Info om Tidning och publiceringsdatum saknas.
Åke Nyléns tidningsurklipp
Vem gjorde misstaget som banade väg för Sandvik?
Del 24
Den 18 juli 1858 genomfördes den första lyckade bessemerblåsningen. Det skedde i Edsken i västra Gästrikland under ledning av brukspatronen G F Göransson.
Händelsen fick enorma konsekvenser. Stål kunde produceras mycket billigare än tidigare. Järnvägsbyggandet sköt därigenom fart. Kontinentalmakter som Tyskland och USA kunde industrialiseras snabbare än annars varit fallet.
Billigare transporter åstadkom massexport av amerikanskt vete till Europa med jordbrukskris som resultat. Emigrationen av jordbrukare till Amerika ökade drastiskt.
Tullar på spannmål återinfördes, vilket ledde till politisk polarisering, vänster- och högerpartier tvistade om tullar och rösträtt.
Det ökade kapitalbehovet banade väg för monopolbildningar i form av truster och karteller. Det kapitalistiska systemet gick in i en ny fas.
Ur de nya stålframställningsmetoderna, av vilka Bessemers var den första och epokgörande, växte en ny värld fram, tekniskt, ekonomiskt, socialt och politiskt.
Det mest fantastiska i sammanhanget är dock att bessemerblåsningen i Edsken sommaren 1858 egentligen var följden av ett misstag. Det framgår av en notis i Gefle Dagblad den 27 april 1904.
Så här lyder den:
“När Bessemer-metoden upptäcktes. Härom berättar brukspatron Göransson följande:
”En orsak till Sandvikens järnverks uppsving var ock, att konsul G. lyckades lösa problemet att göra stål af järn enligt den så kallade Bessemermetoden. Förr var det en lång process att få stål af järn.
Engelsmannen lord Bessemer hade börjat experimentera med att rena järn till stål medelst införande af luft i den glödande järnmassan. Men det ville inte lyckas.
Konsul G. erhöll då rättighet att i Sverige börja rön i samma riktning. Men det slog ej heller väl ut. Järnmassan visade lust att afsvalna och stelna i sina behållare. Man höll på att förlora hoppet — då problemet löstes af en tillfällighet. En yngling, som skulle reglera kranarna, kom att tillföra det glödheta järnet mer luft än han hade lof till. Däraf uppkom ett afgrundsväsen utan like. De gamla arbetarna fruktade en explosion och sprungo med all kraft sin väg. Efter någon stund vågade man sig dock dit igen, afstängde luften — vände på behållaren — och se problemet var löst. Genom den tillförda luften hade kolet aflägsnats, och massan var ädelt stål. Det berättas att den natten kunde konsul G. ej sofva — af glädje. Att denna uppfinning skulle göra epok, var själfklart.”
Så långt Gefle Dagblad 1904. Tyvärr får man inte veta vad som hände med den slarvige ynglingen. Kanske någon minnesgod läsare av dagens Gefle Dagblad kan upplysa om det.
LENNART ÖDEEN
————————————————————————————-
December 27, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
Pingback: Lennart Ödeen presenteras med successiv innehållsförteckning av sina avsnitt | Gävledraget