Beskrivning över Gefle med Omnejd 1940.
PAPPERSFÖRÄDLING & GRAFISK INDUSTRI
HANDELSTRYCKERIET CARL G. GUSTAFSON
GEFLE.
Detta tryckeri grundades år 1918 av boktryckare Carl G. Gustafson . Firman var först belägen vid Hattmakaregatan 19 , där den drevs till år 1922 då egen fastighet inköptes vid N. Fältskärsgatan 3.
Tryckeriet förfogar över fem stycken moderna tryckmaskiner samt sätteri. Stilsortimentet är rikhaltigt och av modernaste utförande. Firman åtager sig allt slags merkantilt tryck, speciellt modernt affärstryck, och den har under årens lopp vunnit en stor kundkrets i såväl Gefle som dess omgivningar.
————-
AKTIEBOLAGET DUROTAPET
HAGASTRÖM.
Denna firma grundades år 1930 med ändamål att tillverka tapeter efter delvis nya tillverkningsprinciper. Vid denna tidpunkt stod ännu en stor del av den svenska tapetindustrien under intryck av tysk tapetproduktion, som nära nog helt behärskade tapetmarknaden i Sverige ifråga om mönster och färggivning. Väggarnas oroliga tapetmönstring, oftast i mörka färgnyanser, var avsedda att tjäna som dekorativt inslag i rummets inredning. Den väggarnas ljusa, lätta färgsättning, som nu blivit så populär, var då ännu ganska ovanlig. Kanske berodde det också till stor del därpå att man fruktade att en sådan vägg var ömtålig och lätt utsatt för nedsolkning.
Durofabriken öppnade från början samarbete med landets bästa heminredare och konstnärer. En speciell teknik gjorde dess tapeter tvättbara, så att ljusa, glada färger kunde ersätta de dystra alster, som dittills till stor del behärskat tapetaffärernas diskar. Tvättbara tapeter slog igenom och med dem ryckte den solglada väggen in i de svenska hemmen. Därmed var i viss grad början gjord till det enorma intresse för heminredning, som nu är rådande. Durotapeterna ha icke vansläktats sedan tiden för starten. Tvärtom. Samarbetet med ledande konstnärer har fördjupats, teknik och tillverkningsmetoder har förbättrats och det stegrade anseende dessa kvalitetstapeter åtnjuta har tagit sig uttryck i för varje år stegrade försäljningssiffror. Duro är känt och välkänt här hemma liksom utomlands och är en heder för svensk konstindustri. Vid fabriken tillverkas även högförnäma s. k. sidentapeter för salonger, restauranginredningar m. m. samt limfärgstapeter av bästa kvalitet. En stor del av produktionen exporteras.
Fabriken är belägen i Hagaström invid Gefle—Dala Järnväg, 4 km. från Gefle. Arbetarantalet är 30 personer. Bolagets verkställande direktör är L. Norström .
Interiör från A.-B. Durotapet: Detalj av tryckmaskin, som kan trycka åtta färger i ett arbetstempo med en normal hastighet av 70 meter per minut.
A.-B. Durotapet. Interiör från tryckeriet.
————-
Exteriör av J. Hedmans Litogr. Tryckeri Eftr:s affärsfastighet vid Hemlingby.
J. HEDMANS LITOGR. TRYCKERI EFTR.
GEFLE.
Ovanstående rörelse, som grundades år 1918 av fabrikör John Hedman, var först belägen vid Åkargatan 55 och verksamheten bestod i utförandet av litografiskt tryck samt en del kartongarbeten. Åren 1936—37 uppfördes på egen tomt vid Norelund en större byggnad, vilken år 1937 kunde tagas i bruk av tryckeriet. Efter fabrikör Hedmans död år 1937 övertogs rörelsen av hans dotter fru Lisa Kruse och färdigbyggdes ovannämnda fabriksfastighet, varefter överflyttning av rörelsen företogs. Firman omfattar litografiskt tryckeri och kartongfabrik . Huvudsakligast utföres reklamtryck som affischer, etiketter, tvålomslag, omslag till kaffe och kryddor m. m. samt brevpapper, fakturor och växelblanketter. Vidare tillverkas förpackningskartonger, varav stor avsättning finns till större företag i Gefle med omnejd, påsar, både med och utan tryck, fodrade och ofodrade. Såväl gummering som lackering utföres.
