Publicerat i Arbetarbladet den 6 februari 1990.
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Idag berättar Jan Sterner i dag om varifrån Ruddammsgatan har fått sitt namn, om tullarna och löten samt avslöjar vad Boulognerskogen hette innan Gävle-noblessen gav denna engelska park ett franskt namn.
Vi ska nu ta en titt på intressanta namn i västra Gävle och börjar norr om ån. Den medeltida kyrkan brann 1605 och den nya som stod klar 1654 gav indirekt upphov till två benämningar varav den ena lever än i dag i form av Ruddammsgatan.
Det gick åt mycket tegel vid kyrkbygget och därför anlades ett tegelbruk några hundra meter väster om kyrkan. Området kring bruket kallades Tegelhagen och det namnet levde kvar även efter det att tegelbruket lades ner 1832. Nu kallar man parken för Stadsträdgården.
RUDDAMMEN
Lera till tegeltillverkningen togs i närheten av den så kallade Proståkern, där det var gott om lera som ett resultat av att nästan hela det nuvarande stadscentret var havsbotten fram till medeltidens början. Ja, så sent som till in på 1700-talet var det sankt, och området i centrum avvattnades genom det så kallade Diket eller Stadsdiket som rann från trakten av nuvarande Sankt Ansgars hus till Gavleån. Det fanns flera mindre broar eller spänger över det, “Smäckar” som det hette i dialekten.
Lergropen i Proståkern var vattenfylld och där planterades rudor in till mat och agn vid fisket i ån. Ruddammen, som låg ungefär där OK-macken var förut, torrlades 1850 men namnet lever kvar som Ruddammsgatan vilken går lite söder om den plats där Ruddammen var.
VÄSTRA TULLEN
Västra vägen är en benämning som tillkommer på 1900-talet. Före sekelskiftet kallades gatan Västra Tullportsgatan därför att västra tullporten låg vid korsningen av Nygatan och Skomakargatan. Västra tullen låg alltså inte vid nuvarande Västertullsskolan som folk ofta tror.
“Lilla tullen” på varor som infördes till staden existerade från 1622 till 1810 och då fanns tullportar vid nuvarande teatern i norr och vid Söderhjelmska gården i söder. Tullstaketet eller rättare sagt tullplanket gick vid Staketgatan men böjde av söderut norr om tullporten. Det låg en tullstuga vid porten.
Västra tullportsgatan gick fram till Stapeltorget (jämför Stapeltorgsgatan i våra dagar). Detta torg låg där Domus västra del är numera och kallades så därför att kyrkans stapel låg där till 1780- talet då det nuvarande kyrktornet byggdes. Ända fram till 1800- talets början gick inte Gävle längre västerut än till tullporten. Där lasarettet är nu låg till 1800- talets slut Karlsborg med sitt populära värdshus, så kallat efter Carl XIV Johan.
LÖTEN
Löten kallades hela området från Nynäsområdet (Nynäs var då en bondgård i Hille socken) och västerut till Gustafsbron. Den västligaste delen var Västerlöten. I äldre svenska och dialekt betyder ordet “löt” i regel betesmark, och detta visar vad denna del av Gävle användes till från början.
Där var också kålgårdar, trädgårdsland och diverse skjul och bodar, härbren etcetera. Löten i öster gick till trakten av Marielund där det finns en gata som heter Lötängsgatan.
KROKNÄS HAGE
Området mitt emot Valls herrgård kallades en gång Kroknäs och Kroknäs hage efter åkröken som Gavleån bildar där, men det lät väl inte tillräckligt fint för 1800-talets Gävle-nobless med sina rika grosshandlare, varvsägare och redare, så 1865 föddes benämningen Boulognerskogen efter fransk förebild, Bois de Boulogne i Paris. Själva parken är däremot av engelsk typ. Gränsen mellan Stadsträdgården och Boulognerskogen anses gå ungefär vid Dammbron.
Om Lexe har jag redan skrivit. Väster om Lexe ligger Hagaström. År 1851 avstyckades Haga från Åsbyggeby och 1891 “Hagaström nr 1” från samma by. Det senare namnet är ett av många exempel på att ett namn på en enda fastighet kan komma att beteckna också andra hus som byggs i närheten och senare ett helt område eller en stadsdel. Haga är bildat av ordet hage i betydelsen inhägnad och ström syftar på Gavleån.
JAN STERNER
Jan Sterners material publiceras successivt här.
————————————–
Oktober 17 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be