarbladet har tappat rejält i upplaga 2014, GD med cirka 10 procent och AB med cirka 12 procent. Jag förstår detta med de skyhöga ökningar av prenumerationspriser som varit de senaste åren samtidigt som tidningarna har blivit mycket tunnare.
Vad har tidningarna för strategi att stoppa framtida tapp i upplagor?
Ett förslag från mig är att slå ihop GD och AB till en opolitisk tidning med namnet Gävleborgs Dagblad till exempel. Då skulle stora kostnader kunna sparas med förhoppningsvis lägre prenumerationspriser och fler prenumeranter.
Mitt andra förslag är att dela ut papperstidningen gratis till alla hushåll som till exempel Metro gör i många storstäder där finansiering sker genom annonser.
Vad tycker chefredaktörerna om mina förslag och vad tror Ni kommer hända med papperstidningen i framtiden?
Tidigare prenumerant från 1973 till 2014
—-
• SVAR DIREKT
Tack för dina synpunkter och dina förslag.
I Sundsvall har Dagbladet och Sundsvalls-Tidning gått samman, men det är inget alternativ som diskuteras i Gävle där marknaden ser helt annorlunda ut än den gör i Sundsvall med en dominerande tidning och en avsevärt mycket mindre tidning som underr många år kämpat för sin existens.
Gävle är unikt i tidnings-Sverige.
Gävle är den enda orten i landet där det finns två starka sjudagarstidningar som dessutom är relativt nära varandra i upplaga och räckvidd.
Att slå ihop två tidningar som har stabila upplagor är därför inget alternativ under överskådlig tid. Det skulle varken vara ekonomiskt försvarbart eller gynna den mångfald och spänst som två konkurrerande tidningar ger.
Vår strategi för att behålla våra läsare är att fortsatt vara relevanta i det lokala samhället, att göra en bra tidning och att utveckla de digitala kanalerna där allt fler läsare föredrar att konsumera våra nyheter.
Upplagetappen på GD och AB är procentuellt höga, men ingenting som jag ligger sömnlös över. Ar 2015 när en tidning är så mycket mer än själva pappersprodukten finns det så mycket annat intressant att mäta, till exempel hur vi hela tiden växer genom att nå nya läsare via våra olika publiceringskanaler som tidningen i pappersform och e-tidningsform, våra tv-sändningar och vårt övriga digitala innehåll.
När det gäller papperstidningen och framtiden finns det många som har försökt räkna ut hur länge den kommer att finnas kvar. Mitt svar är alltid att den kommer att finnas kvar så länge våra läsare vill ha den i pappersform.
Det viktiga för oss är inte distributionsformen papper, det viktiga är att fortsätta göra bra lokal journalistik oavsett publiceringsform. Vi ska helt enkelt finnas där våra läsare och annonsörer vill att vi ska finnas, oavsett om det är på runstenar, i papperstidningar eller i läsplattor.
Daniel Nordström – chefredaktör och ansvarig utgivare
——–