Firman sysselsätter 12 personer.
Interiör från J. Hedmans Litogr. Tryckeri Eftr. Avdrag från originalsten.
————-
Interiör från Hellström & Löhmans Tryckeri.
HELLSTRÖM & LÖHMAN
GEFLE
.
Detta tryckeri grundades år 1924 av boktryckarna Johan Efraim Hellstr öm och Johan Bernhard Löhman , vilka då övertog ett av Tekniska Aktiebolaget Flora tidigare drivet tryckeri beläget i lokaler vid Kungsbäcksvägen 3. Tryckeriet är inrymt i två våningar omfattande tryckeri-, kontors- och övriga lokaler. Den maskinella utrustningen är fullt tillfredsställande och omfattar en snällpress, en helautomatisk digelpress, två mindre digelpressar, en modern skärmaskin samt andra för falsning, häftning och blockning erforderliga maskiner. Firman utför allt slags merkantilt tryck, kataloger, priskuranter, broschyrer, affischer, blanketter m. m. och kundkretsen sträcker sig huvudsakligast över Gefle med omnejd.
————-
SKRIV- & RITBOKS A.-B.
GEFLE.
Detta företag startades på 1890-talet av folkskollärare P. O. Åkerlund i Strömsbro som öppnade en affär i skrivböcker m. m., vilken affär grundaren överlät till det år 1897 bildade Svenska Skolmateriel A.-B . Detta bolag uppgick med 1917 års ingång i Skriv- & Ritboks A.-B. i Arlöv. Rörelsen i Gefle drives numera gemensamt med Svenska Skolmateriel A.-B. Gevalia (Gevaliaförlaget).
————-
LANTMÄNNENS TRYCKERI, Westlund & Co
GEFLE.
Detta företag drives sedan år 1924 av nuvarande ägare, som då inköpte detsamma av A.-B. Lantmännens Tidning i likvidation.
Verksamheten omfattar utförande av alla slags trycksaker med tidningar och tidskrifter som specialitet.
————-
Åhsgren & Ericssons Boktryckeri. Interiör från sätteriet.
ÅHSGREN & ERICSSONS BOKTRYCKERI
GEFLE.
Detta tryckeri, som är ett bland stadens äldre civiltryckerier, grundades år 1903 av J. A. Becker. Verksamheten startade i mycket blygsamma lokaler i huset vid Nygatan 40 . År 1912 flyttade rörelsen till N. Kopparslagargatan 6 , men även där blev lokaliteterna otillräckliga, varför företaget år 1924 flyttade till sina nuvarande lokaler vid Södra Strandgatan 2 . År 1915 övertogs tryckeriet av boktryckarna J. E. Åhsgren och K. J. Ericsson , och sedan början av år 1940 är boktryckare J. E. Åhsgren ensam innehavare och ledare av tryckeriet.
Tryckeriet har under årens lopp kraftigt utvecklats och är försett med en förstklassig maskinutrustning. Här finnes ett rikhaltigt handsätteri med moderna stilar samt Linotypesättmaskin. I tryckeriet finns flera digelpressar, automatiska pressar och snällpress, automatiska skär- och häftmaskiner m. m.
Tryckeriet utför boktryck, illustrationstryck, affärstryck, reklamtryck och privattryck. Dess specialitet är merkantilt tryck av högsta kvalitet, och det är ett betydande antal vackra och effektiva reklamtryckalster som utgått från denna officin. Firman räknar ett flertal större företag och statliga verk till sina kunder.
————-
TIDNINGAR
ARBETARBLADET
GEFLE.
