Kriget 1808-1809 spred epidemier i Gäve av Mats Hemström

Eva Lindelöw Sjöö (chef för Stadsarkivet) presenterar Mats Hemström, filosof och dr i historia samt dessutom arkivarie.

På Arkivens dag 14 november 2009 under temat: “På Liv och död” – berättar Mats om kriget 1808-1809 som spred epidemier och död i Gävle.

År 1808 låg Sverige, som då även bestod av Finland, i krig med Ryssland, Danmark och Norge vilket skapat stora problem även för Gävleborna.

De största problemen fanns inom själva armén . Bland de döda var det dubbelt så många som dog av sjukdomar än i själva striderna.

Under 1700- och 1800-talet led Sverige stora förluster genom bl.a. Rödsot (dysenteri) samt Tyfus. Vid rödsot drabbas den sjuke av blodig avföring – därav namnet. Människorna drabbades via bakterier i livsmedel och vatten och genom bristande hygien då de tvingades att leva så tätt samman. Mer än en tredjedel av armen dog i olika sjukdomar. Det var även bristande sjukvård, dåliga klädsel och dåligt med mat. Mer än en tredjedel av armen dog i olika sjukdomar.

Mats berättade även om den olycksdrabbade brigantinen Fru Margaretas tragiska öde där minst 100 personer dog och begravdes vid Oxharen på Limön, under små sandstenar utan namn. 1916 restes en minnessten över dessa.

Genom alla fältsjukdomar fick Gävle oerhört stora problem då 400 sjuka personer skulle tas om hand. De placerades dels på Gävles Fattighus på Södra Kungsgatan, dels fylldes hela rådhuset. Gymnasiebyggnaden som låg vid Heliga Trefaldighetskyrkan fick tas i anspråk och skolan fick tillfälligt flytta till rektorns bostad, också den nära kyrkan.

När de sjuka lämnade gymnasiet kunde eleverna in flytta tillbaka till sin skola då ”osnyggheter av alla de slag rådde” och det var mycket svårt att bli av med ohyran. Stanken var olidlig.

General Skjöldebrand klagade inför Pehr Ennes (en av Gävles stormän som uppförde nuvarande stadshuset som bostad före branden 1869). Han berättade om alla svårigheter att

inkvartera de sjuka soldaterna och genast ordnade Ennes 400 sängar som färdigställdes under 2 dagar. General Skjöldebrand

Den befintliga kyrkogården som anlades på 1600-talet kunde inte längre rymma alla döda då kriget förde med sig stor efterfrågan på gravar.

Den 26 oktober samma år, dagen innan svenskarna besegrade ryssarna i slaget vid Virta bro, invigde vice pastor och nödårspredikanten Pehr Hultén det som i dag är Gamla Kyrkogården.