Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 11 mars 2012
I Pixfabriken på Hantverkargatan 20-22 satt Wilhelm Ericson och sneglade över Skyttegården och ….
Den kallades Skyttegården, den stora öppna platsen som sträckte sig över två hela kvarter mellan Hantverkargatan och Valbogatan, mellan Norra Skeppargatan och Skomakargatan.
I Pixfabriken på Hantverkargatan 20-22 satt Wilhelm Ericson och sneglade över Skyttegården på……Läkerolfabriken där Adolf Ahlgren satt och sneglade tillbaka. Kanske svor han till ibland också när Ericson hittat på något riktigt slagkraftigt.
Där försökte skollärarna för sådär 100 år sedan lära sina små elever att hantera vapen ifall ryssarna skulle ge sig på oss igen, och där utkämpades sommaren 1919 det så kallade Nipponkriget, ett alldeles förfärligt slagsmål mellan Gävlepojkar och flottister som var ute efter att försöka ragga upp deras flickor.
Det finns kanske inget historiskt belägg för att det var flickorna som orsakade bråket, men vad skulle det annars vara?I alla fall så användes den där öppna planen även som primitiv idrottsplats i förra seklets början, uppenbarligen åtminstone fram till kring 1930 när Carl Larsson tog bilden över Läkerolfabriken.
Några handgripligheter av Nipponkrigets kaliber var det inte tal om vid den tiden, men luften vibrerade ändå av aggression mest varje dag. På Hantverkargatan 20-22 hade Pix AB sin tablettfabrik där direktörn, Wilhelm Ericson, tillbringade alldeles för mycket av sin tid med att sitta och blänga snett över Skyttegården mot Norra Skeppargatan 28 där Adolf Ahlgren satt och blängde tillbaka.
Adolf var vid den här tiden chef för familjeföretaget F. Ahlgrens Tekniska Fabrik, och affärerna gick lysande. Men det gjorde det för Pix också, och det uppskattade inte Adolf Ahlgren. Lika lite som Wilhelm Ericson gillade Läkerols framgångar.
Bruno Ahlqvist, som jobbat både på Pix och Ahlgrens, har läst på om hur det gick till på den gamla goda tiden. Han är övertygad om att den djupt rotade fiendskapen mellan tablettkungarna var orsaken till att båda drog igång marknadsföringssatsningar som sannerligen inte var vanliga på den tiden.
Ericson försökte anlägga en seriös ton och lyckades få en rad läkare att lovorda Pixtablettens läkande egenskaper. Fick han inte tag på någon halsläkare så kunde det ibland räcka med en filosof eller en teolog. Det viktiga var att det var en doktor.
Ahlgren trodde mer på kändisfaktorn. Han skickade presentkartonger med Läkeroltabletter till populära nobelpristagare, författare och framförallt sångare i utbyte mot att de skickade ett tackbrev med ett omdöme om produkten som kunde användas i annonser.
Ibland kom det faktiskt även spontana brev från känt folk som självmant köpt Läkerol och ville berätta hur nöjda de var.
– Det har jag själv upplevt, säger Ove Anonsen som var chef för företaget i många år sedan bröderna Ahlgren sålt det.
I Ahlgrensarkivet på Länsmuseet finns massor av handskrivna citat av celebriteter som genom åren lovordat Läkeroltabletten. Där finns namn som Selma Lagerlöf, Nathan Söderblom, Alice Babs, Jussi Björling, Ellen Key, Josephine Baker, Maurice Chevalier, Karl Gerhard, Christina Nilsson, Ernst Rolf, Rosita Serrano, Elisabeth Söderström, Evert Taube och Frans Lehár.
Kriget tvärs över Skyttegården rasade i många år men tonades ner när Wilhelm Ericson på 40-talet flyttade till Stockholm och när Adolf Ahlgren 1950 efterträddes av sin son Bengt. Vid det laget hade Ahlgrens också flyttat över det mesta av sin verksamhet till fabriken på Södra Skeppsbron.
1975 fattades ett beslut som William Ericson inte skulle ha uppskattat. Då blev Pix dotterbolag i Ahlgrenskoncernen, det första steget i den avveckling som naturligtvis skulle följa. 1985, 100 år efter företagets grundande, blev Ahlgrens i sin tur uppköpt av Procordia. Sedan har ägarbilden skiftat ytterligare några gånger, och till slut finns ingenting kvar.
En utveckling i tidens anda.
Ulf Kriström
mars 13, 2012
—————————————————————
Gå till Startsida 
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be