Denna tidning, vars ägare är Tryckeri- och tidningsföreningen i Gefle, uppsattes år 1902. Sedan år 1906 utkommer den dagligen. I politiskt avseende företräder den socialdemokratin . Huvudredaktör är sedan år 1910 N. Norling . Bland tidigare medarbetare märkas Fredrik Ström och Fabian Månsson .
————-
GEFLE DAGBLAD
GEFLE.
Denna tidning utgives sedan år 1895 och företräder det frisinnade partiet. Sedan år 1919 är J. E. Modén tidningens chefredaktör.
————-
GEFLEPOSTEN
GEFLE.
Denna tidning uppsattes år 1864 av boktryckaren Carl Fredrik Blomberg . Sedan år 1897 utkommer den dagligen. Den företräder en moderat politisk hållning. Chefredaktör är sedan år 1930 Axel R. Olsson .
————-
NORRLANDSPOSTEN
GEFLE.
Norrlandsposten utkom första gången år 1837 och utgives sedan år 1879 sex gånger per vecka. I politiskt avseende är den konservativ . Huvudredaktör sedan år 1916 är E. Serrander .
————-
Exterior av Gefle Stads Sparbank.
BANKER.
GEFLE STADS SPARBANK
GEFLE.
Sedan det under åren 1820—22 tillkommit 4 st. sparbanker i Sverige hade man även i Gefle börjat tänka på att få en sådan till stånd. Bland de, som livligast intresserade sig för detta var grosshandlare H. W. Eckhoff , som med klar blick uppfattade de fördelar i socialt hänseende, som kunde härflyta ur sparbanksidén. För att finna en bestämd utgångspunkt för vidare förhandlingar förmådde han sin svärfader, den kände gefleborgaren Per Ennes , att den 2 juni 1822 donera en summa av 1000 riksdaler banko såsom grundfond för den tilltänkta sparbanken. Med anledning härav kallade landshövdingen två representanter ur varje societet för att som en kommitté bereda bankens grundande. För att få upp fonden till ett tryggat belopp beslöt societeterna sedermera att av stadens bränneriinrättnings besparade medel 1.000 riksdaler banko skulle avsättas till förstärkande av sparbankens grundfond. Genom detta anslag ansågs societeterna ha förvärvat sig både rätt och plikt att åtaga sig högsta ledningen av den blivande anstalten. Av bankens 30 huvudmän utses alltjämt 20 st. av societeterna eller av de föreningar, som efterföljt dessa. De övriga 10 ledamöterna utses numera av stadsfullmäktige.
Interiör från Gefle Stads Sparbanks expeditionslokal.
Interiör från Gefle Stads Sparbanks Styrelserum.
Den 9 juni 1824 hade man kommit så långt att banken, som blev den åttonde i ordningen av Sveriges sparbanker, var färdig att öppnas och resultatet av denna sparbanks första dag blev att på 32 motböcker insattes ett belopp av 383: 50 rkd. Intresset hos allmänheten för rörelsen växte emellertid år efter år. Att här i detalj följa bankens utveckling kan icke komma ifråga. Den har varit lugn och jämn under alla tider och dess insättningssiffror är jämnlöpande med stadens framåtskridande, varav följande siffror bära vittne: Insättarnas behållning var vid 1904 års ingång 6.291.506: — kr., vid 1924 års ingång, 100 år efter bankens grundande, 21.520.450:— kr. Insättarnas antal hade under denna 20-års period ökats från 16.945 till 31.973 personer. Vid 1940 års ingång voro insättarnas antal 44.596 och insättarnas behållning 29.547.134: 05 kr.
Sparbanken bedrev sin verksamhet första året i Rådhuset och sedan rörelsen bedrivits på en del olika ställen uppfördes år 1899 det ståtliga bankpalatset på Nygatan, där banken fortfarande har sin verksamhet. Banken har numera även avdelningskontor i för insättning i Bomhus , Kastet , Skutskär och Sandviken . Banken har varit synnerligen verksam för sparsamhetens främjande bl. a. genom omfattande skolsparverksamhet. Genom sin goda ekonomiska ställning har banken även varit i tillfälle att lämna betydande bidrag till allmännyttiga ändamål. Bankens styrelse utgöres av 12 personer. Dess ordförande är direktör Ernst Andersson och verkställande direktör är Fredrik Berg .
