Blåsåsbacken och Blåsåsvägen (1971)
Åsen vid nuvarande Skånebergsvägen var sådan att vinden fick fritt spelrum.
Före 1971 kallades gatan Mogatan.
Brändströmsgatan (1925)
Den går förbi Borgarskolan och det är ingen tillfällighet, att gatan vid just den
skolan heter så. Den äldsta föregångaren till den är Brändströmska
Elementarskolan, som öppnades 1797 vid Norra Strandgatan, men senare
skänkte Brändström en tomt och pengar till elementarskolan vid Norra Slottsgatan,
men skolbyggnaden togs över 1843 av en annan skolform, Athenaeum.
Huset brann 1869. Senare höll skolan till i Berggrenska gården och sedan 1915 i den
nuvarande byggnaden, före detta “Militärskolan”, som byggdes 1895.
“Borgis” brandskadades svårt den 6 november 1994 på grund av anlagd eldsvåda.
Peter Brändström (1735-1809) var redare, grosshandlare, rådman med mera och
donerade pengar till skolan för han tyckte, att lärostoffet i läroverket inte var sådant
att det främjade utbildning i till exempelvis handel.
Före 1925 kallades gatan Lexegatan.
Engelbrektsplan och Engelbrektsgatan (1892)
Man var vid den här tiden mycket nationellt och patriotiskt sinnad i Sverige,
vilket märks i alla kulturyttringar. Engelbrekt, “rikshövitsnamn” och frihetshjälte,
mördad 1436, som bekämpade utländskt förtryck, var en sådan fosterländsk
gestalt som var populär. I bland annat Stockholm finns en gata med samma namn
och Engelbrekt-kyrkan. Engelbrekt var ett omtyckt motiv i konst och litteratur i
början av seklet.
Ennes Stig (1925)
Pehr Ennes (1756-1829) var sin tids kanske mäktigaste och rikaste man i Gävle.
Redare, varvsägare, grosshandlare med mera. Hans palatsliknande hus var
föregångaren till Stadshuset, som brann 1869 men återuppbyggdes.
Landstället var Lerviks Herrgård, som revs 1976.
Gavle Gränd (1937)
Gästrikegatan (1936)
Hagaplan (1927)
Se Växthusgatan
Hartmansplan (1930)
En på sin tid mycket berömd botanist och läkare i Gävle var Carl Johan Hartman
1790-1849). Hans främsta arbete är “Handbok i Skandinaviens flora”.
Hans söner Carl och Robert Vilhelm var läroverkslärare och gav 1847-1848 ut
“Flora Gevaliensis”. Carl Johans sonson, Carl Wilhelm, var etnograf och professor,
död 1941.
Herrgårdsgränd (1936)
Hälsingegatan (1936)
Jungfrugatan (1941)
Den nämns i Adresskalendern 1875 och gick då från väster mot järnvägen.
Jag kan inte avgöra vad den motsvarar idag. Den nuvarande Jungfrugatan har en
annan placering än den gatan, vars sträckning beskrivs 1875. Under 1800-talet var
jungfru beteckning för ogifta kvinnor av lägre medelklass och arbetarklass.
(Borgarnas ogifta flickor kallades mamsell. Senare blev alla fröken och jungfru
blev tjänarinna)
Karlsborgsgatan (1925)
I Adresskalendern 1875 kallas den Carlsborgsgatan och sägs vara stadens
nordligaste gata, som går mot lasarettet. Carlsborg låg från början på Sätras
område och ägare var Tolfors bruk. Alla hus vid Carlsborg revs 1884 för att
bereda plats till lasarettet. Namn på -borg var modenamn på 1800-talet: Fridsborg,
Gröneborg, Steneborg, Strömsborg, Stureborg med flera, sammanlagt 13 i Gävletrakten.
Där lasarettet nu ligger fanns en gång en avrättningsplats:
(Man tog liv där man nu räddar liv) Platsen var nära psykiatriska kliniken.
Klintbergsgatan (1948)
Den kallades möjligen så efter rektorn vid gymnasiet,
Anders Gustaf Klintberg (1816-1884).
Det fanns också en rådman Gustaf Klintberg.
Nämnd bland annat i Adresskalendern 1841.
Kungsljusvägen.
Den ligger öster om Skånbergsvägen och har namn av den meterhöga,
gulblommiga växten kungsljus.
Lexegränd (1925)
Benämningen är lite förvånande, eftersom det är långt till Lexe härifrån.
Norra Brinken (1925)
Ordet brink betyder “kort, brant backe” och en sådan finns här nära Blåsåsbacken
Norra Gatan (1951)
Norrtullsgatan (1936)
Den har namn av Norra Tullen, som dock var belägen längre söderut än gatan
vid nuvarande teatern från 1600-talets början till c:a 1817.