————-
A.-B. JORDBRUKARBANKEN
GEFLE.
Kontoret, som började sin verksamhet år 1923, övertog då den rörelse, som sedan 1917 drivits av A.-B. Svenska Lantmännens Bank . Det är beläget vid Drottninggatan och driver fullständig bankrörelse. Filialstyrelsens rdf. är konsul Robert Carrick och verkst. direktör är Johan Lidwall .
————-
GEFLEBORGS LÄNS SPARBANK
GEFLE.
På 1860-talet hade allt mer den uppfattningen börjat göra sig gällande att man för att stimulera den allmänna sparsamheten skulle utöka antalet bankkontor och på så sätt underlätta allmänhetens besvär vid insättningen. Denna uppfattning bestämde därför år 1862 Stockholms Läns Hushållningssällskaps beslut att stifta en länssparbank med huvudkontor i Stockholm och ett flertal kommittéer och avdelningskontor i bygderna. Hushållningssällskapets beredningsutskott var så intresserat av denna tanke, att skrivelser härom utgick till rikets alla övriga hushållningssällskap. Detta kraftiga initiativ ledde snart till att följande år, 1863, länssparbanker bildades på ett flertal platser bl. a. Gefle.
Sedan Gefleborgs läns Hushållningssällskaps beredningsutskott den 28 jan. år 1862 tillsatt en utredningskommitté beslöts den 4 sept. år 1863 att en länssparbank skulle upprättas. Hushållningssällskapets ledamöter skulle såsom huvud nämnd utgöra högsta ledningen, men för bankens närmare ange-
lägenheter skulle väljas en särskild direktion. Den 2 juli år 1864 hade förberedelserna fortskridit så långt att banken kunde öppna för allmänheten. Verksamheten bedrevs först i det s. k. Elfstrandska huset vid Kungsgatan 5, där den hade sin lokal ända till den stora branden år 1869. Den fick då tills vidare taga in hos sin ombudsman, kronokassören C. A. W. Norelius , som bodde i huset no 10 vid S. Strandgatan , tillhörigt konsul Carl Runer . Då Elfstrandska huset blivit återuppbyggt, återflyttade sparbanken dit i en för densamma inredd lägenhet i själva hörnet mellan N. Kungsgatan och Kyrkogatan . När sparbanken 1876 behövde större utrymme, flyttade den till det av hr Sahlholm nybyggda huset No 6 i stadens tredje kvarter i hörnet av Rådmansgatan och Nygatan . Inom ungefär ett decennium var sparbanken ånyo i behov av ökat utrymme. 1888 inköpte banken den s. k. Börsen vid nuvarande Kyrkogatan 33 , där banken alltjämt driver rörelsen. Byggnaden har dock blivit betydligt ombyggd och moderniserad.
För att väcka intresset för sparsamheten hos den stora allmänheten icke blott i staden utan även på landsbygden avfattade direktionen en kort tid efter grundandet en cirkulärskrivelse att tillställas präster, bruksägare och andra ståndspersoner i länet med anmodan till dem att på respektive orter sprida kännedom om den nya sparbanken. På så sätt upprättade ett antal sockenkommittéer, vilka betytt mycket för bankens utveckling. Dessa kommittéers antal uppgår f. n. till 29 st. Några avdelningskontor ha däremot icke funnits förrän de allra senaste åren, då sådana inrättades i Hofors, Edsbyn samt Vallsta.
Interiör från Gävleborgs Läns Sparbank. Styrelsesammanträde.
I bankens utvecklingshistoria har det funnits både med- och motgångar, men under en god och framsynt ledning har rörelsen på det hela taget ständigt gått framåt. För den, som vill följa sparbankens rörelse under de till— ändalupna åren lämna siffrornas långa kolumner obestridliga bevis för en jämn stegring av bankens verksamhet. Första verksamhetsåret utgjorde insättarnas antal 715 och insättarnas tillgodohavande 55.577:48. År 1904 var
insättarna 15.379 och behållningen 6.599.373: 78. Vid 1940 års ingång var insättarnas antal 54.238 och insättarnas behållning 34.263.785:89.
Sparbanken har med intresse sökt fylla sin uppgift “att verka för sparsamhet särskilt bland det uppväxande släktet”. Detta har skett dels genom tryckta propagandaskrifter, dels genom hemsparbössor och dels genom utdelning av sparbanksböcker med insatta begynnelsekapital till skolbarn inom sparbankens verksamhetsområde. Även till välgörande ändamål har banken bidragit med betydande belopp. Huvudmännen, vars antal är 30, utses av Gefleborgs läns Hushållningssällskap. Styrelsen består av 12 personer och dess ordförande är inspektor Ernst Olofsson och verkst. direktör är Vilhelm Gällstedt.
————-
SKANDINAVISKA BANKEN A.-B.
GEFLE.
Denna bank, vars huvudkontor är beläget i Göteborg, grundades år 1864. Filialkontoret i Gefle började sin verksamhet år 1917 och är beläget vid Drottninggatan . Här bedrives fullständig bankrörelse.
Kontorsstyrelsens ordf. är direktör Ernst Andersson och verkst. direktör är Oscar Bjuke .
————-
A.-B. SVENSKA HANDELSBANKEN
GEFLE
Denna bank, vars huvudkontor är beläget i Stockholm, grundades år 1871. Filialkontoret i Gefle, som är beläget vid N. Kungsgatan 9, började sin verksamhet år 1914 . Kontoret har jämväl med sig införlivat en hel del andra bankföretag. Här bedrives fullständig bankrörelse. Notariat- och fondavd. finnes . Styrelsens ordförande är disponent Karl Fredrik Göransson och verkst. direktör är Gunnar Hedberg.
————-
Exteriör av Sundsvalls Enskilda Bank, Drottninggatan 28.
SUNDSVALLS ENSKILDA BANK AKTIEBOLAG
GEFLE.
Sundsvalls Enskilda Bank A.-B. grundades år 1864 i Sundsvall under firmanamnet Sundsvalls Enskilda Bank. I samband med bankens ombildning från solidariskt bankbolag till bankaktiebolag år 1934 förändrades namnet till ovanstående. Den har övertagit en rad mindre banker i Medelpad och angränsande landskap och med kontor på ett 30-tal olika platser i Norrland betraktas banken allmänt som den verkliga norrlandsbanken . Banken har fört en mycket försiktig politik och nått fram till en ovanligt starkt fondbildning.
Avdelningskontoret i Gefle började sin verksamhet år 1917 och är centralt beläget vid Drottninggatan 28. Banken driver fullständig bankrörelse incl. emottagande av order till fondbörsen. Depositionsvalv finnes till allmänhetens tjänst.
Filialstyrelsens ordförande är disponent Hugo Muller och dess verkst. direktör är Axel Skoglund .
.
Interiör från Sundsvalls Enskilda Bank A.-B.: Expeditionslokalen
————-
UPLANDS ENSKILDA BANK A.-B.
GEFLE.
Denna bank, vars huvudkontor är beläget i Uppsala, började sin verksamhet år 1864, Avdelningskontoret i Gefle är beläget vid Drottninggatan 33 och började sin verksamhet år 1919. Här bedrives fullständig bankverksamhet. Kontorsstyrelsens ordf. är konsul Oscar Zedrén och verkst. direktör är Sven-Henrik Thelander .
————-
LIVRÄNTE- & KAPITALFÖRSÄKRINGSANSTALTEN I GÄVLEBORGS LÄN
GEFLE.