Den sista tullstugan vid teatern tillkom 1800. Den revs inte förrän på 1880-talet.
Norra Ringvägen (1905)
Den gjorde en sväng i sydväst men fick senare en annan sträckning.
Södra Ringvägen finns i Villastaden.
Skiftesvägen (1925)
Ett skifte är ett jordstycke, som fördelats (åkerskifte, skog- eller ängstomtskifte)
Skånbergsvägen
Den drogs på 1970-talet i sin nuvarande form och då tillkom bron. Fram till 1993
kallades den Skånebergsleden men fick då tillbaka sitt gamla namn: Skånbergsvägen.
Före brons tillkomst fick man köra Skånbergsvägen, ta till vänster på Lexevägen
och köra till höger över järnvägen vid Tolvfors för att komma till Sätra.
Det gick också att köra vägen förbi Folkparken.
Tegmans stig (1920)
Den heter så efter en person vid namn Tegman. I Adresskalendern 1925 kallas den
även “Tegmars Stig”, vilket säkert är ett feltryck. Under 1700-talet fanns en präst,
som hette Erik Tegman. Han var prost i Gävle 1764-1789. Eftersom kyrkan ägde mark
i närheten, de så kallade “Prästängarna” vid nuvarande Nynäs idrottsplats, så är det
troligt, att prostens namn i gatunamnet Tegmans stig.
Växthusgatan
Gävle stad hade sitt växthus väster om Engelbrektsplan och norr om klintbergsgatan
till c:a 1970. Där ligger varuhuset Eken nu.
Gatan fick namnet i början av 1970-talet. Tidigare hette den Hagagatan.
Hagaplan finns fortfarande. Växthuset hade en yta av 600 kvm.
Det fanns förutom alla växter i stadens parker och planteringar en stor samling
exotiska växter, palmer, kaktusar med mera. Huset var öppet för allmänheten med
gratis inträde. Under sommaren arbetade 35 personer och på vintern 10 st.
Valbogatan (1870)
Kallades Prästgatan från början. Den anlades 1870 och fick namn av “Prästängarna”
även kallade “Prästvretarna”, vid nuvarande Nynäs Idrottsplats.
1890 började man kalla den Valbogatan. Vid den gatan gick gränsen mellan Gävle stad
och Hille socken tills Nynäs inkorporerades med staden 1895.
Valbogatan blev trädplanterad som skydd mot bränder i likhet med Nygatan med flera.
Det var efter branden 1869.
Norra Kungsgatan
Kongsgatan (magistratshandling 1737). “Norra gatan” nämns i Tänkeboken på 1500-
talet. Man kan gissa att det rör sig om Norra Kungsgatans föregångare, men är osäkert.
Under 1600-talet gick en gata från Nybron (Kungsbron) till Lilla torget
(vid nuvarande kyrkogatan) men ca 1660 drogs den i sin nuvarande sträckning ungefär
samtidigt som Drottninggatan tillkom. Först kallades den Nygatan.
(Den nuvarande Nygatan fanns inte då). Kungsgatan finns i många städer.
Kung då vår gata drogs var Karl X Gustav. Den gick spikrakt upp till Norra tullporten
i Staketet (vid nuvarande teatern).
Det fanns en rad bodar vid norra delen av gatan, men norr om Nygatan, som
Drottninggatan hette, var det annars nästan inga bostadshus i slutet av 1600-talet.
På 1700-talet fanns det hus mellan gatan och Rådhuset, bland annat Nils Jacob
Sehlbergs (en rik grosshandlare och pamp med mera). I hörnet av Drottninggatan
och Norra Kungsgatan låg lasarettet på 1600-talet. Vid N. Kungsgatan 3-5 bodde
skeppsredaren och grosshandlaren Carl Anton Garberg ( död 1801) i ett praktfullt hus.
Ända fram till branden 1869 låg det hus i nuvarande Rådhusesplanaden, det vill säga
mellan Norra Kungsgatan och Rådmansgatan. Mittemot Vasaskolan låg den vackra
teatern 1840-1869 med en öppen plats med planteringar och träd mot Norra
Kungsgatan. Bränderna 1776 och 1869 härjade svårt vid gatan och förstörde många hus.
De hejdlösa rivningarna på 1900-talet (mest på 1970-talet) utplånades tolv hus vid
N.Kungsgatan. Bara fyra är kvar sedan sekelskiftet.
Innan N.Kungsgatan fick sin nuvarande sträckning under viadukten och järnvägen
gick gatan förbi på höjden där GGIK-banan nu ligger med bommar för vidare
sträckning mot Marielund och Folkparken. Trädallén finns fortfarande kvar.
Gamla gatan var sedan en populär plats att parkera bilen för att i bilens sköna värme
se matcher på hockeyplan.
Källa:
Boken från Gästrikland 1997 av Jan Sterner