Denna anstalt erhöll av Kungl. Maj:t stadfästelse av reglementet år 1878 och började samma år sin verksamhet. Dess initiativtagare var Gefleborgs läns Hushållningssällskap . Anstaltens verksamhet är, att på grund däri gjorda insatser efter förloppet av längre eller kortare tid, varunder de insatta medlen dels genom räntevinst, dels genom arvsvinst efter avlidna delägare förkovrats, bereda kvarlevande delägare antingen:
1) den högsta möjliga livränta att vid framskriden ålder uppbäras eller
2) det största möjliga kapital att under på förhand bestämt år lyftas, som med bibehållande av erforderlig säkerhet för anstaltens bestånd kan åstadkommas.
Dess angelägenheter vårdas och förvaltas av delägarna (insättarna) vid allmän stämma, varvid samtliga insättare ha en röst samt av direktionen som består av nio ledamöter. Direktionens ordförande är brukspatron Aug. Lundeberg . Anstaltens kamrerare är herr Georg Hedman.
————-
FÖRSÄKRINGSBOLAG.
GÄVLEBORGS LÄNS ÖMSESIDIGA SKOGSBRANDSBOLAG
GEFLE.
Detta bolag grundades år 1938 och är det första av denna karaktär i Sverige. Som framgår av namnet, så idkar bolaget skogsbrandsförsäkring och försäkringstagarna är bolagets ägare. Alla försäkringsrisker äro dock återförsäkrade. Med rörelsen är kombinerad en livlig verksamhet för brandskydd och bolaget nedlägger ett effektivt arbete för en enhetlig organisation av brandtornsväsendet, för bättre skogsvägar för brandskyddet etc. Bolaget har ett nära samarbete med Gestriklands Brandstodsbolag .
Styrelsens ordförande är f. riksdagsman Lars Olsson, Hov, Vallsta och kamrer och ombudsman är Georg Hedman.
Gestriklands Brandstodsbolags styrelserum samt bolagets kamrer och ombudsman Georg Hedman.
————-
Gestriklands Brandstodsbolags styrelserum samt bolagets kamrer och ombudsman Georg Hedman.
GESTRIKLANDS BRANDSTODSBOLAG
GEFLE.
Den 26 sept. 1882 konstituerades vid sammanträde i Storvik Gestriklands Brandstodsbolag. Redan dessförinnan hade för Gefleborgs län funnits ett länsbrandstodsbolag, men ur flera synpunkter hade det befunnits önskvärt att grunda ett särskilt brandstodsbolag för Gästrikland . I bolagets ledning inträdde en hel del av landskapets bemärkta män och bolaget har från en ringa början vuxit till en betydande rörelse. Bolaget, som uppnått en storartad utveckling sedan dess bildande, har under årens lopp nedlagt ett mycket betydelsefullt och gagnrikt arbete för brandskyddets höjande inom landskapet. Dess betryggande ekonomiska ställning torde till fullo bekräfta nyttan och fördelen av ett eget försäkringsbolag för provinsen Gästrikland. Här är icke platsen att i detalj följa bolagets historia, men följande siffror kunna i någon mån giva vittnesbörd om dess framåtskridande. Under 10-årsperioden 1882—92 uppgick ansvarighetsbeloppet till cirka 25 miljoner kronor, 1902—12 till cirka 44 miljoner kronor och år 1939 till cirka 158 miljoner kronor.
Bolaget har 18 brandstodskommittéer, som arbeta ute i provinsen. Huvudkontoret är beläget i Centralpalatset mittemot järnvägsstationen i Gefle. Styrelsens ordförande är disponent Gunnar Höglund och kamrer och ombudsman är Georg Hedman
Interiör från Gestriklands Brandstodsbolags expeditionslokal.
Gå till Sammanställningen över samtliga delar (Del I – XV) i BESKRIVNING ÖVER GEFLE MED OMNEJD.
———————————————————————————
Gå till Startsidan ! Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be Senast uppdaterad: 2012-01-15
Pingback: BESKRIVNING ÖVER GEFLE MED OMNEJD-SAMMANST Del I – XV-1940. | Gävledraget